View tracker

Tja! Idag är det legday som står på schemat, tungt dessutom! Hur laddar man som bäst inför ett sådant pass? Jo jag unnade mig och startade dagen med protte-pannkakor, en macka och ägg. Gott, enkelt och näringsrikt men jag har lyckats fastna i ett sockersug. Därför tänkte jag ägna lite tid åt att tipsa om en nyttigare variant av en klassiker. Nyttiga kakor med chokladbitar som inte bara släcker suget utan även funkar som en bra pre-workout innan träningspasset. En kolossalt underbar mix!

Recept

2 mosade bananer

1,5 dl havregryn

1 tsk vaniljsocker

1/2 dl osötad, riven kokos

1/2 dl hackad mörkchoklad

Sätt ugnen på 175-200*C, beroende på ugn, och täck EB ugnsplåt med bakplåtspapper. Ta och lägg bananerna, havregrynen, kokosen och vaniljsockret i en bunke. Blanda allt, alt. mixa beroende på vilken konsistens du vill ha, och häll sedan i chokladen. Blanda ut den försiktigt och jämt. Ta en matsked och fyll med smet, placera klicken på papperet och platta till. Fyll hela plåten, men låt kakorna ha utrymme, och sätt in dem i ugnen. Vänta 10min och voilà, redo att ätas. De är lika goda varma som kalla. Jag föredrar att låta de ligga i frysen efter tillagning!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

​Uttrycket "ge och ta" är välbekant. Det är ett uttryck man ständigt lever efter och bygger sina relationer på. Det handlar om att hitta en balans mellan att ge lika mycket som att ta, men var någonstans är att få? Är alla så pass själviska att man måste ta det man vill ha? 

Jag vågar påstå att jag är en givmild människa som älskar att ge. Jag kräver aldrig något tillbaka, jag tar sällan utan jag väntar på att få. Under det senaste har jag insett att människan är egoist, att 90% av alla människor endast lever efter att ta. Därför har jag börjat fråga mig själv, var finns att få?

Att ständigt ge utan att få något tillbaka är krävande. Att ständigt göra sitt bästa utan att få uppskattning sätter sina spår. Jag måste erkänna att jag aldrig är så glad och lycklig som när jag lyckas göra en annan människa glad. Men samtidigt är jag aldrig så olycklig som när jag aldrig får igen något. 

Att alltid ta, att alltid se efter sig själv först är respektlöst och omoget. Att inte kunna se en annan individ med djup och känslor är ytligt. Att alltid förvänta sig en massa utan att ha en tanke på att ge tillbaka är sorgligt. Jag skriver detta för att det är så himla viktigt. Man kan inte bara glömma sina medmänniskor. 

Likes

Comments

View tracker

Frukusten är en sådan där tidpunkt i min dag som jag bara avskytt. Den är äcklig, otillfredsställande och tidskrävande. Från årskurs sex till början av gymnasiet undvek jag frukost eller tog något lätt och litet. Ett av mina tydligaste minnen från min skolgång var hur jag en dag tittade på mig själv i spegeln och sa till mig själv "utseendet före frukost. Detta betydde att jag gick upp en timma innan skolan, gjorde mina morgon behov och la sedan all resterande tid på att sminka mig samt fixa håret. Då var jag 12 år gammal, under hela det läsåret hoppade jag över min frukost och minskade mina lunchportioner drastiskt. Vad detta beror på var faktiskt mest grupptryck. I skolan var det viktigt att passa in, framtills denna perioden var jag en mästerslukare av mat men eftersom alla andra avskydde frukost och nästintill hoppade lunchen, var jag tvungen att ändra mina matvanor. Detta utvecklades efterhand till en mildare ätstörning där jag noga kontrollerade vad min lunch och frukost innehöll. Vad som sedan kom att påverka mig ännu mer är något jag än idag brottas med.

