Oh no…Nu har förkylningen blommat ut. I hela två veckor har jag känt att jag kanske har blivit smittad men det har ändå inte blossat ut,igår morse eskalerade det snabbt och jag blev snuvig med halsont. Jag kunde bara inte hoppa över Ellen träningen igår, och hoppades på att klara av onsdagen också på grund av både skola och såklart träningen med Lina.. Men inatt fick jag uppleva den värsta halsontet jag haft, kunde inte vara utan halstabletten i munnen utan vaknade en gång i timmen av smärtan..

Väldigt dålig tajming denna vecka då jag både hade träning idag, fredag och söndag. Jaja, har i alla fall varit sängliggande idag och är oerhört tacksam över att Ellen kan rida Lina vid sådana här tillfällen. Men det kryper i hela kroppen över att jag missade ännu en träning med henne som var behövlig. På fredag är i alla fall nästa!


Träningen igår gav mig så mycket, så jag är glad att jag behärskade förkylningen den stunden. Jag fick oerhört mycket hjälp med hur jag behöver använda hjälperna på honom för att han ska komma ner, lyfta ryggen samt kunna böja igenom kroppen. Jag tycker det blir väldigt svårt när han både blir hård i munnen men samtidigt är så himla känslig. Jag måste vara väldigt tydlig och stadig men samtidigt får jag knappt ta något alls. Men det var som Ellen sa, det där handlar bara om timmar i sadeln på honom. Att hitta knapparna, men eftersom jag inte har sådär jätte mycket tid så gäller det att verkligen att ha en så bra plan som möjligt.

Pogramridningen i sig är inte vårt problem, så det vi ska fokusera på nu är just det jag nämnde här över och lösgjordheten. Jag har inte tid att sitta och rida honom fel och inte veta vad jag ska göra så jag ska ha med mig Ellen så många gånger innan nästa start som möjligt. (30/9) Emellan det rids han i skogen eller vilar, eftersom han inte är van vid att gå sex dagar i veckan.

Det ska verkligen bli intressant och se hur mycket som hinner hända fram tills nästa gång. Om vi har hunnit ändra på mycket under dessa 3 veckorna eller ligger kvar på samma nivå. Jag kommer såklart bli besviken om det inte är någon förbättring.. Jag önskar vi hade lite mer tid..

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Hej på er, äntligen måndag, höll jag på att säga. Så känns det idag i alla fall. Jag känner mig fullt laddad inför veckan. Jag har gått i skolan 8-16 med världens trötthet och halsont. Fruktansvärt irriterande känsla när det kliar extremt mycket och halsen är fylld med förkylningsblåser som gör sjukt ont, blä!

Jag skulle vilja be er fundera på en sak som jag tänkt på den senaste tiden: ni som väljer att ställa er utanför debatter som till exempel feminism eller strukturell rasism? Jag menar alltså ni som väljer att inte ha någon åsikt eller tanke, till exempel för att det inte "rör er" eller "tycker det är bra som det är"? Hur resonerar ni när det faktiskt rör så stor del av resterande befolkning? Hmm, tänk på det. Kommer uppföljande upplägg..

xJag har ändå känt mig glad och laddad eftersom jag ska rida Lina nu. Har blivit alldeles för lite tid för henne nu, men det ska ändras nu! Jag har tappat upplägget totalt och det har mest blivit ridning utan en plan när jag varit där, varje ridpass har väl gett sitt men de har inte haft någon sammanhängande utveckling. Nu har jag planerat in dagar med både Gurra och Lina så båda får varsina upplägg, mål och planer. Såhär ser veckan ut:

Måndag: Joggingpass med Lina. Lösgörande arbete. Fokus på att ha henne mellan skänkel och hand samt att få henne liksidig.

Tisdag: Ellen träning med Gurra. Fokus på traven. Lösgjordhet och stabilitet i form och sits

Onsdag: Ellen träning med Lina. Ökade krav på formen och trycket, samt galoppjobb: lyhörd i galoppen.

Torsdag: Gurra jogga låg form och skogen.

Fredag: Ellen träning Lina, uppföljande arbete från onsdagen.

Lördag: Lina jogga bommar

Söndag: Eventuell träning för Ellen med Gurra. Fokus: Galoppen, bakbensaktiviteten--> formen.

