View tracker

Elin -

Nu är det verkligen sista sista sista morgonen, frukosten, utcheckningen, flygresan. Allt! Allt är sista på hela resan. Imorse ringde alarmet sista gången på hela resan. Jesper var såklart vaken en och en halv timme innan klockan åtta. Då gick vi och åt den sista frukosten på resan. Att hitta frukostställe var lättare sagt än gjort, det känns som att när man inte ska äta frukost ute så ser man frukostställen överallt. Men när man väl ska äta ute är det som om varenda ställe stängt ner. Vi hamnade i alla fall på Calypso Café. Två thailändska kvinnor verkade driva stället. Snåla var dom också. Man kunde bara betala med kontanter och frukosten kostade $30.50, vi hade $30.30. Vi saknade alltså 20 cent. Men det kunde dom inte bjuda på. Så Jesper fick ta en liten juice istället för en stor (fanns bara en storlek på min smoothie). Tur för dom att det var gott.

Vi gick förbi en svensk butik och café också, innan vi hittade Calypso. Men det kändes lite lame att äta svensk mat när vi är påväg hem.

Vi gick tillbaka till hostlet och packade ihop det sista. Sista ihoppackningen. Våra flip-flop fick inte följa med hem så dom kastade vi. Sen checkade vi ut och blev upphämtade klockan tio och åkte till flygplatsen. Nu har vi checkat in och gått igenom första säkerhets- och passkontrollen och väntar på att klockan ska bli tolv så vi kan äta vår sista lunch i Australien. Vi landar på Arlanda imorgon tisdag klockan 12:15. En lång resa framför oss med andra ord...

Hur det känns att åka hem:

Jesper - Jag till skillnad från Elin är redo att åka hem. Hon har gått och nojat ett bra tag medans jag har insett faktum. Alla resor tar ju slut, förr eller senare. Denna resa däremot har varit sjukt kul. V har sett saker på ett nytt sett. Det har varit spännande också få ihop en vardag bara vi två. Inte som hemma där man går och rycker i kylskåpet så fort magen kurrar. Antar att det är vad som kallad vuxenlivet. Det är klart jag har saknat kompisar och familj där hemma. Men jag vet ju att vi egentligen inte missat något. Allt hemma är exakt likadant som vi lämnade det. Största som hänt är väl den nya spegeln i badrummet, ni förstår. Roligast på resan är att ha lärt sig av alla kulturer. Om hur olikt det är här jämfört med hemma. Allt vi sett också. Några saker tar man med sig, några utflykter har man nog redan glömt.

Elin - Väldigt blandade känslor. Det känns jättetråkigt att resan är över. Vi har verkligen haft det hur bra som helst. Vi har gjort så himla mycket saker, sett så himla mycket, upplevt så himla mycket och samtidigt bara varit. Vi har bara haft oss själva att anpassa oss efter och därför kunnat gjort vad vi vill när vi vill. Det vet jag att jag kommer sakna jättemycket. Tre och en halv månad har gått så otroligt fort, ljusets hastighet jämfört med tre månader hemma. Och att vi nu sitter här på flygplatsen och väntar på att åka hem känns så overkligt. Denna dag har känts så otroligt långt bort, trodde aldrig att denna dag skulle komma. Jag har varit inställd på att åka hem sen vi bokade hembiljetten, då fanns det ju ett slut på resan. Så har på ett sätt gått och väntat lite på denna dag. Men det ska ändå bli skönt att komma hem, speciellt att inte bo i en ryggsäck utan att ha något som är HEMMA. Det ska såklart bli jättekul att träffa alla igen, familj och kompisar. Är dock lite rädd för att det kommer vara kul dom två första veckorna, sen kommer allt kännas som vanligt och som om vi aldrig rest. Men det dumt att tänka så. Det här är verkligen det bästa jag gjort och jag vill absolut göra om det.

Slutligen vill vi även passa på att tacka för alla bidrag vi fått under resans gång. Dom har förgyllt det snåla budget-fyrkantiga backpackerlivet.

Det varit superkul att få dela med oss av resan genom bloggen och superkul att vi har haft en del trogna följare. Detta inlägg blir det sista på resan, men vem vet, bloggen kanske kommer till användning i framtiden? Vi avslutar med stämningsmusik från Arts Factory i Byron, killen som kompade sig själv.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jesper-

Sista dagen, sista utflykten, sista allt. 105 dagar har gått och det börjar dra ihop sig att åka till det långa landet lagom. Så idag gick vi upp tidigt eftersom vi skulle snorkla. Vi åt vår matlåda av tortelini till frukost, tillsammans med lite gröt. Sen började vi leta efter båten som ligger vid hamnen. Vi gick inte alls långt. Men såklart gick vi till fel pir. Gick till pir A, hittade inte vår båt eftersom den låg på pir C.

Vi gick på båten där vi märkte rätt snabbt att det var lika mycket personal som turister. Inte alls som Asien där det är en som kör båten och en instruktör. Här fanns det en person för ALLT. En som skulle stå och titta på alla som snorklade så dom kunde vara uppmärksamma på om något hände. Några som bara gick runt och tog emot simfenor och snorkeln. Några som inte gjorde något alls?