När jag väl kom in i puberteten gick det snabbt. På mindre än fyra månader gick jag från en platt spillevink till en kurvig tonåring. Jag fick byta bh varannan månad de första halvåret. En rejäl ökning av min vikt satte hjärnspöken, trots att ökningen inte berodde på annat än kroppsmognad. Än idag spökar detta hos mig, jag har en målvikt jag vill nå men detta är en vikt jag hade i början av min pubertet och nästin intill omöjligt att nå nu när jag är en fullt utvecklad kvinna. Vågen är något jag sällan tittar på, det händer men vikten är inte längre vad som spelar roll utan det jag ser i spegeln. Muskler har högre densitet än fett, det betyder att samma vikt ger olika volym. Jag har tightat till mig i kroppen men väger lika mycket som innan, musklerna tar plats och fettet förbränns sakta. Trots att jag äter det dubbla än innan håller jag kroppen i bättre form nu och dessutom mår jag bättre. Dock äter jag fortfarande för lite för mil aktivitetsnivå vilket gör att mitt muskelbyggare tar betydligt längre tid.

För att switcha och börja prata om det som min rubrik skvallrar om ska jag berätta om den frukost jag käkat de närmsta dagarna. Jag har, under min dåliga ät-period, pratat med en kostrådgivare under ett tillfälle i fotbollen. Jag nämnde mina frukostproblem och hon svarade mig att en smoothie med mycket näringsinnehåll kan säte igång min aptit. Vilket jag fortfarande väljer att göra ibland men nu för tiden äter jag som jag ska. Jag tänkte i framtida inlägg bjuda på recept tips och idag presenterar jag det första. En god kombogröt med lite av varje. I grunden är det en vanlig mannagrynsgröt men med lite andra inslag. Min beskrivning är för gröt i mikro men det funkar med samma ingredienser, på spis är inte tiderna så viktiga utan då får man gå på känsla.


Recept:

2dl mjölk

2msk mannagryn

1/2dl havregryn

1/2krm salt

1 msk proteinpulver

Börja med att hälla upp mjölken i en djup mikrotålig skål. Ställ den i mikron och värm i två minuter. Ta ut skålen och vispa i alla gryn, tillsätt sedan saltet. Ställ in i mikron igen och värm ca en minut. Håll koll på gröten under denna tid då gröten kommer att resa sig, börjar det "svämma över" ta bara ut gröten och rörö om för att mikra den vidare. Efter den minuten ta ut gröten och rör om, mikra sedan i 45 sekunder till men håll även nu koll av samma anledning. När det är klart ät det bara att toppa med valfritt tillbehör. Jag har i detta fall valt proteinpulver med smak av straciatella. Vill man att gröten ska mätta ännu mer, dvs. är du inte nöjd med havregrynen, kan du tillsätta psiliumfrön

Likes

Comments

Jag har varit tränings intresserad mer än halva mitt liv. Allt började i ettan då jag fick syn på en lapp om ett nybildat fotbollslag. Efter massa tjat kördes jag ut på deras träning och jag fastnade. Fotbollen drog igång min träning och nu elva år senare är jag fortfarande aktiv, dock har jag bytt inriktning. I tio år var fotbollen mitt allt och allt kretsade kring bollen, nu är gymmet mitt andra hem och min kropp ett tempel. Jag sliter, svettas och kämpar. Detta är jag, en träningsnarkoma i jakt på min perfekta kropp och välmående. Tunga lyft, långa pass och hårt slit är min tröst. Det är här jag hör hemma, bland svett och stön. Adrenalinet som pumpar ger mig kraft och ork.


Alla börjar vi någonstans.. Här är jag efter ett tungt ryggpass och bättre ska det bli!

Likes

Comments

Nu var det väldans länge sedan jag la upp något här. Tänkte det kanske är bra att uppdatera då och då men får se hur länge detta håller i, det verkar ju som jag har mina olika perioder. Kanske kan kalla mig själv för en säsongsbloggare, någon som kör stenhårt några månader i taget med ett vilande uppehåll emellan. Skämtåsido, jag tänkte lägga in en liten catch-up så ni får veta vad som egentligen händer i mitt liv just nu.