I detta ska såklart plugg, pojkvän och vänner in. Pussel 😉 Jag har i alla fall insett att jag får lägga upp ett "varannan dag" upplägg i stort sett i alla fall. Hade det varit mina egna hästar eller att båda hade varit i full tävlingskondition hade det inte varit ett lika bra upplägg, men just nu fungerar det super. Gurra är van vid att gå varannan dag och Ellen hjälper mig rida Lina de dagar som behövs. Men för att få ihop resterande delar av livet blir det att ta vara på varenda minut. Just nu sitter jag med datorn i bilen och ska börja sammanställa min samhällsuppgift- med mitt mellanmål i handen- på väg till träningen. Så länge jag tycker det är kul och vet varför jag gör det så stressar det inte mig.

Jag gjorde förresten världens godaste smoothie idag. Mango, hallon, banan, yoghurt, lemonad, apelsinjuice och vaniljsocker.Den blev SÅ GOD!


Likes

Comments

Hej! Det är söndag och jag sitter just nu på tåget mot stan, ska hem till W och njuta det sista utav denna söndagen. Som ni kanske vet är söndag en av mina favvo dagar, men denna dagen har inte varit en typisk Elina-söndag. Jag har fortfarande känt den där mattheten som kommer från infektionen jag har i min kropp. Huvudet är tungt, halsen gör ont och jag nyser stup i kvarten... Så jag har mest slappat. Hatar när man inte gjort det man behöver och inte hunnit planera veckan. Känsla utav okontroll= stress. Jag ska i alla fall planera morgon dagen när jag kommer fram till W, resten får vänts tills imorgon. Denna veckan har jag inte tid att må dåligt, får helt enkelt sluta känna efter😉

Det ända jag gjort idag är att träna och rasta Valter. Jag och Hanne gick över en timme i skogen (med en del pauser på grund av min otroliga trötthet) vilket var behövligt eftersom jag knappt träffar henne i veckorna, och hinner inte med att spendera tid med Valter heller.

Kolla in vilken stor kille! Visst är han fin?

Jag föll några tårar inombords när min träning för Ellen blev inställd idag. Behövde verkligen hjälp och har längtat så, men sån tur har vi ny tid redan i övermorgon. Det blev alltså träning själva, vi red väldigt hårt och väldigt länge idag. Han har haft en rätt lugn vecka och nu är det daga att trappa upp träningen igen inför nästa tävling.


Nu ska jag i alla fall få klart allt inför imorgon, mysa mer mig med W och ladda inför veckan. Det väntar massor av träning och jag är super taggad.

Likes

Comments

Vardag

Hemma igen och tillbaka i sängen. Blää, hatar verkligen att ligga inne på dagarna. Men känner mig inte alls kry och mina to-do's kan lika väl flyttas fram till imorgon. Istället ska jag nu läsa lite och vila. Ska klara av en natt med festande och sen träning imorgon på det, och jag vill kunna prestera på träningen.

Gurra kändes i alla fall fin idag, jag är lite trött på mig själv i ridningen då jag övertänker, övergör allting. Jag måste backa bandet lite, andas och göra om, göra rätt. De senaste tre gångerna jag ridit, på både Lina och Gurra, så har jag känt mig hastig i mina hjälper men seg i huvudet. Ellen hjälpe mig en bit på vägen igår, och jag har bokat in henne imorgon och tisdag också. Träna, träna och ännu mer träna.

Vi skrittade i 20 minuter idag, försökte få honom att jogga i den lägre formen och mycket sidvärtsrörelser. Eftersom han inte är i full tävlingskonsition och inte är hästen med mer energi än vad som behövs, så räckte det inför tränngen imorgon. Hoppas han känns mer igenom kroppen från start då. Vi håller fortfarande på att lära känna varandra i sådana här lägen. Jag vet inte riktigt vad som är allra bäst upplägg för honom, men han verkar inte påverkas så mycket av någonting.


Likes

Comments

Godmorgon! Jag flög upp ur sängen idag och det kryper fortfarande i hela kroppen. Det ända min hjärna tänker på just nu är.. hästar. Hästar, hästar, och hästar igen. Jag vill bara träna, helst varenda minut. Tyvärr har jag inte femtom hästar som väntar ute i vårt stall här hemma, utan en häst 40 minuter bort och den andra 15. De kan såklart inte gå varje minut, varje dag. Hehe, nej men ni förstår.

