View tracker

Idag hade vi tredje och sista delen i drama och workshopens innehåll var forumspel eller forums teater. Dagen började med att Fihn [1] höll i en föreläsning om forums teater och forumspel. Hon berättade om en man som hette Augusto Boal som var en brasiliansk regissör,skådespelare, författare och politiker. Boal var den som grundade forumspel och forums teater. Forumspel är en typ av rollspel och syftar till att bearbeta orättvisor och konflikter. Gunilla visade en bok som hette ”Du har huvudrolleni ditt liv”. Det är en bok om forumspel som metod för frigörelse och förändring. Genom boken diskuterades det mycket och Gunilla berättade att man inte kan förändra någon eller något än sig själv.

Efter föreläsningen fick vi en individuell uppgift där vi skulle skriva en kort berättelse utifrån något vi upplevt från verkligheten. Berättelsen skulle ge en tydlig förklaring på en konflikt som skulle visas genom handling. Gunilla gav som ett exempel att en pedagog kommer in i personalrummet för att ta sig en kopp kaffe men kaffet var slut och visade det genom handling.

När vi var klara med uppgiften blev vi placerade i små grupper och fick tillsammans välja ut en gruppmedlems berättelse. Tillsammans i gruppen skulle vi förbereda ett kort rollspel som vi skulle åskådliggöra genom handling, alltså försöka att visa handlingen utan en massa repliker.

I uppvisningen av vårt forumspel fick publiken stoppa och gå in och förändra händelsen genom att byta ut en roll till en annan roll som förändrar händelseförloppet.

Reflektion:

Jag tror att det kan vara roligt att arbeta med den här typen av drama i förskolan där barnen får spela upp en händelse som dem varit med om. Det kan vara en händelse där dem blev arga eller ledsna och sedan förändra händelsen för att förstå hur andra barn känt eller upplevt situationen.

Referenser

[1]​ Gunilla Fihn. Drama workshop 3. 2016-04-20

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

När vi var i Göteborg på besök på konsthallen och Röhsska museum passade vi även på att gå på ett tredje besök på Konstmuseet som låg i närheten av konsthallen. Konstmuseet hade sin utställning på fyra våningar vilket gjorde att det var mycket att titta på. Vi gick runt, tittade och läste om de olika konstverken.

Jag tycker att det var vissa konstverk som var mer intressanta än andra men jag tycker inte att besöket var något speciellt. Vi hittade två tavlor som jag skulle kunna tänka mig att dra nytta av i arbetet med barnen. Den ena tavlan såg ut som en gubbe i olika färger och när vi tittade närmare såg vi att den var gjord av knappar i olika färger och storlekar.

Den andra tavlan föreställde inget mer än att det såg ut som ett fint konstverk och när vi gick närmare och tittade på den såg vi att den var gjord av små pappersbitar.

Hade jag arbetat med en barngrupp i Göteborg så hade jag nog inte valt att gå dit med barnen. Jag upplevde museet som tystlåtet och stelt i jämförelse med Röhsska museum som var mer tilltalande till barn.

Likes

Comments

View tracker

Idag var vi på Röhsska museum där vi mötte musum pedagogen Tanja Axleryd [1] som berättade att det här museet har sitt fokus inom mode, design och konsthantverk. Hon förklarade även att de nu hade en utställning utav Lisa Larsson.

Besöket på Röhsska museum började med en rundvandring i några rum på museet. Tanja hade lagt upp vårt besök på likande sätt som hon hade gjort om vi vore en barngrupp. Vi fick pröva på olika aktiviteter som dem brukar använda med barnen som väver in konsten genom olika berättelser.

Det var ett givande besök på Röhsska idag. Jag tycker att det var kul att se hur de arbetar för att göra konsten synlig och förståelig för barn genom lek och berättelser. Om jag hade arbetat i Göteborg med en barngrupp så hade jag absolut kunnat tänka mig att besöka Röhsska museum.