Men efter vi gått på båten och fyllt i papper på att inte stämma dom ifall vi drunknar och sånt så gick vi upp på "sun deck". Det tog inte heller lång tid innan Elin hittade muffins som dom bjöd på.

Efter muffinsen var det bara 1,5 timmes åkande innan det var dags för att snorkla. Vi försökte sola sista dagen men det var väldigt molnigt så gick sådär. Sen körde båten så jävla snabbt så det guppade så mycket. Fokus blev då att hålla sig kvar på båten utan att ramla överbord.

Efter en och en halvtimme så var vi framme mitt i ingenstans. Allt man såg var horisonten åt alla håll. Men där skulle vi snorkla tydligen. Först var det en genomgång som var så jävla vattentät. Jag visste inte att folk behövde sån information men det var typ hur man använder en snorkel och fenor. Sen lite farliga fiskar man skulle akta sig för. Vilket är bra såklart. Så vi väntade snällt på att genomgången skulle ta slut innan vi kunde hoppa i med Hector.

På med pingvindräkten sen simmade vi runt bland de döda korallen. Det är tydligen historiens största korallblekning. Och har varit de senaste 30 åren. Vilket beror på klimatförändringen. I detta fall att medeltemperaturen i havet har blivit för varmt för korallen. Så på bilderna kommer ni se mycket färglöst korall. Och korall som inte är lika färgstarkt som det egentligen ska vara.

Målet var såklart att se en sköldpadda. Som vi inte lyckats se ännu. Trots många snorkelutflykter. Däremot såg vi en liten haj som inte var mycket större än en hund. Dessvärre så är hajar räddare för oss än vad vi är för dom. Så dom simmade iväg innan vi hann ta bild på den. Vi var jävligt noga med att hänga med guiden den här gången. Så det inte blir samma misstag som Bali. För guiden var jävligt pigg på hitta en sköldpadda. Men om inte han gör det så gjorde vi såklart det inte heller. Så vi fick nöja oss med lite sjöstjärnor, musslor, sniglar. Och sparkar i huvudet från de andra ivriga turisterna. Sen kändes det som en jävla storm också. Vi snorklade verkligen mitt ute i havet. Så vågorna kom och slog över en hela tiden. Och kändes som man fick en bitchslap i örat hela tiden. Vilket inte var så mysigt. Efter 1,5h var snorklingen slut och det var dags för lunch och snorkelplats 2.

Fralla med olika sorters skinka och pastasallader med lite sallad. Helt okej faktiskt. Synd att vi inte gillar oliver. Men det var ju inte fisk. Så vi klagade inte som en otrevlig turist. När vi ska stanna vid snorkelställe 2 så är det tydligen lag på att båten måste ha en säkerhetsövning. Så en dykare låtsas vara medvetslös så ska personalen rädda honom. Vi blev inforslade i salongen för att inte vara i vägen. Då börjar han som klagade på maten peka finger åt personalen. Mogen 30 åring. Vi såg inte hur det gick till, men var säkert jättebra. Inte långt därefter var det dags för snorkeling 2.

På med pingvindräkten och skutt i. Här var det lite annorlunda. Under vattnet. Vi var fortfarande mitt ute ingenstans. Det var lite festligare koraller och vi såg tre spännande saker:
1. Blåa stora sjöstjärnor
2. Unicorn-fish, en fisk med ett horn i pannan
3. En haj lika stor som mig

Elin -

Kolla noga på dom sista tre bilderna så ser hajen. Men det var en revhaj och dom är snälla och väldigt rädda för människor, så inget att oroa sig för. Jesper fick lite panik när han såg den dock...

Som ni ser är det väldigt fina koraller och färger på sina håll men dom håller tyvärr på att dö även här som sagt. Vi snorklade ett bra tag och spanade som galningar efter sköldpaddor men vi såg inga. Väldigt synd tycker jag. Aja, har fått se en i alla fall på Whitsundays, den som kom upp till ytan för att ta luft. Båda höll på att frysa ihjäl så vi simmade tillbaka och upp på båten igen. Efter ett tag när alla var uppe så ställde dom fram ett fruktfat, och sen åkte vi tillbaka till Cairns.

Efter ungefär 1,5 timme i blåst på soldäck var vi tillbaka i hamnen. Vi gick förbi en tant som satt och matade fiskar med ett baguette. Lunchen var inte den stabilaste vi ätit så vi gick raka vägen till Whoolworths för att hitta något att fylla på magarna med. Frukt och varsin dricka blev det. Sen gick vi till hostlet, duschade och packade i ordning det sista innan vi gick ner och mötte Sofia och Rebecka som satt utanför entrén och väntade. Dom åkte från Magnetic Island igår och kom fram sent igår kväll. Så sista middagen på hela resan åt vi på Grill'd. Samma restaurangkedja som vi åt på i Brisbane.

Gott och mycket trevligt var det. Efter maten fick jag och Sofia syn på några som gick och åt på yoghurtglass, så vi tog en efterrätt på yoghurtglassbaren bredvid. Lyckas aldrig med att få min glass att se så där god ut...

