Puh! Några pluggtimmar klara och jag är tacksam för att jag slutade tidigt idag. Jag älskar känslan av att ha koll på läget vilket jag börjar få nu, men det kan ändras över en dag hehe. Jag ska åka mot stallet nu så lär vara hemma sent. Jag måste hålla koll på klockan idag när jag rider, de ska endast vara ett pass med lite finslipning!

Jag har suttit ner under tiden de mörknat, druckit te och myst med Valter.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

​Jag kom precis in i skolan, det är fortfarande mörkt utanför och de blåser för fullt. Snacka om en typisk novembermorgon, godmorgon! 

Jag tycker verkligen dehär vädret är så mysigt, när man inte är i stallet haha. Jag skrattade lite när jag såg vad Linn Olsson skrev på hennes blogg, man undrar sådana här dagar hur människor utan häst kan klaga på vädret. Men att hon inte klagar, eftersom hon står på en anläggning med varmstall, grusade gångar, täckesbyte and so on. Medan jag själv mer är kvar i hennes throw back-  "insläppen efter skolan hemma på gården, i stora hagar där man klafsade runt i lera i en ponnyflock som slogs om att komma in först" Ha-ha, ja lite så mina dagar i stallet ser ut just nu.

Det finns nästan inget väder som får mig otaggad på stallet, men att inte ha tillgång till ridhus när regnet öser ner, de blåser och är svinkallt är inte super peppande. Men vi kämpade oss ut ändå igår, trots att de bara var en tredjedel kvar av padocken som var 1dm vattendränkt. Kolla vattnet i bakgrunden haha: 

Staketet speglar sig i sjön ;). Jag red igenom programdelar så gott det gick, med tanke på pölarna, och en del lösgörande. Det viktigaste för oss just nu är att han tar min innerskänkel, så jag hitta balansen mellan inner och ytter. Dessutom försöker vi hitta balansen på diagonalerna.

Ikväll ska vi ha ett uppföljande pass. Jag ska beta av några timmar i skolan och sedan plugga den överblivna tiden. En rätt grå och trist dag utöver stallet ikväll! Kolla fina killen!

Likes

Comments

Hej! Äntligen nu telefon och kapabel till att kika in här. Jag tycker egentligen mest om att blogga från datorn, och större inlägg kommer alltid därifrån. I veckor som de senaste varit där man knappt har tid med att äta är inte heller en stund framför datorn prioriterad.
Jag har i alla fall ny telefon där både skärmen är hel, batteriet fungerar och kameran mycket bättre!

Nu är vi alltså back at it again! Den senaste tiden har de varit träningar, plugg (!!), psykisk breakdown, födelsedagsfester och mitt i allt ska nära relationer hänga på. Ett pussel helt enkelt. De är fortfarande mycket men jag älskar att jag kan kika in här och sätta ord på känslor och tankar.

Denna veckan innefattar mycket fokus på häst och nödvändiga skolgrejer. Jag ska göra klart min resultat och analys del på gymnasiearbetet vilket är en ganska tung del. På lördag är det tävling i Gärds med Gurra, som en liten warm up inför Flyinge. Jag fick några tips från träningen med Carina Brink i söndags vad jag borde träna på, hur jag ska träna på det och vad jag jag ska tänka på. Idag ska jag lösgöra och avsluta med programdelarna. Imorgon programträning och på fredag ett förberedande pass med Ellen. Perfekt!

Likes

Comments

Vardag

..har ni glömt bort mig? Hope not 😉Hej på er! De senaste inlägget beskrev nog hur min senaste vecka sett ut, blä. Jag glömmer ofta stanna upp och pausa allting. När jag ser ett mål ser jag tunnelseende .Det finns inget annat. Vilket har sina fördelar, men inte när man glömmer stanna upp och se omkring sig. Efter en dos stressymptom och 5 dagar i att vara totalt passiv har jag nu vaknat upp igen. Ledighet är viktigt. Jag tror bara jag glömmer att ledighet inte måste innebära att man ligger på soffan och käkar godis. Ledighet kan innebära en kväll där jag kan aktivt välja att sätta mig och skriva lite på en inlämning, inte för att jag måste. Eller kunna gå en promenad, ställa sig på crosstrainern, eller varför inte baka? Friheten att själv kunna välja vad man ska göra.