Referenser

[1] Tanja Axleryd. Röhsska museum. 2016-04-07 Göteborg

Likes

Comments

Dagen började med en genomgång av konsthallen, utställningen dem hade nu var av skaparen Magnus Bärtås. Vi gick in i ett stort vitt rum med ena väggen klädd med en mängd ansikten i olika storlekar. Vi delades in i grupper om tre och fick i uppgift att välja ut ett ansikte och skapa en livs historia kring ansiktet.

När vi hade funderat ut vår historia gick vi till en så kallad verkstad där vi fick leta i tidningar efter en bild på ett ansikte som har någon typ av relation till det tidigare ansiktet. Vi valde ut en bild och placerade den på ett bakplåtspapper och hällde smält stearin över bilden samt placerade ett snöre i bilden.

Under tiden våra bilder med stearin låg på tork fick vi några frågor att diskutera kring, bland annat om det fanns något konstverk vi fastnat för och hur vi tolkade den.

När bilderna hade torkat fick vi visa upp porträtt bilder vi utgått ifrån när vi skapat vår historia samt vår egen skapade relations bild. Tillsammans med bilderna berättade vi vår historia och det visade sig att fler hade valt samma ansikte men hade tolkat historian helt olika. Vi gick sedan runt till de olika konstverken som vi fastnat för och berättade hur vi upplevt konstverket och vad det förmedlar för känslor hos oss.

Jag tycker att besöket på konsthallen var sådär. Det ända jag kände var roligt med besöket var att få testa på att göra stearin figurerna med hjälp av tidningspapper och stearin. Det skulle jag kunna tänka mig att genomföra med barnen i förskolan.

Likes

Comments

Idag hade vi vår tredje textilworkshop. Dagen började med att Berg [1] gick igenom lite kort textilhistoria om vad man använde sig av förr i tiden när dem inte hade sådana tillgångar till textil som vi har idag. Hon berättade att förr använde dem bland annat senor från djur och läder remmar som rep eller trådar. Om dem då skulle knyta ihop något och ville vara säker på att det skulle hålla började man väva ihop senorna eller läderremmarna som gjorde att det blev mer hållbart.

Dagens upplägg var att vi skulle väva i befintliga vävramar eller tillverka en ram att väva i , detta med hjälp av pinnar och trådar. Cathrine visade upp allt material vi hade tillgång till men förklarade att vi idag skulle tänka utanför ramen. Vi skulle väva med bland annat återbruksmaterial som gamla tyger, plastremsor och naturmaterial med mera. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 2010 s.6-7) står det att i den skapande och gestaltande verksamheten kan barnen få möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Här beskrivs även att förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor samt att verksamheten ska sträva efter ett ekologiskt förhållningssätt.

Reflektion:

Jag tror att barnen skulle tycka att det var roligt att få pröva på många olika slags material att väva med. Tidigare när jag stött på vävning i förskola och skola har barnen endast haft tillgång till olika garner att arbeta med, vilket enligt mig gör att det inte händer särskilt mycket i väven. Om barnen fick möjlighet att väva med valfritt material så hade nog intresset blivit större och processen samt resultatet helt annorlunda.

Referenser:

[1] Cathrine Berg. Textil 3. 2016-04-01 Högskolan i Borås

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Likes

Comments

Idag besökte vi textil museet i Borås där vi träffade en kvinna med namn Karin. Dagen började med en liten kort föreläsning eller presentation om museet och dess tillväxt. Karin [1] berättade om när barngrupper brukar besöka museet och vad som händer när barnen kommer dit. Hon poängterade att barnen måste få möjlighet att upptäcka och ta reda på saker och ting på egen hand. När barn ser till exempel en stor kista på museet blir de ofta väldigt nyfikna över att få öppna och titta ner i den, barnen måste få göra det och inte få berättat för sig att kistan är tom. Det är något som jag tror att vi på förskolan behöver tänka på lite extra ibland då jag tror att vi omedvetet förklarar saker för barnen istället för att låta dem undersöka.