Sofia och Rebecka tog 21:40 shuttle bussen tillbaka till deras hostel som ligger en bit ifrån och jag och Jesper gick tillbaka till vårat. När vi kom in på rummet satt massa britter och pratade om en av tjejernas jobb som sjuksköterska. Hon berättade massa galna historier om saker hon varit med om och sett. Vi passade på att skänka bort vår kylväska + smör och ost till två av britterna och balsamet och tvålen som är kvar fick två andra britter. Det är verkligen lyllos folk som delar rum med oss när vi ska åka hem. På tal om att åka hem...

IKVÄLL ÄR SISTA KVÄLLEN HÄR, INATT ÄR SISTA NATTEN. Hur galet är inte det??? Idag har vi varit borta i 105 dagar. Jag visste inte att tiden kunde gå såhär fort. Det är skillnad på tiden 105 dagar hemma och tiden 105 på resande fot. Imorgon blir vi upphämtade av flygbussen klockan 10. Och den sista måltiden på resan (flygplatsen räknas inte) är frukosten imorgon och den ska vi äta ute. Lyxigt.

Till alla er som är rädda att detta är sista inlägget så kan vi lugna er med att av tidigare erfarenheter så vet vi att det kan hända en hel del under hemresan som vi behöver blogga om.

Likes

Comments

View tracker

Elin -

Vi tog sovmorgon till halv nio imorse och det spöregnade ute. Som tidigare sagt, det är skillnad på svenskt spöregn och det spöregn som spöregnar här. Så att vi avbokade bungy jumpen kändes inte lika jobbigt längre, med tanke på att det fortsatte spöregna hela dagen. Vi gick upp och gjorde frukost, det var mycket renare i köket än igår kväll. Men städpersonalen hade väl varit där och rensat upp.

Efter frukosten var vi fortfarande inställda på att åka till koala garden så vi gick ner till "resebyrån" och rådgjorde med tjejen där. Hon tyckte att det nog var värt att åka dit ändå, men rekommenderade ett annat ställe där man kunde se krokodiler också. Efter mycket funderande kom vi fram till att vi struntar även i dom utflykterna. Vi skulle hinna bli dyngsura innan vi ens hunnit till bussen. Så vi bokade platser till flygbussen på måndag och gick på shoppingrunda istället.

När vi blev avsläppta vid bussen såg vi att buss- och tågstationen låg precis bredvid ett shoppingcenter så vi promenerade dit.

Vi gick in i ena änden av byggnaden och hamnade i Myer, Australiens Åhléns. Först trodde vi att det var den enda affären i hela byggnaden men efter att irrat runt där inne och letat efter herrskoavdelningen upptäckte vi att det fanns så mycket mer. Det var alltså ett riktigt köpcenter. Då började shoppingturen påriktigt.

Första stoppet var på The Body Shops, Jespers läppar är som sandpapper så dom behövde smörjas upp. Det blev ett lypsyl med kakaosmör.

Sen gick vi in i alla möjliga affärer. Efter att lilla thai väskan gick sönder har jag verkligen saknat att ha en liten väska där man kan stoppa ner och få plats med det viktigaste, pengar och telefon. Och jag har länge letat efter just en sån väska att släpa runt på hemma också. Så det var jag ute efter - en "lilla-viktiga" väska. Vi gick in på Forever New och där hittade jag en, svart med axelrem och fransar. Jag behövde såklart fundera en stund på om det verkligen var en sån jag var ute efter, så jag slog inte till direkt. Istället gick vi på sko-jakt, Jesper är redo att byta ut sina Converse.

Han provade ett par Adidas Stan Smith och hade siktet inställt på ett par gröna. Såklart fanns det inga gröna i hans storlek i den affären. Så vi gick till dom andra skoaffärerna som fanns i gallerian men ingen av dom hade rätt storlek. Väldigt tråkigt tyckte vi. Vi gick istället till en godisaffär och kollade utbudet där. Det fanns en del roligt, dom hade till och med marabou daim. Vi köpte varsin Zombie Chew för $1 styck.

Spännande att prova något nytt men inget vi kommer köpa igen. Sen gick vi och kollade i fler affärer och gick förbi Cotton On, fast med bara underkläder och badkläder. Provade såklart en del bikinisar och tro det eller ej men en överdel satt som en smäck!! Så den köpte jag, och 5 par trosor. Dom kostade $10 styck men man kunde köpa 5 stycket för $50. Och om jag fyllde i namn och e-mailadress i ett formulär vid kassan fick jag 10% rabatt på hela köpet. Det slutade med 5 trosor och en bikiniöverdel för 52kr styck. Väldigt bra shoppat av mig. Tjänade massa pengar. Sen gick vi runt och kollade i alla affärer igen. Jesper är sugen på ett par jeans som är lite tajta och slitna men vi hittade inget. Och efter att ha kollat alla affärer noggrant efter allt och ingenting bestämde vi oss för att ge skorna en chans till innan vi gick. Så vi gick tillbaka och bad att få prova dom fast med en tunnare strumpa denna gång. Dom hade av någon anledning låtit Jesper prova skorna med ett par Vans-strumpor och dom är säkert tre gånger så tjocka som vanliga strumpor. Så nu fick han ett par converse-strumpor istället, som är tunna som vanliga strumpor. Och vips, så satt även dom som en smäck!! Så Jesper slog till på dom och vi köpte även strumporna, som är låga i anklarna och inte syns i sneakers. Även Jesper tjänade pengar när han köpte skorna, dom är runt 250kr dyrare hemma i Sverige.

