Du är skorpion, men du har inte stuckit”

Jag noterar mer och mer att jag är så långt ifrån redo jag kan bli.
Försöker att förklara för de jag träffar och dem jag träffat, att... det är inget personligt egentligen. Fast ändå är det.
Har väl inte lyssnat noga på mitt inre, på mig själv, jag har inte hört min egna röst säga att det räcker nu.

Det är så otroligt svårt att förklara för andra. Vad som pågår där inne inom mig. Men det märks ju.
Familjen och vännerna tittar på mig med så värmande ögon, dem har ren lycka när dem ser på mig. Mamma förklarade att det beror på att dem ser hur lycklig jag är, hur trygg jag är i mig själv och hur mitt inre har blivit ett stort lugn istället för det svarta djupet som fanns där innan.
Jag har inte direkt kunnat få en hint därifrån, då dem ser den bästa Elin.

Men i helgen, så fick jag svart på vitt (haha bokstavligen talat) en kommentar som ekar i mitt huvud:
-”Elin, varför har du garden så högt uppe? Hur ska jag kunna lära känna dig?”
Och när kommentaren flög runt i hans rum i flemingsberg, så låg jag med ryggen emot. Blundade och drog mig sakta längre bort ifrån honom.
Där, och då, så insåg jag verkligen att jag är inte redo för ett shit. Jag vill inte ens titta honom i ögonen, jag vill inte öppna upp mig, jag vill inte fästa mig vid honom.
För jag vet... god daaaaamn... jag vet jag vet jag vet jag vet att det kommer ta slut förr eller senare.

Jag är chockad.
En sådan ödmjukhet har vuxit fram hos mig, den har slukat min ilska jag haft och jag vill bara må bra och att mina nära å kära ska må bra. Men på samma gång så är jag sluten för nya människor.

Kom inte nära viskas det.
För då sticker jag.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Det finns vissa saker jag bara inte gör.
Det kan ligga riktigt åsiktsfulla grunder till varför, men även ingen vidare anledning.

Under mina två förhållanden som jag haft, så har jag låtit bli mycket.
Valt att inte ta vissa steg. Oavsett hur kraftfulla mina känslor varit, och hur jag nästan impulsivt velat - så, thats not me.

Jag fick en känsla, det kan ha berott på att mobilen alltid låg med skärmen nere. Eller att så fort han skulle visa något så ploppade hennes namn upp. Och han ville då aldrig öppna det hon skrivit, framför mig.
Men ibland så vill man ju inte det, right?
Så tidigt som det va under relationen också så ville jag ju inte tro det värsta.
Men det fortsatte.
Så, en dag, samlade jag mod till mig och ifrågasatte. Jag frågade rakt ut. Och jag fick ett svar som... ja, alltså det var trovärdigt, men ändå väldigt tungt och fyllt med lögner. Men, vi hade sagt till varandra att vi skulle vara ärliga, så ärliga var det vi var. Jag trodde honom.

Några dagar efter..
Så ville han prata. Och jag visste, jag kände i magen att.. nu kommer det sägas något som jag egentligen inte vill höra.
Och han sa det. Han berättade vem hon var, och han förklarade även att dem pratat på ett vis som var olämpligt. Men att hon endast var hans ”back up”.
Jo precis. Exakt så. Ifall det inte skulle funka mellan honom och mig, så skulle hon vara aktuell. Jag minns att.. när han sa det så... kom alla känslor på en och samma gång. Jag minns att jag ville gå därifrån. Jag är alltid sån, jag måste gå. Jag måste få vara ifred, jag måste få hantera det själv. Men han tog tag i mig, och sa en hel del. Saker jag inte ens frågat om, ord som jag egentligen inte ens behövde höra... för dem skulle inte lösa något.

Vid det tillfället så sprack min tillit till honom.
Och jag visste redan då, att den aldrig skulle komma tillbaka. Jag kan förlåta, men jag kommer aldrig glömma.
Jag fortsatte min relation med honom. Vi hade otroliga stunder, men vi hade även stunder då jag ifrågasatte allting. Vem han var med, vad han gjorde och varför. Jag låg vaken vissa nätter i tankar om att han var med någon annan, jag inbillade mig situationer. Men han sa att det inte var något. Då trodde jag honom.

För... det finns något jag inte gör.
Det finns vissa steg jag inte tar. Trots hur nyfiken, orolig och misstänksam jag är.
Jag skulle aldrig ta min partners telefon och snoka. Jag skulle inte heller låtsas vara någon annan och försöka få honom att skriva till mig. Sådant gör jag bara inte.