Jag har haft en riktigt lugn helg utan en enda tid att passa, sovmorgnar och långa frukostar. Jag känner direkt igen att ”gud,vad jag älskar min vardag!” Den känslan väcks alltid hos mig när jag får lite tid att varva ner och få koll på saker– jag älskar min vardag, men när hela ens tillvaro präglas av ett pressat schema så är det lätt att tappa glöden i perioder. Så! Ikväll har jag en lugn kväll med lite plugg som jag gjorde klart snabbt, och sen:valfri tid. Jag ska ställa mig en snabbis på crosstrainern för att kunna njuta av att lägga mig i soffan och käka pasta.


En paus för Gurra, imorgon sätter vi igång igen!

Likes

Comments

Vardag

Hej på er. Tisdag idag, vilket har inneburit en lång skoldag med mycket plugg, en tung träning och det väntar några plugg-timmar. Rolig och intensiv dag, men kroppen känns trött efter att ha suttit uppe halva natten och pluggat igår. Jag har svårt för sömnbrist och det märks väldigt tydligt på mig, men ingenting jag egentligen gnäller öve. Jag var inställd och beredd på det samt har valt det själv och jag vet mycket väl varför jag gjort det. Måndag natt och tisdag natt blir så denna veckan, eftersom jag har två långa skoldagar, träning med Gurra båda kvällarna och mycket plugg eftersom den litterära analysen ska lämnas in inatt. Men det är bara att bita ihop och kriga, imorgon kan jag få lägga mig i tid.

Jag hade aldrig levt såhär varje dag eftersom jag vet att det inte är hållbart, men två dagar är som sagt bara att bita ihop. Det känns inte ens så tungt eftersom jag vill prioritera både skola och träning. Mitt val, och så länge jag har en plan som är hållbar känns det rätt så. Men att träningen däremot gick kasst drog ner energin på botten. Just nu känns hela världen jobbig, och jag hade helst lagt mig i sängen med en kopp te och gråtit en skvätt. Även om det känns som jorden gått under så vet jag att det går över. Imorgon kommer jag vakna och ha förvandlat den tunga känslan till en stor dos motivation: det betyder jobba ännu hårdare.

Men ikväll blev de sista timmarna denna kvällen desto tyngre att sitta med den litterära analysen, herregud vad en dålig känsla under träningen kan suga energi ifrån en. På samma sätt som en bra träning fyller en med det. Bara att bita ihop, skriva klart den där stora svåra uppsatsen, få högsta betyg och sen pusta ut. Nu ska jag dyka ner i arbetet så jag kan försöka somna innan midnatt, ha en bra kväll!

Likes

Comments

Okej, två veckor sedan senaste tävlingen! Känns fortfarande så så kul att vi var en av de tre bästa lagen i Skåne. Det har varit två veckors träning, tävling, 3 veckors träning, tävling, 3 veckors träning och tävling och med de hastiga schemat (som endast berodde på att vi hoppade rakt in i allsvenskan) så känner jag mig så glad för utvecklingen vi lyckats med.

Nu väntar en start till i år, den 9/12 och samma klass, LB:1. Vinterns träning kommer bestå av att långsiktigt stärka och förbättra, både honom och mig, på alla plan såsom en vinterträning ska göra. Men eftersom vi ska tävla en gång till innan det så har jag funderat på vad vi kan förbättra fram tills det. Det här har jag kommit fram till:

Uppridningar
De är just nu lite tveksamma, vingliga och under förra starten red jag upp för tidigt. Mer självförtroende och tryck behöver vi- och framförallt ska vägarna vara helt korrekta. Nu kommer Ellen få stå vid C och skälla på mig så fort jag svänger upp för tidigt eller tappar stödet och trycket. Blir lagom irriterad när jag själv vet vad jag kommer göra fel innan- varför inte bara låta bli med allt slarv när man är medveten om felen? Om det ändå vore så enkelt 😉Men jag tror att jag kan förbättra den här programpunkten betydligt om jag varje ridpass vänder rätt upp i traven några gånger. Det är nog en rutin- och trygghetsfråga hos oss.

