Då var det dags - för en ny del i min lilla serie "Konsten att..."!! Idag ska vi prata om *drum rolls* fåfänglighet! Och det faktum att jag är den fula kompisen och har alltid varit.

Jag är inte särskilt snygg, men inte heller ful. Eller jo, kanske. Alla bilder man lägger ut på sociala medier är förskönade, man köper kläder efter passform, snygga frisyrer etc ... Jag passar inte direkt in på något av dem. För jag klarar inte att ta hand om mig själv och ännu mindre mitt utseende.

1. Jag köper aldrig "snygga" kläder. Alla kläder jag har är snygga i 1 månad sedan får jag panik över att jag inte har något att ta på mig. Det betyder: Jag klär mig som en katastrof. Bara slänger på det första bästa som finns i närheten. Det är inte särskilt bra för någon som matas av folks uppmärksamhet och komplimanger. Varför det blir så är nog att jag går upp väldigt sent, procrastinates och hinner inte sätta på mig ordentliga kläder. Måste göra något åt mitt liv.

2. Vad är smink?? Jag har aldrig varit någon som hållit på med smink eller skönhetsprodukter. Har inte haft orken, tiden eller pengarna. Prioriterade andra saker än att kleta på saker i mitt ansikte. Det känns bara konstigt och jag kan inte klia mig i ansiktet ordentligt. Dessutom är det jobbigt att applicera, man måste hitta rätt produkter, köpa borstar. Nej, smink är dyrt och tidskrävande. Men utan ser man ut som Grinchen så antar att det blir straffet för att vara lat.

3. Jag har ingen energi. Kan man inte lägga ner energi på det man vill göra händer det oftast inte. Orkar knappt klä på mig ordentligt på mornarna eller ens borsta tänderna. Jag får inte i mig en ordentlig frukost för min depression gillar inte mig speciellt mycket. Det blir då väldigt jobbigt att lägga ner tid på sig själv och faktiskt göra så att man mår bättre. Det blir verkligen moment 22 där.

4. Jag missbrukar mat. Det här är inte ens roligt. Jag har ingen ätstörning men jävlar vad jag har problem med mat. Är så extremt petig, äter samma saker hela tiden, och äter för mycket av det goda. När man är ledsen vill man ha socker, vilket kombinerat med fett gör en fet så gissa vem som gick upp 7 kilo under ens depressionsperiod? Jo, denna tjejen!! Har man ett sockerberoende på denna nivå kan man inte se ut som en victoria's secret-modell. Då får man abstinens, noll energi och en stor mage. Fan, kan inte jag ha normala föräldrar som lagar mat istället för att köpa färdiga köttbullar och säger "laga din egen mat"?

5. Min personlighet är så jäkla dålig. Ja gubbar, har man en dålig personlighet blir man automatiskt oattraktiv i andras ögon. Nu är det så att många inte tycker om mig och därför blir jag automatiskt den fula bland mina mycket snällare vänner. Fan... taktiskt.


Här var den jobbiga guiden till hur man blir ful. Allihopa, ni är fina som ni är men tyvärr är vissa fulare än andra. Man kan inte påstå att alla är vackra för det är en lögn, men ingen behöver vara ful för det. Här kommer den känslokalla personen som inte vet hur man formulerar ord och bara går på logik och inte politiskt korrekta uttalandet. Innan jag tar samtalet lite för långt avslutar jag nu detta inlägg.

/Ellie

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Herre min skapare. Gjorde så mycket igår att jag inte ens hann uppdatera, hahaha. Började med att jag hade tid hos doktorn klockan 8, sedan gick jag hem och sov till klockan 11 för att göra mig i ordning. Hade klipptid klockan 14 och efter det åt jag en sen lunch med polarna. Vi var inne i stan jättesent och efter det skulle jag träffa min andra polare för en kvällstur till bara Gud vet vart. Visste inte att man kunde gå över Essingebron så nu vet jag det. Kom hem halv tolv för att förbereda mig för ett H&M event dagen efter. Eller event och event, H&M annonserar ibland frukostar för sina bästa kunder och min mamma råkar vara en av dem. På dessa frukostar får man mackor, juice och kaffe men även 20% rabatt på allt i butiken. Idag var jag på Hamngatan och köpte hem en hel del godingar som jag gärna visar upp senare.

Sayonara, naughty children...

/Ellie

Likes

Comments

Ni hörde rätt, denna tjej har åkt på en hemsk förkylning och jag tror jag dör. Sedan kommer bästa grannen och bjuder en på tårta. Kärlek till dem <333

Nu ska jag sitta och mysa med en kopp te och beklaga mig över min huvudvärk. Tror inte det blir fotbollsträning ikväll...