Referenser:

[1] Karin Olsson Lindström, Textilmuseet. Högskolan i Borås, 2016-03-24

Likes

Comments

Idag besökte vi navet för andra gången. Dagen började med en föreläsning om hållbar utveckling med fokus på plast- och pappersförbrukning. Vi gick igenom en mängd olika plast märken med olika märkningskoder där vi fick veta i vilka typer av plastförpackningar de förekommer. Gunnarsson [1] som höll i föreläsningen berättade att i de flesta plastförpackningar där bland annat matlådor, snabbmats kartonger och nappflaskor innehåller olika ämnen som börjar röra på sig när vi värmer upp dem, vilket innebär att de även släpper ifrån sig plaster in i vår mat som vi sedan äter.

Efter föreläsningen var det dags att arbeta, vi fick en plastpåse med ett par klädnypor med olika antal år på, ett snöre samt ett par olika föremål. Vår uppgift var att gissa rätt på hur lång tid det tar för naturen att bryta ner de olika föremålen och försöka fundera kring hur barnen antagligen skulle resonera.

Vår nästa uppgift var att vi skulle skapa något med enbart olika plaster. Min grupp valde att skapa en tavla med hjälp av en stor bit bubbelplast och olika plastpåsar. Innan vi började med vår tavla hade vi som mål att kunna skapa tavlan till ett eget budskap som skulle väcka intresse hos folk som såg tavlan för första gången. Vårt budskap blev att det stora blåa havet tyvärr inte är så rent som vi skulle vilja utan är fruktansvärt förorenat på grund av skräp som vi människor slängt i.

På eftermiddagen skulle vi tillverka ritande robotar. Vi fick använda vilket material vi ville men det viktiga var att den kunde rita. I min grupp använde vi oss av en pappersmugg, en penna, eltejp, batteri,gummiband, gem, motor, en bit limstav samt lite vanlig tejp. När vi var klara med våra robotar samlades vi vid ett stort vitt papper som låg på golvet. Här fick alla grupperna då visa upp sina robotar. När alla visat fick vi en utmaning i att kunna förändra roboten så att den inte ritade likadant som tidigare och sedan samlades vi igen för att visa upp det. Till sist fick vi möjlighet att bygga på våra robotar till tävlingens start. Tävlingen gick ut på att robotarna skulle försöka få ner varandra i ett av hålen som fanns på banan eller att se till att motståndaren välte.

Referenser:

[1] Anna Gunnarsson, Navet2. Högskolan i Borås, 2016-03-23

Likes

Comments

Under mina fältdagar iförskoleklassen där jag skulle ha min verksamhetsförlagda utbildning kunde jagse att dem arbetade utifrån framförallt två prioriterade mål, språk ochmatematik. I samtal med min handledare om mitt skapande av ett didaktisktmaterial kom vi fram till att jag skulle skapa ett material med språkutvecklingsom utgångspunkt. När jag skulle börja planera för mitt material tyckte jag attdet kändes svårt att skapa ett språkstimulerande material för elever iförskoleklass. Efter en tids funderande valde jag att skapa ett material i formav språklekar. Svensson (2009, ss. 89, 96, 104) beskriver att språklekar är ettbra redskap att använda för att stimulera elevers fonologiska- och morfologiskamedvetenhet. Språklekar som kan stimulera den fonologiska medvetenheten kanvara exempelvis rim, identifiering och räkning av ljud i ord samt ordbildningmed ett specifikt ljud. Hon skriver vidare att om vi börjar träna eleverna i denfonologiska medvetenheten innan läsinlärningen börjar kan det hjälpa elevernaatt förstå relationen mellan stavning och ljud. Den morfologiska medvetenhetenkan stimuleras genom språklekar som till exempel att hitta på egna ord,identifiering av ord i satser samt sammansättning av två ord till ett ord ellerockså vända på sammansatta ord.