Sedan jag hörde av mig här sist har det hunnit hända en del, jag tänker inte gå in på alla detaljer men snudda vid allt. Först och främst kan jag inleda med att jag nu inte längre sparkar boll på min fritid. Efter splittringen av mitt lag detta året tog jag beslutet att pausa från min "karriär". Jag kände helt enkelt mig inte redo för ännu en ny klubb, det skulle ha blivit min femte och det tar på mina krafter att byta miljö på det sättet. Tränarna kände inte för att vara kvar, lagkamraterna bytte till helt olika klubbar och föreningen hade ingen genomtänkt lösning på problemet. Nu spelar många nära vänner på olika håll och att börja i något nytt lag känns inte direkt lockande. Jag tittade på olika lag redan under hösten, vi fick tidigt reda på att en drastisk förändring var på väg, samt att jag faktiskt provtränade med annan klubb. Inget fångade mitt intresse, inget kändes betryggande och idag har jag som sagt en pause. Trots erbjudande av flera klubbar har jag inte nappat på idén att börja igen men vem vet. Det må vara ett tråkigt beslut men just nu förstärker jag min kropp, rehabar och bygger upp den på bästa möjliga sätt.Jag är faktiskt otroligt stolt över mig själv som lyckades ta mig till allsvenskan. Ja det var kanske bara ungdoms allsvenskan och de må bara ha varit ca nio månader men jag har kämpat och lyckats. Jag fick spela med ett av de stora damlagen i Göteborg och det är verkligen inget jag ångrar. Vi får se hur allt blir med fotbollen i framtiden, jag saknar faktiskt det men inte tillräckligt mycket. Än.

Jag har dessutom skaffat jobb, juste ja, och nu sitter ni där förväntningsfulla och undrar "vad?!" (eller inte). Hur som helst ska jag faktiskt berätta. I februari gick jag på en intervju, min första jobbintervju någonsin och jag tyckte det var det värsta jag varit med om. Jag anländer ca tio min innan, vet inte riktigt vart jag ska ta vägen och när jag kommer in i rummet möts jag av både tystnad och spänning. Det var en otroligt kort intervju med snabba och raka svar, från min och deras sida. Jag var så nervös och var så säker på att jag hade tabbat mig, sagt något fel och tänkte faktiskt inte mer på det. Två veckor senare ringer ett bekant nummer, jag hade vart med om lite negativa saker den dagen så var inte jättepigg på att ta emot något samtal men det var nog bra att jag gjorde det. En av cheferna på jobbet svarade i luren och frågade vad jag tyckte om intervjun, jag svarade ärligt och berättade om hur nervös jag hade varit, hon blev förvånad och avslutade det hela med att säga "du har fått jobbet". Kan ju säga att det budskapet förändrade min dag helt och jag var så lycklig. Idag har jag jobbat där i ca tre månader och jag trivs otroligt bra med mina kollegor. Dessutom är det extremt flexibelt jobb vilket gör att det lätt går att komba med skolan och under sommaren kommer jag nog mer eller mindre bo på arbetsplatsen. Ännu en prestation från min sida. Jag kan då avslöja att jag jobbar på snabbmatskedjan Max, ironiskt nog, och kan ju säga att detta är något jag trivs med bättre än mitt andra jobb. Detkan verkligen vara stressigt och fullt upp men jag trivs riktigt bra med arbetskollegorna, arbetssysslorna och kunderna. Det är inte så hemsk som man kan tro, kom gärna förbi ;) haha