/Ellie

Likes

Comments

Ser helt jävla sliten ut men aja ... Välkommen tillbaka alla stygga barn och nu ska jag prata om min satans ångest igen. Jo, idag gick det till en helt ny nivå. Hade varit på BUP på morgonen och efter det sista IQ-testet känner jag hur mina ben börjar somna. Jag tänker bara "wtf jag sitter ju ner helt normalt?" Men mina ben kände inte samma sak. Det började i ena benet och fick då den mest hemska paniken någonsin. Trodde på allvar att nu var det en blodpropp och att jag skulle dö. Men efter att jag började vandra iväg domnade mitt andra ben också. Det slutade med att jag knappt kände av dem. Det kändes som om man går när benen somnat. Tror inte ni förstår hur jävla sjukt det kändes. Höll på att svimma på tåget in till stan för sådan panik. Fick hålla mig i räcket så att jag inte skulle alla omkull. Satt sedan på pizzahut med ont i mina vader och kunde inte äta något. Efter det gick vi till Cityakuten några hundra meter bort för att kolla varav den fantastiska doktorn sade att jag hade fått panikångest - som satt sig i benen.

Efter det gick vi in till Fridhemsplan och jag satte mig på Espressohouse för att dricka en islatte med karamellsmak. Känner mig så fet nu när jag har mens men wHATEVER. Köpte en present till min broder som fyller år på fredag på NK också. Han är fjorton och kan ej ta hand om sin hygien, så gissa vad han fick. Vi hörs senare kanske, wihoo. PS. Jag är okej nu bara jävligt kall.

/Ellie

Likes

Comments

Rör mig inte, jag kanske har Asperger

Hello naughty children, idag är det dags att berätta en sak som kommer förändra mitt liv. Imorgon startar min Aspergerutredning. Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Har länge vetat att jag är socialt efterbliven på alla möjliga nivåer men aldrig riktigt kunna sätta fingret på vad det var som gjorde mig till en "elak person". När min kurator under 2015 trodde att jag kunde ha autism blev jag förolämpad. Jag hade haft en kille i min klass med diagnosen och hans var väldigt grov. Att hon jämförde mig med honom var upprörande för mig. Sedan började jag kolla upp mer om diagnosen, frågade vänner om hur jag betedde mig osv, och jag insåg att det mesta stämde in på mig. Tog upp det med mina föräldrar och de vägrade tro på att mitt beteende kunde bero på en diagnos. Jag kan förstå dem, jag hade också velat ha ett barn utan en diagnos. Efter snart två år har de värmt upp för det faktumet att jag kanske har autism. Annars hade jag troligtvis inte ens fått göra en undersökning hos BUP om de tvivlat. Om jag nu får diagnosen skulle det underlätta för mig och människor runt omkring mig. Jag får reda på en viktig pusselbit om mig själv som kan göra att jag får det stöd jag behöver. Tänk på hur mycket enklare skolan skulle bli om jag fick mer stöd?

Sedan ska jag inte utesluta det faktum att de bedömer mig som fungerande. Att jag inte har autism. Men det kommer jag få reda på om ungefär två veckor. Då ska alla mina undersökningar vara klara. Det första testet är imorgon och det har mycket med koncentrationen att göra. Önska mig lycka till.

/Ellie

Likes

Comments

Spenderade eftermiddagen på Barkaby Outlet, köpte en klänning och jeansen på bilderna. De är är från Tommy Hilfiger men var i princip slutsålda om du ej är nättare än mig. De har otroligt bra rea där ute på jeans för 299kr styck. På J.Linderberg (som för övrigt är min nya favoritbutik) var det 3 saker för 1000kr så var så nära på att köpa, men pappa tvingade bort mig därifrån. Rip.

/Ellie

Likes

Comments

Hej och hå ...

Jag har haft störtkul!! Bästa kompisen gjorde en tjejmiddag för sina kompisar innan hon åker på utbytesår. Hon lagade egen Cannelloni och den var verkligen så god. Hade grymt trevligt och de hade även gjort en riktigt bra virgin mojito. Det var supertrevligt och var kvar där väldigt länge. Glömde bort tiden he he. Har fått ett socialt liv och är riktigt glad.

Ps. det är päroncider från Coop i glaset, jag dricker inte alkohol. Vi ville bara få det att se fancy ut, så pls misstolka ej.

/Ellie

Likes

Comments

Jag tror aldrig jag varit såhär trött i hela mitt liv. Orkar inte ens svara folk längre. Den här dagen har tröttat ut mig så satans mycket. Förstår inte hur otroligt trött jag är just nu. Sover inte riktigt mina åtta timmar som jag behöver och det tär verkligen på kroppen. Särskilt när jag är ute och bär runt på jobbiga barn. Har skämt bort en av killarna i min grupp så nu vägrar han gå någonstans om jag inte bär honom. Vad ska man göra när favoriten vägrar? Jo, jag tar mina kvarstående krafter och sätter honom på ryggen till andra sidan planen för att få honom att äta lunch. Vad håller jag på med ens?

Så nu ikväll var det väldigt gott med fika trots att min mage protesterade. Däremot blev min kompis marängpaj inte lyckad. No offence, men den var sämst hahaha. Vet inte hur hon lyckades med att undergrädda pajdegen och förstöra marängen. Vi fick dessutom en pinocchio-tårta med jordgubbar så beklagade mig inte direkt över polarens misslyckande. Ska lära henne hur man gör marängpaj och följer recept.