I läroplanen för grundskolan,förskoleklassen och fritidshemmet (LGR 11 s. 8) beskrivs det att skolan skaansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

Ø kan använda det svenska språket i tal och skrift påett rikt och nyanserat sätt,

Ø kanlära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra ochkänna tillit till sin egen förmåga

Jag valde att skapa mitt material i form av tre lådor med laminerade kort. Det var en låda med motsatsord memory, en låda med ett rim memory samt en låda med sammansatta ord.

Låda 1: Motsatsordmemory

I den första lådan hade jag skapat ett motsatsord memory. Här fick eleverna vända upp två kort i tagetoch fundera över om orden på korten var varandras motsatser eller inte. Tillsammansfick eleverna hjälpa varandra för att komma fram till rätt svar. Alla eleverfick komma till tals och ge sin förklaring eller fundering kring orden. Det här var en relativt enkel språklek för eleverna och kanske skulle varit mer utmanande för barn i förskolan som inte kommit lika långt i sin språkutveckling som eleverna i förskoleklassen.

Låda 2 – Sammansatta ord

I den andra lådan hadejag skapat en språklek med sammansatta ord. Vi placerade till en början allakorten på bordet med alla bilderna uppåt. Sedan gav jag eleverna instruktionerpå att dem skulle plocka upp ett långt ord som bestod utav två ord för attsedan plocka upp två andra bilder med ord som tillsammans utgjorde detsammansatta ordet från första bilden.

Det här upplevde jag somsvårt och rörigt för eleverna och blev tvungen att ändra om lite till nästa grupp.Till den andra gruppen valde jag att placera alla sammansatta ord på ena sidanbordet och alla enkla ord på den andra sidan av bordet. Nu fick elevernaistället välja ett kort med ett sammansatt ord och sedan två ord från dem enklaorden. Dem två korten från dem enkla orden skulle då skapa ordet dem hade påkortet från dem sammansatta orden.

Detta blev mycket lättareför eleverna att hantera då det blev mer tydligt för dem. Att arbeta medsammansatta ord med eleverna tyckte jag var väldigt roligt men det var en riktigutmaning för både mig och eleverna. Många av eleverna förstod inte riktigt hurdem skulle göra utan plockade ofta två ord som hörde samman på ett annat sätt.Dem valde till exempel bilden på godis och choklad eftersom de ansåg att demhörde ihop men när vi läste orden som ett sammansatt ord började dem attskratta för dem tyckte det lät konstigt. Eleverna samspelade med varandra underlekens gång och jag upplevde att dem tyckte det var en rolig och utmanande stund.

Låda 3 – Rim memory

I tredje och sista lådanhade jag skapat ett rim memory. Vi placerade ut alla korten på bordet medbaksidan uppåt och precis som med motsatsord memoryt fick eleverna i tur ochordning vända på två kort för att tillsammans komma fram till om orden på bildernarimmade eller inte.

Den här lådan gjorde att jag upplevde atteleverna befanns sig på väldigt olika nivåer i sin språkutveckling. Några av elevernahade väldigt enkelt för att höra om orden rimmade eller inte medan några av deminte alls förstod vad vi menade med att bilderna skulle rimma. Detta gjorde attdet blev en utmaning för mig att låta alla barnen få möjlighet att funderainnan någon annan redan svarat och att få dem att förstå vad ett rim är. Detblev olika resultat men överlag verkade eleverna tycka det var roligt attgenomföra.

​Här nedan är en bild på när jag genomför mina lådor med eleverna i förskoleklassen.

Referenser:

Läroplan förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Svensson,Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening.2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Likes

Comments

Varje vecka i förskoleklassen arbetade dem med en ny bokstav. Under morgonsamlingen på måndagar introducerade dem den nya bokstaven. Förskollärarna plockade fram ett stort papper med alfabetet på och bad eleverna fundera på vilken bokstav dem trodde att veckan skulle ha. Varje elev fick möjlighet att förklara vilken bokstav dem trodde och fick gå fram till pappret och peka på bokstaven. När eleven hade pekat och sagt bokstaven förtydligade förskolläraren hur bokstäverna lät och plockade sedan fram en liten låda med olika kort. På korten var det olika saker som började på veckans bokstav. Dem gick tillsammans igenom varje bild och fick sedan fundera på vilken bokstav det faktiskt var. När dem visste bokstaven fanns det även ett annat kort i lådan. Kortet var format som en vagn och innehöll en ramsa med fokus på veckans bokstav. Dem gick igenom hela ramsan ett par gånger för att eleverna skulle kunna hänga med.