Jag upplever sån frustration i att bara vilja kunna NU, NU, NU. Det värsta jag vet är att skylla på yttre omständigheter. När jag förklarar för mamma och pappa att jag vill sitta i bilen 07.00 för att hinna med båda hästarna imorgon och de inte är med på noterna blir jag som en trotsig tonåring "NI FÖRSTÅR JU INGENTING". Trots att de ställt upp 07.00 tusen andra lördagar. Mitt huvud har helt enkelt inte tid med att sitta inne och ruttna när jag faktiskt hade kunnat sitta i sadeln. Hmm, mitt liv är ett stort pussel med tusen olika bitar som ska in just nu! Men jag kan inte säga annat än att jag älskar det.

Hur som helst, får jag nöja mig med ett joggingpass på Gurra idag. Imorgon är det Ellen träning med honom, wihoo! Nu vi bege oss till stallet, hänga där (läs dröja ut på tiden i flera timmar) och sedan fixa klart några to-do's inför ikväll. Ska på 18-års fest och försöka släppa fokuset kring träning, skola och vardag för en kväll. Vi hörs!

I öronen:

Likes

Comments

Vart har jag hållit hus? I min egna bubbla faktiskt. Precis efter senaste inlägget åkte jag iväg och upplevde livets konsärt. HÅKAN. Efter det hade jag livets resa på Rhodos med min bästa vän. Tusen andra saker efter det som har varit fantastiska. Det har hänt så mycket de senaste månaderna som jag velat dokumentera och snacka om här. Jag har fått vara i min bubbla och läkt, och det är jag väll fortfarande emellanåt.

Någonstans mitt i allt fantastiska hände det saker som krossade hela mig och som fick mig att tappa allt. Jag vill inte diskutera det här, såhär öppet, och det är därför jag också höll bloggen nere. Jag har försökt landa, tänka och läka. Trots att allt är långt ifrån bra än så står jag på fötterna och börjar få grepp om livet igen. Så nu vill jag såklart tillbaka här!

Jag tänkte dela med mig av några höjdpunkter som hänt!


Som jag skrev i början: HÅKAN HELLSTRÖM. Finner inga ord? Bara, magi!

Ser ni hur nära vi var? Helt galet, livets människa.

Det går inte beskriva atmosfären inne på Ullevi. Men det var MASSOR utav känslor. Inte ett öga tort, både lycko- och ledsna tårar. Hela jag var i tusen bitar när jag stod där med självaste Håkan framför mig, herregud, vilket upplevelse. Helt ärligt, tror jag hela grejen blev bättre eftersom jag kände mig så ledsen.

Jag har också ÄNTLIGEN blivit 18!! Hela året har jag längtat efter denna dagen, och vilken lycka.

Och för några veckor sen låg jag på en solstol i Grekland. Välbehövlig (!) resa. En riktig slapp vecka med god mat, goda drinkar och strandhäng!

Till sist, har jag börjat rida en till ponny! Min tränare frågade om jag ville vara med i ponnyallsvenskan och därmed behövde jag en ponny! Så just nu rider jag Gurra och har gjort i några veckor. Har vetat om honom i många många år eftersom det är min barndomsväns gamla ponny som de köpt tillbaka. Han har gått LA tidigare i dressyr, men inte varit igång på ett rejält tag innan de köpte tillbaka honom. Så även om de saknas styrka och lite sånt så kan han alla grunder väldigt väl, och är en alldeles toppen ponny för mig att debutera dressyr med. Lina som aldrig varit ute på en tävlingsplats ens och dessutom kan koka upp i huvudet kanske inte ger de bästa förutsättningarna för mig att ens minnas programmet, hehe.

Här har ni honom i alla fall, han är såå fin! Trivs jätte bra med honom, även om det är en hel del knappar att hitta.

Likes

Comments

SER NI!? Hur stor han blivit? Han har fått extremt långa ben och lång näsa, och öronen har ställt sig rakt ut. Men resten har inte hängt på riktigt hehe.. Han ser faktiskt riktigt rolig ut... Han är mest söt för att han är valkig ;) Men snacka om att han växt in i ful-stadiet, tur han är så gullig som hund hehe.

De stora öronen!

Ser nästan ut som en liten räv..

Ser ni vad långa benen har blivit på 4 veckor? Han var en liten boll när vi fick hem honom.

Likes

Comments

Hej! Vi var hemma sent igår, därav uteblev inlägget efter träningen. Jag och Hanne tog en lång promenad med hundarna, åt frukost och sen dess har jag kollat på resor. Mamma och pappa har gett mig en tidig 18-års present; en resa till Grekland. Så ni förstår ju att jag är super glad! Vi ska boka den nu på dagen så hela förmiddagen har gått åt att förbereda det.