För att återgå till något mindre roligt, jag kände för att mixa upp det hela en aning, kan jag nämna att jag stött på olika hinder eller så de senaste månaderna. Detta kan ha lett till att jag verkat ledsen och nere eller helt enkel vart lättirriterad och arg. Jag har fått veta det ena och det andra om mina vänner, allt från hur de egentligen själva mår till vad andra har sagt om mig. Ja visst är det kanske inget att grunna över, skitsnack bakom annans rygg är så vanligt och inget man bör bry sig om men jo jag tar åt mig. Jag släppte in dig i mitt liv, gav dig mitt förtroende och delade med mig av mina hemligheter. Då är det nästan självklart att jag känner mig sviken och ouppskattad. Att skaffa vänner är ingen självklarhet för mig, jag är blyg och har svårt att öppna mig, så när någon bryter det där förtroendet går jag under. Men nog grubblat om det, forgive or forget, väljer att glömma framför att förlåta haha. Hårda bud var det här ja. Inte minst eftersom jag nu även blir sviken av mitt egna kött och blod. Jag går inte djupare in på det nu eftersom jag själv måste bearbeta problemet och jobba med att hantera det. Tror detta räcker som uppdatering nu, ska försöka skriva mer efter hand. Kan ju säga att just nu ser jag otroligt starkt fram emot sommaren och vad den har att erbjuda mig. Vad som sker kommer jag att berätta om senare, peace (ja jag var precis så töntig)

Likes

Comments

I år är det ett väldigt viktigt år, det är i år jag får bestämma helt själv och följa min egen röst. Det är i år jag kan göra uppror och tatuera mig eller börja röka lagligt. Ja det är i år jag blir 18! Vad är det mer som tillkommer? Jo det absolut egna ansvaret!

Jag vet precis vad jag vill göra efter jag blivit vuxen, helst samma dag om det går. Jag vill åka iväg, själv utan familj. Att få vara på semester utan att böja sig efter andra och göra det man precis känner för, det är det första jag vill göra när jag fyller 18. Jag börjar redan checka in billiga resor till vackra resmål så sol Alanya, Gran Canaria och Spanien. Jag är verkligen ressugen och kan inte hålla mig! Förra årets resa var perfekt, trots vissa missöden och situationer. Jag kunde inte varit nöjdare och nu bara längtar jag tillbaks till solen. Speciellt i detta usla väder. Fyfasen vad jag längtar!


Likes

Comments

Jaa igår var jag på gymmet i Almedal medan mitt lilla hjärta provjobbade(!) och lyckades dra på mig en sträckning, eller aa något liknande. Jag han endast springa i 30min innan min ljumske började kännas och det sitter i än idag.. Förstår inte riktigt vad jag gjort, en simpel löpning med uppvärmning och nedvarvning brukar inte leda till detta vanligtvis. Tror det är någon gammal skit skada som jag lyckats slå upp, det är nämligen så att jag är lite skev hehe.. Med förkorta muskler här och skeva ben där slutar det lätt med en överbelastning någonstans, det värsta är ju hur länge det kan sitta i! Sist jag lyckades dra på mig något liknande detta höll det i dig i flera veckor..



Men för att nu hoppa fram lite i tiden så kan jag ledsamt tala om att denne skit kändes även idag. Jag kunde inte utföra mitt älskade rumppass utan fick istället bara hålla muskeln varm och i form. Genom att springa lugnt på crosstrainern i sådär 60min hoppades jag på att öka blodtillförseln i benet och på så sätt förkorta läketiden. Det var riktigt skönt med ett längre löppass samt en ordentlig stretch för att riktigt töja på muskeln. Nu får vi hoppas på att det släpper!

Likes

Comments

Igår var jag som sagt på Gymgrossistens invigning på Kvilletorget, kan ju säga att det var mycket spektakel för inget. Lovades bland annat goodiebags, rea och en riktigt fartfylld invigning men det höll absolut inte måttet av vad man förväntade sig. Trots det dög det väl, de lyckades i alla fall lura på mig och min kille saker hehe... Jag testade nästin intill allt snyggt som de hade inom Better Bodies utbudet, det slutade med att jag gick runt små deppig och insåg att vikten av ett jobb är stor nu. Speciellt när denna butik öppnat så nära mig. Men som sagt blev det ändå en del köpt, det mesta av min pojkvän som köpte bl.a. två nya träningströjor med tryckta citat samt lite kosttillskott. Jag nöjde mig med en box GoodLife barer. Allt detta var nedsänkt så kändes nästan dumt att låta bli och jag mådde inte riktigt lika dåligt av att spendera. Denna rabatt hänger i sig ett tag till tror jag så passa på! Och skriv upp er på Gymgrosstistens hemsida, det finns så många erbjudande du blir först om då (Y).