Mellantraven på diagonalerna.
Vi gjorde riktigt kassa "ökningar" på diagonalerna, framförallt den sista som kommer efter galoppen. (Vi fick en dyr 5:a på den med kommentaren ”otillräckligt"..) Jag behöver träna på att sitta ner i sadeln, ner med skänken och driva med kvicka skänklar med stöd i hand och överliv så att han hej vilt åker iväg i slängtrav med mig studsande efter.. Hehe!

Träna galoppfattningar
Jajamensan.. En vanlig galoppfattning som jag lärde mig i knattegruppen när jag var 8! Det drar ner oss ganska mycket när han öppnar formen och ibland till och med drar upp huvudet, och vi inte hinner samla ihop det mellan K och E innan nästa del kommer. "Allt för öppen form" fick vi på högerarbetsgalopp och "slår sig fri" på vänster arbetsgalopp. Något vi behöver träna, vilket vi egentligen borde vara mer petiga och konsekventa med varje pass och varje galoppfattning.

Mellangaloppen på diagonalerna
Här kliver hopphästen fram och börjar byta när vi närmar oss, haha! Jag tänker börja jobba på den förvända galoppen för att han ska vara stadig och balanserad, samt inte byta.

Jag tror verkligen att det hjälper en att strukturera upp träningen på detta viset. Dressyr är den roligaste sporten som finns – alla detaljer går att finslipa i oändlighet och det mesta går att jobba på varje pass. <3

Likes

Comments

Vardag

Perfekt pluggeftermiddag. Grått och blött ute, stallet är klart och jag har bara en sak att fokusera på: litterär analys. Det här lovet har gått alldeles för fort. Jag har inte hunnit med allt jag velat. Tråkigt att jag låg sjuk veckan innan och samlade på mig massa plugg, som har tagit några dagar av veckan. Jag ska boka in några kompisträffar de närmaste helgerna nu istället, för det har de varit brist på.

Det pirrar i kroppen av glädje att det är söndag, söndag= livets catch up dag. De senaste veckorna har allt kretsat runt praktisk planering för att få ihop livet överhuvudtaget, vissa dagar har det fungerat andra inte. En kalender med tider och deadlines, utan något utrymme för att reflektera känns så obehagligt, ellerhur? Många ser allt jag ska göra i min kalender och tycker också det ser obehagligt ut. All skola och tunga kurser i årskurs 3 är fett masigt, och även om det är roligt så är just de ständiga spinnet värst tycker jag. Inlämningar som ska in hit och dit hela tiden, och uppsatser som startas upp hit och dit hela tiden. Allt spinner på, och jag vet inte om ni känner igen er, men jag tycker att det är så lätt att bli känslomässigt distanserad i de här perioderna. Plötsligt märker man att det är saker som känns skaviga eller vilsna, men man har missat dem i livets snurr. Typ så. Förstår ni mig?

Så idag är det i alla fall söndag, och då är alltid en timmes catch up prioriterad. Reflektera över vad man gjort, vad man gör och vad som ska göras. Och framförallt- hur känns allt? Man hinner avrunda det som varit i veckan och förbereda allt som komma skall.

Lite söndagsreflektioner, ha en fin kväll.

Likes

Comments

"Ridning är ingen sport", "man bara åker häst", "hästen gör jobbet" and soooo on. (suck)

Eftersom jag känner mig långt efter i styrka och kondition i ridningen har jag satt igång med löpningen igen nu när vi haft höstlov. Jag avskyr känslan av att vara svag i sadeln, som ni nog förstått vid det här lagret, hehe. Det var över ett år sedan jag var igång med löpningen, så jag började lugnt i veckan med 2-3 km. Idag satte jag igång run-keepern och sprang 5.5km med snittet 5min per km. Det finns ett annat syfte än att skryta med att skriva det haha!