”Men varför gör du inte det?
Då hade du ju fått bekräftat innan att den där tjejen som han pratade med, var något att oroa sig för.”


Jo.
Men å andra sidan... vad fan ska jag med en partner till som inte kan säga saker straight to my face? Om han inte kan vara ärlig... utan att jag måste behöva snoka för att upptäcka saker, vad är det för relation vi har?

Jag har aldrig i en gammal relation och jag kommer aldrig i en ny relation.... att snoka.
Det är bara sån jag är.

Alla korten på bordet, från början till slut.

Likes

Comments

Tiden går fort hah?

Jag jobbar, jobbar och jobbar. Har även gått färdigt min utbildning till skyddsombudsman (kvinna i mitt fall). Varit intensiva dagar med plugg i högsta hugg. Suttit i skolbänken med chefer på företag som jag aldrig visste fanns, och även klickat med ett par av dem. Mycket skratt och diskussion kring saker jag aldrig hört innan.
Arbetsmiljö, riskbedömning, osa, m.m
Visste ni att det finns en bok fylld med lagar som gäller arbete?
Vet ni vilka rättigheter och skyldigheter man har inom ett arbete?
Och vad gör samt vem är ett skyddsombud?
Well, jag kan svaret på alla frågor och jag känner mig säkrare än säkrast inom det.

Nog om det.

Saknar mina kids och mina fina arbetskollegor.
Imorgon är det personaldag på jobbet, vilket innebär en härlig vistelse på rival och grym mat.

Ah, ni läser ju.
Jobb, jobb och mera jobb.
Resten skiter jag blanka fan i. Skiter i att mannen som gjorde mig mentalt ostabil är tillbaka i Stockholm, jag skiter i att en annan fegat ur totalt och blockerat mig överallt.
Och jag skiter främst i allt som har med mitt förflutna å göra.

Har allt jag behöver ;)
Kramar!

Likes

Comments

Jag ser att många utav er tittar in här då och då ändå och det värmer i mitt lilla hjärta.
Ett par nyfikna själar finns det då trots allt.

Jag har blivit så sjuk driven och fokuserad på det jag gör att arbetet har blivit mer en livsstil än en sysselsättning som tillsätter pengar.
Fått väldigt många komplimanger över det, tydligen så är det väldigt attraktivt att vara en målmedveten och bestämd kvinna.
Dock, när det väl kommer till det så skräms många iväg. Vilket är så frustrerande och allra minst skrattretande.

Man up.
Men jag fortsätter på mitt spår. Det är jag. Kunde inte vara mer stolt över det.

Uppdaterar när det finns något att uppdatera om.
Kramar!

Likes

Comments

Hmm...
Is this it?

Under dagarna skiner solen, värmen smeker min bleka porslinhy, och för en sekund så kommer alla minnen tillbaka. Dem väller över. Och jag kan inte råför att fortsätta leende ned mot skolan.
Jag hinner inte låta tankarna ta över innan nyckeln i dörren öppnar upp till mitt arbete. Jag mötas av varma ”hej” och ”god eftermiddag”
Morgonmöte, trötta ögon men lyhörda öron. Diskuterar hur dagen kommer se ut, klirr klirr i kaffekoppar och varmt te-vatten.
Huset görs iordning och sedan fylls lokalen av glada pigga barn, mycket kramar och många säger mitt namn.
Dagen springer iväg. Alla småskratt med kollegor och lekande med barn fyller timmarna så dem blir till sekunder.
Barnen droppar ut, en efter en. Vissa i grupp. Vi ses imorgon.
Gör mig iordning för att röra mig hemåt, mot tunnelbanan.

Då är luften annorlunda.
Solen har länge sedan gömt sig bakom tunga gråa moln. Att andas in är som att svälja nålar, det är så friskt att man genast piggnar till. Huden drar ihop sig, värme värme och värme skriker den.
Tankarna som uppstod innan... är långt gömda i mitt undermedvetna. Och det enda jag kan tänka på är att jag längtar till att gå till jobbet imorgon igen.

Längesen jag var i en sådan skön cirkel. Allting går runt och runt. Och inte ens mina råaste tankar kan komma under skinnet på mig.

This is it.

Likes

Comments

Tyvärr så rullar veckorna på snabbare än tänkt och jag hinner knappt blinka innan helgen kommer.

Det jag sysslar med är att jobba, dansa loss på helgerna och träffa släkten.
Jag har gjort tabbar förr och berättat alldeles för detaljerat om det som sker i mitt privata. Jag kan väl kort och gott säga att nu håller jag en viss person för mig själv, då han är alldeles för speciell för att förlora. Damn it.