Dessutom passade jag faktiskt på, mest av nyfikenhet, att testa ett par WR.UPs och jag kan nog säga att jag aldrig testat ett par så osmickrande byxor innan. Ja jag nämnde ju innan att jag tycker det nästan är skamligt eller pinsamt att det existerar sådana byxor men eftersom det har varit så otroligt mycket snack om dem behövde jag bara se vad det speciella var. Men den där effekten som sömmarna runt bakfickorna ska ge sket sig på mig, materialet töjde sig konstigt och jag kan verkligen inte förstå hur någon kan lägga 1 200kr på ett par. Och kom nu inte och säg att jag tog fel storlek, hade jag tagit en mindre hade jag kvävts och hade jag tagit större hade de legat nere vid anklarna. Jag kan kort och gott säga att min röv, som annars är fyllig och tränad, blev fullständigt platt och låren såg extra tjocka ut. Mina slitna och fem år gamla H&M jeans, som jag gav 99kr för, sitter hundra gånger bättre. Inte alls värt pengarna!

Likes

Comments

Visst känner du någon som inte är med på t.ex. idrotten eller jämt tackar nej till gymmet? Eller upplever du själv att du sällan är med på fysiska aktiviteter? Jag vet en del som är precis som dessa, själv är jag galen i att röra på mig men jag känner folk som upplever obehag med att vara aktiva i närheten av folk. Jag grumlade lite på detta och pratade med folk, det visar sig att en större anledning till detta beror på att man är obekväm med att svettas. Att man helt enkelt inte klarar av, rent psykiskt, att svettas bland andra och därav blir det automatiskt jobbigt att röra på sig. Men vad kommer detta ifrån då? Det är ju inget som säger att det är onaturligt att svettas, snarare tvärtom. Man vet att det finns körtlar i huden som genom svett svalkar kroppen för att bibehålla en hälsosam temperatur, men ändå har folk fått för sig att detta inte är okej. Som den lilla feminist jag är följer jag självklart sidor som uppmanar kvinnor till att bli medvetna om saker och ting i vardagen, bl.a. medvetenhet om sin egen kropp. Idag delade de just en reklamfilm för träning som går emot de annars onaturligt perfekta och kontroversiella tjejer som annars brukar synas i tv-rutan. I denna video får vi se hur fettet och musklerna dallrar under högintensitets träning, hur svetten rinner från pannan och hur svettringar bildas på kläderna. Det finns ingen som kan springa flera kilometer utan att producera en enda droppe svett, det är omöjligt att dansa utan att kroppen dallrar och det är omöjligt att se fräsch ut under högpress. Det är helt OK att svettas! Det är helt OK att fettet och musklerna dallrar! Allt sådant är naturligt och du ska må bra av att träna, inte känna någon ångest utan känna dig hemma i din kropp och bli imponerad över vad den kan göra. Du klarar mer än du tror om du bara tillåter dig själv att försöka!