Innan vi bestämde oss för att gå hem och göra lunch så gick jag in på Forever New en sista gång för att känna på väskan. Hade nämligen inte kunnat sluta tänka på den. Och när jag såg den andra gången kändes den helt rätt. Så den blev dagens sista köp. Eller ja, vi gick till Whoolworths och köpte ravioli till lunch. Och vatten.

Jesper-

Lunchen ser jävligt fattig och tråkig ut. Men det är den inte. Våra matkunskaper har blivit större än pasta+pesto. Vilket är kul.

Efter lunchen hade vi tråkigt och ville göra nånting förutom sitta inne och dega på hostlet så vi gick och fika, såklart.

Efterrätten var ju jävligt snygg. Fast inte konstigt när det bara är asiater som jobbade på fiket. dom kan det här med att få det mesta att se snyggt ut. Återigen var kaffet inget mer att ha. Ser bättre ut än det smakar. Vi satt där så länge att vi blev tvungna att flytta på oss för dom skulle stänga stället. Fast alla stället här har konstiga stängningstider. Både affärer och restauranger kan stänga för dagen klockan 2 på dagen, både vardag som helg. Konstigt.

Efter fikat skulle vi gå tillbaks till hostlet och spela skip-bo. Men påvägen tillbaks hittade jag en resebyrå med en jättestor karta över Australien som jag ville gå in och titta på. Så vi gick in. Vi började prata med engelsmannen som jobbade där och stod säkert och snackade i 30 min. Han tipsade om lite utrustning till Hector och vips så var vi påväg för att shoppa lite till. Tanken för att vi skulle köpa en lins till Hector som skulle göra att han tar upp färger bättre under vatten. Men efter mycket funderande kom vi fram till att det var bättre till dyk och inte snorkling. Och att vi har bara en snorkelutflykt kvar. Vilket gjorde det ovärt. Så vi gick vidare till lagunen.

Otroligt fint. Men fortfarande fake. Det är en pool som överallt. Förstår egentligen inte varför dom kallar det lagun, när dom skulle kunna kalla det för "public pool" eller något.

När vi suttit där ett tag gick vi hem för att ladda telefonerna innan det blev dags för middag. Vi tyckte det var ett tag sen vi åt en burgare. Så vi gick till ett ställe vi tidigare gått förbi. En hamburgare/pub kändes det som. Fast ändå en civiliserad restaurang. Gott var det.

Slog tom på stort med lökringar. 12/10 poäng. Lätt, fräscht, gott.

Vi kom tillbaks till hostlet strax efter 22 och märker att det är fest här, som vanligt. Musiken pulserar. Golvet och väggar skakar, det är fest på vårt rum, med alkohol i glasflaskor fast både alkohol och glasflaskor är förbjudet. Folk springer in och ut hela tiden. Så just nu sitter vi i sofforna utanför.Och vi är trötta. Sen har vi faktiskt en tidig utflykt imorgon, snorkling. Imorgon är den sista heldagen i Australien. Hoppas vädret är bättre än vad det varit dom senaste dagarna. Vore ju kul att avsluta på topp.

Likes

Comments

Sämst wi-fi på det här stället, här är gårdagen:

Jesper-

Halva rummet skulle lämna hostlet och med samma buss. Så halvan gick upp samtidigt och begav sig samtidigt.

Vi gick och åt frukost. Jag fick äta gröt medans Elin hade yoghurt kvar. Och så kommer det bli de sista dagarna.

Vi hade köpt nya äpplen. Vilket var en succé, godaste äpplena vi ätit, krispiga och saftiga. Allt annat var helt okej också. Efter frukosten checkade vi ut och begav oss ut i duggregnet mot hamnen, där vi skulle hoppa på bussen.

Det tog inte lång tid innan himlen öppnade sig för en såndär tropisk regnskur som inte finns hemma. Så vi sökte snabbt skydd och satte på regnskydden på väskorna. Även fast det var 50m kvar att gå till busstationen. Vi behövde inte vänta längre än 20 min innan bussen kom, vilket var skönt. Så vi slängde på väskorna på bussen och satt oss i bussen och förberedde oss mentalt på den 10 timmar bussresan.

Uttråkad blev man såklart, men vad ska man göra? Första stoppet var vid 10:30. Då man blev i stort sätt tvungen att köpa lunch eftersom det var det enda stoppet på fem timmar. Så alla köpte mackorna på bensinstationen där vi stannade i 20 min. Det snuskiga var man betalade för 6$ för mackan. Sen tillkom 60-70 cent för varenda pålägg. Så mackan slutade på nästan 10$. Var är det för jävla fasoner. För en skruttig skitmacka. Den var inte mycket bättre än någon annan jävla macka. Bajsmacka.