Det jag funderade på efter att ha gjort den löprundan utan att känna mig totalt slutkörd var: för det första, hur skulle jag kunna vara uppe i den konditionen efter över ett års vila från löpning, om ridningen inte gav mig träning? För det andra: hur skulle jag orka med att springa 5min/km i 25 min och samtidigt, i samma skick, inte orka rida ett dressyrpass ordentligt utan att bli helt slut. Eller för den delen: knappt rida runt ett dressyrprogram i 6 minuter utan att få mjölksyra i mage och ben samt flåsa som om jag sprungit ett marathon. Jag är medveten om att det är olika muskler och olika saker man tränar, men ridningen har trots allt gett den styrka och kondition till det, vilket vore omöjligt om jag satt och åkte häst 6-7 dagar i veckan. Och visst, mina båda hästar kräver extremt mycket ridning, men tro mig, det gör nog Grand Prix hästarna också😉

5km löpning i bra tempo kändes lätt som en dans jämfört med att styra runt hästarna lite, så en summering av allt: Ni som påstår det inlägget inleddes med, hur tänker ni? ;)

Efter att ha laddat om efter mitt mental breakdown över Tusse, ska jag njuta av min goda pasta och sedan skriva lite engelska. Mysig lördag va? Haha! Denna stunden är SÅ värt för att kunna träna i veckan och slippa sitta uppe halva nätter. Den lilla stunden får jag göra det mysigaste av situationen: mörk choklad, te, myskläder och tända ljus! Nej men om en stund kommer Wiktor, och då ska jag umgås med honom.

Jag vet inte vad resterande del av er tycker. Men jag kan tro att många tycker jag låter ur tråkig som sätter mig och skriver på engelskan en lördagskväll. Men jag lovar mig, det kommer vara värt det som sagt, att istället jobba på den för att ligga och kolla på en film när jag väntar på W. Vi hörs imorgon, då är det söndag, livets dag.

Likes

Comments

Hästar som funnits i mitt liv, Tankar och åsikter

Hörni.. Hjälp. Sitter med ögonen fyllda med tårar efter att ha klickat in på några bilder på Tusse. Alltså, den hästen. Kommer han någonsin släppa från mina tankar?

Jag var helt säker på att jag med jämna mellanrum skulle åka och hälsa på honom hos den nya ägaren. Men under detta året som gått så har jag ständigt undvikit att kolla på bilder eller tänka på allt, det gör för ont. Tårarna bara rinner så fort jag tar upp honom. Vad gör man? Vad gör man för att glömma, släppa och gå vidare? Han var hästen i mitt liv, min bästa vän och mitt allt. Den största fightern och kämpen under varje träning, men också den mest sociala och personliga hästen jag träffat. Vi växte ihop till en, och jag och han skulle göra det, vi skulle vara där, komma dit jag ville komma. Jag gjorde allt i min makt för att hitta rätt upplägg, rätt foder, rätt bett, rätt sadel och rätt ridning till honom, och han gjorde allt för mig varje dag, varje ridpass- i både - 20 och i +3 grader-. Varje kväll satt vi i boxen och snackade. Vissa kvällar var jag ledsen och behövde hans mjuka varma päls och hans enorma pussar över hela ansiktet. Andra dagen var jag glad och gav honom kärlek.

Vår resa var underbar, men kort, alldeles för kort. Det största problemet var nog också att den slutade väldigt hastigt. Jag var helt förstörd när Zaina lämnade mig också, verkligen, men det var en lång process, över 1 år. Jag och Tusse gick från att vara i full träning till att 3 veckor senare behöva annonsera på hästnet. Det är tufft.Det går oftast att tänka bort honom nu när jag har två andra. Jag är stört förtjust i Scarlina och Gurra är en väldigt trevlig individ, men Tusse var med mig varje dag och han var min.