Likes

Comments

Idag var det en rätt bra dag faktiskt, trots lite skavanker i kroppen så har dagen till slut lett till ett bra slut. Till att börja med kan jag ju meddela att jag idag skaffade mig en ny bästavän! Hon luktar gott, är elegant, inte speciellt billig och smakar underbart. Hennes namn är "BCAA - XX, Berry". Ett lovligt tillskott till min kosttillskottsfamilj med goda referenser. Jag drog nämligen till MM-sports efter skoltid just för att jag tyckte det var dags att testa boosta min träning med aminosyror. Det märket jag först ville ha hittade jag inte och mitt villande i butiken måste sätt extremt dumt ut, de tittade på mig som om jag var dum i huvudet. Tanken på att skaffa aminosyror har funnits ett tag men igår fick jag smaka av min killes och den där enrgikicken jag fick var övertygande. Dock hade han en rätt vidrig smak som jag knappt stod ut med, jag är inget fan av päron- eller äpplesaft och det var just det den smakade inklusive en touch av beskhet. Därför hade jag innan bestämt att jag skulle leta efter samma märke men i annan smak. Och det var just en annan smak som jag inte kunde hitta, jag såg alla andra märken med smaker som lät himmelska men just det märket kunde jag inte hitta. När jag tillslut, efter mycket runt vandrande, bestämde mig för att fråga en av killarna i butiken berättar dem att det inte finns någon annan smak, endast den där äckliga päronsaken eller naturell. Kan ju säga att jag först blev en aning förkrossad, jag lever nämligen under en väldigt tight budget och den aminosyran jag hade tänkt köpa var bra för sitt pris. Han rekommenderade dock en annan sort, men av samma märke, som sålt stort och blivit mycket populärt. Självklart så är ju dessa sådär 50kr dyrare, pengar som jag just nu hellre skulle vilja spara. Men efter lite funderande gav jag mig och köpte MMs egen Body Science aminosyra med bör smak. Jag var ju väldigt ivrig när jag kom hem för att smaka så jag nästan sprang till gymmet. Pulvret smakade som saft, en sådan otrolig skillnad från det jag smakat tidigare. Det kändes lite som att jag var i himmelriket och på det kände jag mig som en halvgud. Jag orkade så mycket mer än vanligtvis, jag måste ha sett ut som en jädra duracell kanin. Jag rekommenderar starkt denna produkt! 199:- för 36 portioner. Sedan är ju jag en sådan där svag människa med, eller ja i lederna i alla fall, så jag passade på under deras 25% rea att köpa wrist wraps så att jag kanske för en gång skull kan prestera på topp i bland annat biceps övningarna. Invigde de smått idag och hittills är jag nöjd. Pinsamt nog kan jag nog erkänna att jag ser ut som en märkesslampa på gymmet, så mycket som jag gör reklam för under mina pass, haha


Eftersom jag slutade efter lunch idag drog jag ju så klart hem efter min lilla shoppingrunda för att laga käk. Nu erkänner jag och säger att vårt kylskåps utbud inte riktigt var på topp, dessutom var jag lite för lat att tillaga något avancerat. Det fick bli något så simpelt, och gott, som råstekt potatis med falukorv. Kanske låter hur trist som helst men jag är en mästare på att få tråkiga saker att smaka mums, inte bara med hjälp av kryddningen utan även val av tillbehör. Och det är därför jag väljer att skriva denna korta text om dagens lunch. Nu kanske inte alla riktigt smäller av på grund av min uppfinnesrikedom men jag kände för att hyvla och steka morötter. "WOW!" tänker 1/5, "fy fan" tänker 1/2 och "vem bryr sig" tänker resten men jag kan ju säga att hela maträtten fick sig en boost. Sältan från korven, kryddorna från potatisen och sedan sötman från morötterna kompletterade varandra så fint. Det var även rätt fint på tallriken, dessutom är det en bra uppladdning inför tyngre gympass utan alldeles för mycket "onyttigheter". Ni får till och med en bild på mitt mästerverk!


Sedan vill jag avsluta detta inlägg med en toppen nyhet! (Eller aa, kanske inte rent ekonomiskt för mig). Som det hälsa- och träningsfreak jag är blev jag rätt glad när Gymgrossisten hade skickat ut mail om att deras nästa butik öppnar sådär fem minuter ifrån mig! Kommer jag lyckas hålla mina händer och pengar i styr? Det får vi allt se nu, dags att sättas på största testet någonsin kände jag. Jag kan i alla fall garantera till 99% att jag kommer vara där på deras öppningsdag och köa!

Likes

Comments