Eleverna fick sedan försöka komma på så många ord med bokstaven som de kunde medan förskolläraren skrev upp orden på tavlan. Efter att dem pratat om orden som eleverna kommit på fick barnen rita i sina böcker någonting som började på bokstaven.

En introduktion och avslutning på veckans bokstav var att eleverna fick titta på en kort film från Youtube om bokstaven. Här nedan kan du se dem klippen dem tittade på under en av mina veckor:

Referenser

Bästa Bokstaven S (2016).Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=oEAmuBENkow [2016-03-20]

Livet i Bokstavslandet - En sång om en sång (2014). Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=Wklj0gvXOzg [2016-03-20]

Likes

Comments

På skolan där jag hade mina tre veckors verksamhetsförlagda utbildning var förskoleklassen uppdelad i två grupper med ungefär 23 barn i varje grupp. Den ena gruppen hette triangeln och den andra hette cirkeln. Triangeln var den gruppen som jag tillhörde under mina veckor. På triangeln arbetade två förskollärare med lång yrkeserfarenhet samt fanns där en så kallad välfärdsarbetare med somaliska som modersmål. Den här skolan var placerad i ett mångkulturellt område med många barn med andra modersmål än svenska. Under veckorna var det därför många modersmålslärare som var med under vissa tillfällen för att undervisa barnen i sina hemspråk.

Eleverna möttes upp av en lärare i dörren till klassrummet varje morgon där de tog läraren i hand och sa godmorgon för att sedan gå in och sätta sig på din plats. Deras platser var placerade som en halvcirkel runt en stor röd matta. När alla eleverna var på plats började dagen med att dem tillsammans sjöng en god morgon sång och sedan gick igenom dagen. En genomgång av dagen var bland annat att eleverna fick fundera på vilken dag det var och vilket datum dagen hade. Det här gjorde dem med hjälp av ett stort papper som var markerade med en mängd rutor. För varje dag placerade dem ut en ny siffra alltså ett nytt datum i rutorna vilket ocksåär en matematisk övning med ordningstal.

Dem använde sig av ett dagsschema i form av grafisk alternativ kompletterande kommunikation alltså att de hade bilder på varje aktivitet under dagen. Varje morgon gick dem igenom varje bild vilket gjorde att det blev enkelt för eleverna att följa dagens schema och eftersom det var många elever med annat modersmål samt att det fanns dem som endast kunde prata engelska i gruppen så kunde även dem förstå dagen på ett annat sätt.

Reflektion:

Jag trivdes väldigt bra under mina veckor i den här förskoleklassen. Pedagogerna hade en ordning och struktur som gjorde att det var lätt att sätta mig in i deras arbetssätt. Det kändes att pedagogerna verkligen brann för deras arbete, dem var glada och skrattade mycket med eleverna men också med varandra vilket jag tycker är viktigt. Många gånger har jag mött pedagoger som tillrättavisar barnen och har otrevlig attityd emot sina kollegor men så var det absolut inte i den här gruppen. Jag tror att deras positiva inställning till arbetet smittade av sig på barnen vilket påverkade deras trygghet. Eleverna i den här gruppen kändes väldigt trygga och vågade ta ut svängarna. Eftersom jag inte hade någon tidigare erfarenhet av arbete i förskoleklass så är jag positivt överraskad. Om jag kommer att arbeta i förskoleklass någon gång skulle jag sträva efter att arbeta på liknande sätt som här.

Likes

Comments