Jag och min twini gjorde ett vad att om jag håller mig singel till nyår så slipper jag pröjsa 500 kronor. Men kan bli så att en röding får ges till hennes plånka. Återstår att se ;)

Sen har jag sådan otrolig gemenskap på arbetsplatsen att jag nästan inte vill lämna jobbet.
Så mycket kärlek i min omgivning just nu.

Men hör av mig!
Kramis

Likes

Comments

Gosig vecka.

Igår bjöd en av mina kollegor hem allihop till honom. Det va så mysigt! Mycket bra snack och kvällen ledde till en utgång med några av dem.
Jag har alltid jobbat på en verksamhet där kollegorna varit så otroligt underbara.
Jag förstår att vissa av dem jobbat där sen 8 år tillbaka, inte nog med att kidsen ger en energi och lycka så är stöttningen och kärlek bland personalen ännu större.

Men!
Snart rullar höstlovet in och då kommer det blir ännu roligare. Min twini fyller tjugo, och strax därefter jag. Sen är det jullov och jul.
Underbart :)

Vi hörs

Likes

Comments

Inte tagit ett djupt andetag på många månader. Jag har inte dragit in den friska luften på veckor.
Så, nu när jag gjorde det så fylldes lungorna - hela kroppen fylldes med syre, syre som jag försökt att undvika.

Ouf.
Det är tungt.
Försöker hålla för andan.
Försöker blunda och famla i mörkret. Tänd inte. Visa inte ljuset. Låt allting vara som det varit.

5e oktober. År 2017.
Idag om någon dag, hade jag önskat att syret hade låtit bli mig.
Jag ville inte se.
Men framför allt...

Jag ville inte känna detta som jag känt så många gånger tidigare.
Hjärtesorg. Hur överlever man? Hur går man vidare? Hur ser man bortom all denna smärta?

Andas in.
Andas ut.
Jag fixar detta.

Men inte idag.

Likes

Comments

Något jag alltid blir besviken på är hur människor inte är lika exalterade kring saker som jag.
Jag kanske berättar om en idé, ett resmål eller en dagsutflykt, jag är intensiv och hetsig kring saken. Men får en respons som definitivt inte är den samma som min egna.

Så många gånger jag blivit besviken över det.
Vilket... jag egentligen inte kan bli.
Vi är olika. (Det påminner jag mig ständigt om)
Och vi ser saker på olika vis. Vi har olika syn på saker.

Jag har länge tjatat om att resa till Danmark igen.
För det var så underbart där. Alla känslor jag upplevt på deras mark, allt jag fick se med mina ögon. Hur jag trivdes.
Och såklart vill jag visa mina tjejer detta, jag vill att dem ska uppleva samma som jag gjorde. Jag vill visa dem.
Men egentligen så skulle det bara vara en syn på byggnader, ett språk som är grötigare än skolans gröt och lite natur. De skulle aldrig kunna känna samma känslor kring Danmark som jag.
För...
Vi har olika ögon.
Det jag sett ur mina, kan dem inte se ur sina.

Jag tror även att...
jag inte skulle se Danmark ur dem ögonen, om jag åkte dit igen.
Jag befann mig där under andra perioder i mitt liv, med en partner jag höll så kärt.
Det skulle inte vara samma sak om jag tog mitt pick och pack och åkte dit igen.

Vissa platser... ska man bara besöka en gång. Alla dem fina minnena man skapat där, kan lätt försvinna om man besöker den igen.

Jag vill inte förstöra något så fint.
Jag vill inte heller åka dit för att hoppet om att känna sådan intensiv och explosiv kärlek igen.
Det är en plats jag evigt kommer hålla kär.
Men som jag nog håller mig borta ifrån.

Likes

Comments

Förskylningen sitter i.
Men vad skönt det kändes att vara back 2 work. Saknat mina kids och alla underbara kollegor.

Jag har grov huvudbry i nuläget. Men tror det beror på att jag varit hemma så mycket att man fått tid till att övertänka och överanalysera grejer. Känns så i alla fall.

I går hade jag grymt snack med en gammal kompis. Haft lite oro kring vissa saker men det försvann efter vårat samtal.
Jag måste försöka ta allting som det kommer men det är så svårt. Känner mig en aning hetsig kring lägenhet och jag är till och med villig att ta ett helgjobb så budgeten kan bli lite mer rörlig.
Mycket nya idéer och känslor i kroppen.

Egentligen, ärligt nu...
Så vill jag bara ligga lite lågt tills nyårsskiftet. Men Im too much all the time så jag lär väl avrunda året med en smäll.

Likes

Comments