De kommande fem timmarna var det bara dötid. Lyssna på pod. Inspektera landskap. Jag försökte se kängurus som det är varningsskyltar för överallt, men lyckades inte. Vi tror vi såg en koala.

När vi äntligen är framme efter 5 timmar på ett annat 20 min stopp så var vi så himla uttråkade. Så vi gjorde det vi alltid gör när vi är uttråkade, äter. Det blev ett australienskt känt bakverk som vi inte testar än, lamington heter dom.

Som en blandning mellan kladdkaka och kärleksmums. Smakar exakt som det låter.

In på bussen och 4 timmar kvar. Samma veva. Det roligaste på dom där 4 timmarna var när vi under 1 minut blev tvungna att stanna bussen mitt på vägen eftersom en struts, som det var varning för, bestämde sig för att stå mitt i vägen. Dom var stora och väldigt svarta med lite färg på huvudet.

Dålig bild, men den bästa bilden vi fick.
Juste, eftersom det regnade nonstop under HELA resan. Och skulle fortsätta med det med stor sannolikhet så bestämde vi oss att avboka bunge jumpen. Enbart pga regnet dårå. Inte för att vi (jag) bangar, sånt håller jag inte på med. Vi ringde även och frågade ifall dom tyckte man skulle hoppa i regnet vilket dom gjorde, såklart. Men vi hoppar det.

Klockan 19:50 var vi framme i Cairns. Det sista stoppet på HELA resan. Vi har ju förflyttat oss hela tiden sen den 4 januari när den här resan började. Men nu har vi kommit dit vi aldrig trodde vi skulle komma. Den sista destinationen.

Elin -

Vi blev avsläppta på tågstationen och fick promenera En liten blt till hostelet. Första intrycket av Cairns är att det är som ett större Byron Bay, inga höghus och mycket små butiker och matställen. Vi checkade in och gick upp till rummet för att lämna väskorna.

När vi kommer in till vårat rum ligger det saker utspridda överallt och våra sängar är inte ens renbäddade. Det första intrycket av att hostlet var fräscht byttes snabbt ut. Så innan vi gick och handlade sa vi till i receptionen och en tjej gick och bäddade åt oss.

Vi hade kvar kyckling sen igår och också pasta. Så kyckling och pasta stog på middagsmenyn. Det kändes lite torrt och tråkigt så vi kompletterade med grädde och ost för att ha någon sås till. Och skinka så vi kan äta ost- och skinksås någon annan dag. Mataffären var för övrigt den sämsta vi varit med om, man hittade ingenting! Allt var otroligt ologiskt placerat så vi yrade säkert sju varv innan vi hittade juicen. När vi hade lyckats hitta allt vi skulle ha gick vi till hostlet och började med middagen.

Köket är väldigt stort och öppna ytor och skulle kunna vara hur fräscht som helst om folk hade vett att plocka undan efter sig. Det kändes snudd på äckligt att göra i ordning vår mat i den där röran. Det var stopp i en diskho för det låg så mycket matrester där, matrester över hela bänken och spisarna. Disk överallt. Osv.

Vi diskade i alla fall allt vi skulle använda och fick ihop med god middag. Riktigt hungriga var vi, klockan var ändå kvart över nio när vi satte oss ner för att äta.

Efter maten gick tog vi en efterlängtad dusch och nu ligger vi i dom nybadade sängarna och är redo att sova. Alla andra i rummet har också gått och lagt sig vilket är bra, då vet vi att ingen kommer komma insläntrandes mitt i natten och störa vår skönhetssömn.

Imorgon får vi se vad vi hittar på, vädret får avgöra. Vi vill åka till Koala Garden men det känns inte heller så kul om det ska regna.

Här är en till film från snorklingen här om dagen, med George.

Likes

Comments

Elin -

Denna dag blev inte mycket roligare än vad den var vid frukost, det har regnat mer eller mindre hela dagen. Vi gjorde i ordning packningen till imorgon och rensade ut lite kläder. Kläder som är för slitna eller trasiga för att få följa med hem. Under tiden vi höll på gick vi två nya rumskamrater, två tjejer från England. Dom kom precis från en segling och var helt slut, och vi förstod dom. Men eftersom det var så dåligt väder hade dom i alla fall inte dåligt samvete över att gå och lägga sig någon timme eller två. Jag hade tre linnen från Thailand som inte sitter speciellt skönt som dom fick. Lyllos dom som hamna i samma rum som mig.

Vi hade också lite spa med porrengöringsmaskerna från Malaysia. Sen var det dags att ta oss ut ur rummet och gå till affären. Lunch och middag behövdes. Vi shoppade pasta för 65 cent och Jamie Oliver-kyckling, färdigkryddad och färdigskivad redo att stekas, för endast $4,95. Den hittade vi i den där fantastiska kylen där dom lägger alla varor som snart går ut och därför är väldigt billiga. Kycklingen kostade egentligen $11,95. På vägen till kassan hittade vi också en storpack med Dorritos för halva priset. Herregud vad vi tjänade pengar. Vi betalde och gick sen till hostlet för att göra lunch. Rester från igår och pasta stog på menyn.