Det var skönt att åka dit under Hannes 2 timmars lång träning så jag kunde gosa extra länge innan och efter träningen. Hon var såå sur när jag kom dit, för det första hade hon varit ute i regnet tidigare och det accepterar inte fröken Lina. Dessutom var stallet fullt med folk som grejade med andra hästar, och alla ska greja med henne annars ligger öronen bak och hon stampar i marken. Haha, nu låter hon kanske inte alls rolig.. Men jag ser inte alls dedär som en tråkig och tjurig häst utan hon har bara visar sina känslor väldigt tydligt. För hon är världens gladaste och gosigaste om man går in till henne<3

I alla fall så började passet i katastrof. Nu för tiden räknar jag i det till katastrof hehe, för några månader sen var det vardag. Men vi har lämnat stadiet där hon drar upp huvudet och springer, släpper bettet och stänger av alla hjälper... Jag kände bara inte nuu. De enklaste och bästa hade ju varit att ha Ellen till hjälp, en påminnelse hit och dit kring skänkar, händer och sits brukar spela stor roll i dessa lägen, eller hur? Hur som helst, saktade jag av och tänkte till lite och kom fram till att det nog var nyttigt att klara av det här själv. Eftersom jag fått hjälp nästan varenda ridpass borde jag ju det?

För att få henne fram för skänkeln (missförstå mig inte, hon var pigg men inte framför skänken) så skrittade jag i ca 15 minuter och försökte få en framåt skritt med lugn takt. Jag brukar strunta i formen så länge bakbenen inte hänger med, eftersom den kommer när hon har rätt tramp. Efter 15 minuters skrittande på lite längre tygel och en aktiv skritt så hittade vi den lägre låga formen. Sen upprepade jag samma i trav, red på en stor 8:a, red in på stora mittvolten, försökte ha henne rakställd och inställd. De va inte riktigt läge att försöka ställa ut, det hade fått tas upp i kommande pass.

Jag säger bara WOW vad fin hon kändes, eller okej wow i förhållande till hur det startade. Men gunget i traven vi hittade och den lägre formen jobbade hon på bra i! Känslan på henne då är magisk. Ett steg i rätt riktning i alla fall att vi lyckades rida bort den där hemska känslan. Annars har det varit ridpass tidigare där Lina har bara sagt nej till allt och vi har fått lägga ner. Det händer aldrig längre!

Likes

Comments

Här börjar Valter växa ifrån den lilla bollen han var när han kom! Om ni jämför bilderna där hans prang på gräset med de nedanför ser man skillnad mellan vecka 10 och 11!

Såhär såg han ut stående från sidan

Han är svår att fånga på bild.... Flyger runt hela tiden!

Vid denna tiden började han ändå förstå på riktigt vad nej betyder. Han hade lärt sig sitt, och började lära sig ligg och rulla runt. Jag bara älskar denna individ! Hur busig han än är så är han den gulligaste och snällaste hunden. Jag längtar tillbaka till den lilla bolls däremot... Just nu ser han nästan ut som en räv, han har långa smala ben och päls som står rakt ut. Han öron står rakt ut och är nästan lika stort som hans huvud...

Likes

Comments

Sitter och njuter av en lugn daf. De senaste dagarna har varit väldigt hektiska. Stressigt men det har det varit värt för att både hinna med to-do's, roliga kompiskvällar och träningar. Såhär såg mig lördag eftermiddag ut:

Glitterskor i stallet... Sadelkammaren fick bli omklädningsrummet..

...efter kvällen i Karlshamn och en natt hos Wiktor. Vi kollade på Mares, som jag för övrigt inte kände till. Men jag har hört deras låt Allt du gör och att du finns. Så det var kul att höra mer, för den låten älskar jag. De överträffade mina förväntningar, vilken röst han har!?

Sen var det vidare mot Amanda och kinamat!

Igår hade jag en en rad to-do's så fort jag landade hemma. Sen åkte vi iväg och åt glass och när jag kom hem la jag mig på soffan och somnade direkt. Helt slut! Så nu har jag tagit det lugnt hela dagen och börjar känna mig pigg igen. Jag tänkte planera veckan lite sen ska jag iväg och träna. Tänkte uppdatera er mer då om hur Lina kändes. jag ska rida på egen hand, fokusera på en lägre form och många lösgörande övningar. Kanske plocka upp henne sista 10 minuterna och sitta lite ner, beroende på hur hon känns. Vi hörs ikväll!

Likes

Comments