Imorgon är sista dagen av fotbollsskolan och jag kan inte vara lyckligare. Är tyvärr inte med min grupp jag faktiskt börjar gilla då det är mini-VM och då blandar man alla grupper. Kommer sakna mina favoriter. Bästa kommentaren från en av dem: "Men du kan bära runt på mig innan vi spelar match". Hur söt?? Älskar honom, vill adoptera honom. Älskar barn som vill bli burna för jag älskar att bära andra haha. Annars får ni ha en najs kväll.

/Ellie

Likes

Comments

'Sup, hur är livet denna afton? Min har varit piss, har fått ta itu med jobbiga föräldrar. Yay!! Men detta är en annan "Konsten att vara ..." och den handlar om hur man är en sensitive bitch. Vilket jag är till 100%.

Ja, jag är känslig när det kommer till vissa saker. För annars är jag en känslokall liten hynda som borde skaffa social kompetens. Det finns inget mellanting när det kommer till mig, och här ser ni kanske varför.

Jag gråter åt nästan allt. Många verkar tro att jag inte bryr mig om saker, men eftersom min stolthet är ganska högt upp på skalan gör jag det aldrig framför folk. Däremot när klockan slagit åtta kommer tårarna som Niagarafallen. Det kan handla om allt möjligt; någon kanske kritiserade mig, var lite otrevlig i tonen eller att en kompis tar lite illa upp av ett skämt man säger. Allt det och jag ligger och grinar som en liten bebis. Varför? För jag lider av "Duktig flicka"-syndromet och får världens ångest om jag gör minsta lilla fel.

Jag kan inte hantera kritik. Bra eller dålig men jag mår dåligt i säkert femtio år efteråt. Enligt mig ska allt jag gör vara perfekt och är det inte det bryter jag ihop och kryper ihop till en liten boll och vill aldrig göra om saken igen. Det är väldigt jobbigt då man faktiskt måste göra om saker. Det blev sådär när jag skulle skriva en uppsats, min lärare satte dåligt betyg och sedan dess har jag inte skrivit en uppsats någonsin. Inte ens de obligatoriska. Ja det har förstört mina betyg i gymnasiet men sådana effekter har kritik på mig och det är för jävligt.

Allt gör mig arg. Sitter kläderna för tajt, arg. Går tunnelbanan 30 sekunder för tidigt, väldigt arg. Stänger läraren dörren tre minuter tidigare, förbannad. De tre stadierna av ilska och det är bara första timmen. Jag har garanterat aggressionsproblem och i stort sätt alla som känner mig vet om det. Det har blivit bättre, men jag är alltid lika arg och grinig oavsett vad som händer. Att vara förbannad på världen och bitter är nog inte särskilt bra för ens välmående eller sociala liv. För otrevlig är jag också när jag är arg och det är inte riktigt välkomnande. Social efterblivenhet, here I come!

Jag tar allt personligt. En person följer mig inte tillbaka på instagram, vi är inte vänner längre. Någon lämnar mig på "read", de hatar mig och vill aldrig höra av mig igen. Någon tittar i mer än fem sekunder på mig, jag är ful eller har något i ansiktet. Känslig som satan? Ja, absolut! Det är sånt här ni måste ta itu med när ni är min vän! Usch, när jag skriver detta förstår jag nästan varför jag knappt har några vänner. Oh well ...,

Nu ska jag sova för jag är trött och vill sova mer än 8 timmar inatt. Godnatt!!!

/Ellie

Likes

Comments

Varför i helvete existerar 9-åriga småglin?!?

Oh ... Hej och välkommen tillbaka antar jag.

Jag har personligen aldrig avskytt måndagar. Tvärtom! De bästa skoldagarna var definitivt på måndagarna med inga träningar och oftast slutade man tidigt. Visserligen brukar man börja innan nio också, men jag gör hellre det än att sluta tidigare.

Men nu kommer jag troligtvis hata måndagar för alltid. Det är tack vare 9-åriga småbarn jag har på fotbollsskolan. Höll seriöst på att få ett sammanbrott, det var det värsta jag varit med om! De är odrägliga, lyssnar inte, är respektlösa mot oss ledare och andra på lägret och är uppkäftiga när de inte får som de vill. Satt i en halvtimme och gick igenom hur man inte beter sig under en fotbollsmatch och det enda de påpekade var "du kan inte säga r". Vad ska jag säga till dem? Att jag har en språkstörning som påverkar min talförmåga? Försökte få dem att reflektera kring deras handlingar, men de hade absolut inte gjort fel, det var vi ledare som var skurkarna. De enda som kände någon form av ånger var de barnen som inte betett sig som en mini Anders Borg.

Hur ska jag klara av en hel vecka med 10 kålsupare som inte har blivit uppfostrade av sina föräldrar? Jag svär, kommer någon förälder och klagar kommer jag skjuta mig själv.

/ Från en väldigt trött Ellie

Likes

Comments