Vi gick förbi en spindel på väg till köket också.

Tacofärs är gott till allting. Sen var det dags för efterrätt, Dorritos och pepsi. Vi satte oss i receptionen för att komma åt wi-fi. Där satt vi och pratade med mamma, pappa och Erik i telefon.

Vi har, tro det eller ej, inte spelat en enda omgång skip-bo idag. På något sätt har vi lyckas sysselsätta oss ändå, även om dagen varit väldigt seg. Det ska dessutom regna de sista dagarna nu, även i Cairns vilket suger. Vi har ju bokat bungy jump och tänkt åka till Koala Garden. Så vi är lite tveksamma på om vi verkligen ska hoppa, känns inte så lockande om det öser ner regn. Jesper ringde och kollade med Aj Hackett, där tänkt hoppa, om det verkligen är kul även om det regnar. Hon i telefon sa att det ändå var grymt men vi är inte övertygande. Då sparar vi hellre dom pengarna då budgeten dessutom är väldigt tajt nu dom sista dagarna. Men vi har bestämt att vi tar ett slutgiltigt beslut imorgon på bussen.

Efter att ha suttit i receptionen i hundra år var det jag som blev rastlös, så vi tog en tur och kollade lite i affärer. Letar fortfarande efter en bikini. Hittade en, provade den men såklart var den inte alls bra. Efter tre månader av bikiniletande börjar jag tro att det är meningen att jag ska hålla till på en nudiststrand i framtiden. Vi gick istället till ett fik, på en gata vi inte varit på ännu.

Jesper-

Kaffe kan dom varken göra i Asien eller Australien. Den smakar inte kaffe. Utan meskaffe. Vet inte riktigt vad dom håller på med, men fel är det. Vi satt och sippade på våra drickor tills vi inte orkade mer, myror i brallan även där. Vi gick hem för att använda lite mer wi-fi. Vad kan man annars göra en dag som denna...?

När vi tröttnat på wi-fi ytterligare en gång bestämde vi oss för att göra middag. Inte för att vi var hungriga. Utan uttråkade. Dags för Jamie oliver kycklingen. Så vi gick in i köket och trängde ihop oss bland alla andra uttråkade backpackers som bor på hostelet och lagade vår lilla kyckling. När maträtten var klar slog det mig att det inte är konstigt att vi gått ner i vikt. Men då påpeka Elin att vi tryckte i oss en doritos XL påse efter lunch. Så antar att det är +/- 0

Eftersom vi var så sent ute med middagen kom dom och sa att köket stänger om 30 min och då skulle allt vara diskat. Så jag diskade så vi kunde hitta på något roligt. När jag lämnade tillbaks tallrikarna i receptionen som vi tidigare pantat hittade jag ett tv rum. Vi har gått förbi rummet säkert 20 gånger bara idag men bara aldrig lagt märke till det. Vilket ingen annan hade heller, därav att vi var helt ensamma.

Vi kollade igenom alla australienska skitkanaler innan vi hittade lite kvalité från Hollywood.
Det var mycket reklam för försäkringar.
- tänk när cyklonen kommer in och förstör ditt hus, då vill du vara försäkrad.

Efter vi tittat på tv i 30 min så kom dom och skulle stänga tv rummet också, vi blev då tvungna att gå till receptionen.

30 min senare stängde dom receptionen... Kul.

Imorgon ska vi åka buss för sista gången, kommer bara ta 10 timmar till Cairns, sista stoppet på hela resan. Hoppas det inte är någon olycka den här gången.

Här är två bilder från båten. Internet i telefonen är slut så film går tyvärr inte att ladda upp.

Likes

Comments

Jesper-

Den långa festen slutade relativt tidigt och alla var i säng vid 01:00. Kanske bäst så om man ska upp klockan 7. Det spöregnade inatt också, som vanligt verkar vi vara dom enda som vakna. Dom andra märker på mornarna att deras täcken är lite blöta, vi sover i ett tält på båten. Jag gick upp och hängde med dom morgonpigga personerna som badade lite innan frukost, medans Elin låg kvar och drog sig.

Klockan 7 var det tvångsväckning. En snäll sådan. Det var nämligen dags för frukost.

Efter frukosten åkte vi en liten bit där det var dags att snorkla. Idag var det korallen som var coola, inte fiskarna. Så vi la till strax utanför snorkelområdet för att bli inboxerade i den lilla gummibåten som hänger längst bak på katamaranen.

Hector är tyvärr inte så bra på färger. Och vattnet var inte det klaraste. Men allt såg verkligen ut som hitta Nemo filmen. Det var nog det coolaste korallen jag sett. Med tanke på hur många olika saker och färger det fanns. Lila, blåa, neongröna, rosa och alla andra färger man kan tänka sig fanns där. Men eftersom Hector inte var på topp så blir den en till film från förra snorklingen.

Filmen där Elin inte vågar hoppa i.. Ja, ni ser varför.