Vad gör man? Det är inte som att gå vidare från en kille som varit otrogen. (Hur deprimerad man än kan bli) Det är värre, för det går aldrig att tänka att Tusse var en idiot, eller att han gjorde fel. Den prestationsmässiga delen jag förlorade där och då gjorde ont, men det går inte ens att mäta med den känslomässiga biten. Jag trodde aldrig en häst (!?) kunde betyda såhär mycket. Fyfan.


Världens bästa vän.

Alltid 100% fokus från oss.

Knasboll<3

Det första jag gjorde när jag kom hem var att springa ut i hagen och mysa.

Alltid lika nöjda efter träningen.

Den finaste killen i världen.

💔💔​💔💔

Världens bästa träningskompis.

Och så lite bus (jag går också all in..)

Hjärtat går sönder..

SÅ glada vi var här, äntligen börjar allt falla på plats.

Är det någon som varit med om samma? Hur hanterar man det?

Likes

Comments

Hej lördag! ♥
Jag hade en riktigt bra fredags-mys-kväll igår. Min favorit mat: världens godaste sötpotatispommes, halloumiburgare och ädelostdipp. Mums.

Men jag åkte i säng i tid- och klockan ringde 06.30 för morgonträningsmorgon, wiho! Det är utan tvekan det bästa starten på dagen. Och just stallet som en plats i ens liv är också väldigt viktigt att påminna sin kärlek till när så mycket kretsar runt träning, känsla och prestation.

Idag hjälpte Ellen mig, och eftersom hon inte varit ute innan så blev det lite längre jobb innan vi kunde höja kraven. Som ni vet försvann ju i princip hela förra veckan eftersom Lina först var lite svullen i ett ben efter att hon sprungit lite i hagen, plus att det hade tillkommit nya kossor mitt över paddocken och hagarna. Nu har hon joggats av mig två gånger och ridits av Ellen en gång, och saker och ting börjar falla på plats igen.

Hello cutiiee♥

Jag är däremot ganska missnöjd med träningen idag. Det var väldigt korta stunder jag fick en fin känsla, hon är inte lätt, men jag tar fortfarande på mig små felen som leder till helheten. Hon skjuter ut ytterbogen och vinklar inte in innerbakben i vänstervarv vilket betyder att jag behöver ett extra bra stöd på ytter i de varvet, och hela tiden möta upp med ytter skänkel när jag formar henne för inner. Eftersom hon gärna vill skjuta ut ytter så tar hon inte mina hjälper lika lätt som vanligt --> jag minskar vägarna och tar mer i inner än i ytter i paniken att hon ska rida in i staketet, istället för att ta tag i problemet direkt och säga åt henne att ta hjälpen. I slutet hittade vi det bättre. Galoppen däremot fungerade inte alls och jag blir tokig av att tappa balansen när hon inte tar fattningen utan springer iväg. Jag ska hela tiden vara henne till stöd och hjälpa för att fånga upp balansen- göra om och göra rätt - och dessutom ge henne förutsättningarna (förbereda) för att kunna ta hjälpen bra. Istället för att förlita mig på att hon hjälper mig, vilket man inte kan förvänta sig av en unghäst.

Sån tur har jag Ellen på marken vid dessa tillfällena- så jag sitter inte och lär henne eller rider fel utan får hela tiden instruktioner eller tillrättavisningar på min ridning. Nästa gång sitter det vi gjorde fel denna gången- och då är det något nytt att träna på. Ständig utveckling, även om det kan kännas som man står stilla när man alltid har tränar hjälp som kan se vad som är nästa sak att jobba på, men egentligen handlar det bara om att man aldrig hinner stanna upp och nöja sig. Tack och lov för bra tränare!

(En bild från i somrras, men gissa vem som har skavsår i knävecken efter att ha dragit upp skänkeln och knipit med knäna sådär idag? Ner med skänkeln och sitt Elina... )

Likes

Comments