Efter vi tittat på allt så hoppade vi på gummibåten och blev tillbaka skjutsade till båten för att ta oss tillbaks till land. Seglingsturen var slut. Klockan var runt 9 och vi skulle vara tillbaks i hamnen mellan 12-12:30. Så vi började åka tillbaks i en långsam takt, 5-6 knop. Och det blåste så jävla mycket att man knappt kunde ha ögonen öppna och vågor kom och sköljde över en gång på gång. Alla sökte sig tillslut till båtens högsta punkt, taket. För att slippa bli dränkta. Det var som när man är på Sea World och sitter i "soaked zone". Klart som fan jag fick den fetaste vågen över mig. Så jag stod bredvid kapten och torkade hela vägen till hamnen.

När vi väl kommit i hamnen började det snackas om en efterfest. Eller en fest, men båtens efterfest. Why not, krökat i två dagar. Lika bra att köra en tredje medans man är igång. Hört att det bara är tjugoåringar som klarar att hålla igång i sånt tempo.

Så vi fick lite band och vouchers för inträde och gratis drinkar innan vi hoppade av båten.

Prio 1 när vi hoppat av båten var lunch. Vi hade slagit ihop oss med Sofia och Rebecka så vi gick och handlade tillsammans. Det blev pasta med ost och skinksås. 9kr var. Halleluja. Dom har en kyl där det ligger varor som snart går ut och därför är nedsatta i pris så där köpte vi skinkan och Elin hittade en yoghurt som räcker till de sista frukostarna för halva priset.

Elin -

Maten blev förvånansvärt god. Kan lätt äta samma sak de sista dagarna. Efter lunchen var det dags för den efterlängtade duschen som vi gått utan i tre dagar. Väldigt rena och fräscha, insmorda och håroljade gick jag och Jesper på en bikinirunda medan Sofia och Rebecka gick och bokade lite flygbiljetter. Dom ska vidare till Asien sen. Vi gick till Cotton on, dom skulle fått in massa nytt, vilket dom också hade fått. Men inget som föll mig i smak. Det enda dom inte fått i nytt av var såklart den jag spanade in senast vi var där och provade men som var för liten. Så det blev ingen bikini. Istället gick vi till McDonald's och provade $2-glassen som vi fått tips om.

Mycket överskattad. Det enda spännande var chokladbitarna, det var knappt någon glass i struten och själva struten smakade vanlig strut och inte chokladstrut. Men nu har vi provat den i alla fall. Vid halv sex var Sofia och Rebecka klara och dessutom nyduschade så det var dags för att handla middag; TACOKVÄLL! Som vi längtat. Vi hittade massa bra grejer till massa bra halva priser. Bland annat var hela tacohyllan med kryddor och bröd och skal för halva priset. Så middagen + efterrätt i form av snacks kostade oss ca 60kr per person. Vi gick tillbaka till hostlet och gjorde i ordning allt.

Avokadosarna som vi köpte i Brisbane var fortfarande inte mogna så det blev ingen guacamole utan bitar istället. Bättre än inget. När jag öppnade majsburken och skulle hålla ut vattnet så kom det inget vatten. Hmm, blev lite fundersam så tog en noggrannare titt på vad burken innehöll. Inte fan var det majskorn i alla fall.

Utan "creamy corn", mosad majs. Det såg allt annat än tilltalande ut. Det luktade precis som vanlig majs men det var inte det här vi ville ha i vår tacos. Så jag gick till affären och köpte riktig majs. Vi som var så nöjda över att ha hittat majs för 95 cent... När jag kom tillbaka var maten klar och vi högg in.

Sen var det dags för efterfesten. Vi började på Down Under Bar & Grill. Där var det en kille som sjöng och spelade gitarr. Helt galen var han. Tänk er en hög duracellkanin som älskar att spela gitarr och digga med. Riktigt duktig var han men ibland blev det aningen för mycket. Vi hängde där en stund med dom flesta från båten innan vi gick till Mama Africa, en klubb. Danskorna och några av tyska killarna hängde med. Sen ramlade några fler in under kvällen. Det var pirattema och jellyshots. När vi kom dit var det vi och kanske tio till men efter någon timme kom det fler och fler. Vi drog igång kvällen med fuldans. Dom hade också lottdragning, man fick en klisterlapp med ett nummer när man gick in och kunde vinna pengar. Jesper gick och samlade på sig hur många som helst såklart, till en början bara dom han hittade på golvet som folk hade tappat. Sen kom folk och klistrade på sina lappar på Jesper. Det slutade med att han hade 19 stycken, så oddsen för vinst var på Jespers sida. Tror ni att han vann? Såklart inte, så kul ska vi inte ha det. Kvällen avslutades på donken innan vi gick och la oss halv tre. Vi passade på att växla de rupier vi hade kvar med Sofia och Rebecka, 150kr.

Imorse vaknade vi halv elva och det var helt tomt i rummet. Det betyder att vi hade helt fantastiska rumskamrater som var tysta som möss. Vaknade bara av ett av deras alarm. Vi var väldigt förvånade över att vi sov så länge, har inte hänt på hela resan. Tyvärr SPÖregnar det och ska göra det hela dagen och resten av resan dessutom, enligt väderappen. Vi åt frukost och nu vet vi inte vad vi ska hitta på riktigt.

Likes

Comments

Eftersom vi inte haft internet ute till havs så kommer här de två första dagarna som ni kan läsa om. Ni börjar såklart längre ner med första dagen, "Tongarra dag 1" och fortsätter sen med detta, dag två.

Elin -

Det var mysigt att sova ute, förutom att det blåste in från den lilla glipan mellan båten och tältet. Och förutom att det började spöregna mitt i natten också. Det vad nästan öronbedövande, fast när vi blev väckta klockan sju och frågade om folk hade vaknat av regnet kollade dom flesta konstigt på oss och frågade "vilket regn?". Frukosten var över förväntan; mjölk med olika flingor/müsli att välja mellan, tre olika bröd att välja mellan med en hel del olika pålägg i form av bland annat sylt, nutella och jordnötssmör, samt ett stort fruktfat med vattenmelon, någon annan melon och ananas.

Eftersom vi la till i en marin park så fanns det väldigt mycket sköldpaddor där. Så på mornarna kommer dom upp till ytan och fyller sina fyra lungor med luft, innan dom åker ner. Vilket vi såg till frukost, massa stora sköldpaddor som kippade efter luft. Sköldpaddor har fyra lungor, så innan dom går och lägger sig på nätterna fyller dom alla fyra lungor med luft. När dom sen sover kan dom sakta ner hjärtat så det bara slår 4 gånger per minut och på så sätt räcker luften hela natten.

Vi satt uppe på däck och åt innan vi sen åkte ca 100 meter till vänster. Där la vi till för att sen åka med gummibåten in till land och Whitsundays National Park. Dagens första utflykt.

Det första vi såg var en riktigt stor gräshoppa. Eller något annat kanske det var. Vi vet inte, stor och knallgrön var den i alla fall.

När alla blivit inboxerade till land följde vi efter en av killarna som jobbade på båten in i skogen och gick längs någon stig. Den skulle ta oss till den fantastiska utkiksplatsen.

Utkiksplatsen var fantastisk också. Vi hade förväntat oss ett mycket mer turkost vatten men det var ganska molnigt och väldigt lågt vatten. Så tyvärr var det inte lika vackert som vi trott och sett på bilder, färgmässigt alltså, men förutom den lilla detaljen var det riktigt coolt. Det var lite skyltar där som förklarade hur det kunde bli så där men jag orkade inte riktigt sätta mig in i det. Men tidvattnet har stor betydelse i alla fall.

När alla hade tagit bilder och även gruppbilder var det dags att gå ner till stranden, alltså gå ner och bada och sola där nere. På den kritvita sanden.

Hur fint som helst var det. Jättestort, jättevitt och mer vatten så nu var det riktigt turkost. Vi började med att ta en gruppbild med alla där vi med hjälp av våra kroppar bildade TONGARRA, som är namnet på båten. Har tyvärr ingen bild men det gör inget för våra talanger i att göra bokstäver var inget att hänga i granen. Guiden berättade att när vattnet kommer in är stranden bara en tredjedel så stor som den var nu när vi kom. Det bildas dessutom laguner dit små hajar och stingrockor simmar in för att äta. Vi tog våra grejer och gick bort en bit på stranden.

Det blev bara finare och finare ju längre vi var där. Vi gick en blt bort för att spana in några stenar som killen tipsade om.

Inte något jättespännande men fint ändå. Sen gick Sofia och Rebecka och solade medans jag och Jesper tog en promenad runt hela stranden. Tror aldrig jag sett något så vackert som detta, verkligen ett paradis.

Jesper övade på lite konster också.

Tyvärr fick jag inte med den bästa på bild och den näst bästa (bilden ovanför) blev tyvärr när solen gick i moln några sekunder. Sen fortsatte vi gå.

Tillslut var vi borta vid den lilla lagunen. Där spanade vi efter hajarna och stingrockorna. Efter en stund kom några små hajar simmandes, runt en halv meter långa och väldigt söta. Helt ofarliga för människor.

Syns tyvärr inte så bra på bild, har en väldigt bra film men det går inte att ha mer än en film per inlägg (mer spännande kommer i detta inlägg) så den får ni kanske se någon annan dag. Vi spanade efter stingrockorna också men såg tyvärr inga. Några av tyskarna sa sen när vi var tillbaka på båten att man behövde gå en bit ut i vattnet för att se dom. Jag och Jesper höll oss bara i standkanten. På vägen tillbaka mot våra saker provade Jesper ljudet i sanden, han var mycket nöjd. Han provade också att hoppa i sanden. Första hoppet gick bra.

När han sen skulle hoppa så långt han kunde så hoppade han över den mjuka delen av sanden och landade på den blöta och hårda delen. Det blev en kraschlandning och han flög två meter extra.

Vid kvart över tolv var det dags att gå tillbaka till andra sidan, där vi blev avsläppta på morgonen, för att bli upphämtade och åka tillbaka till båten. Det var dags för lunch.

Jesper-

Lunchen bestod av en hamburgarbuffé utan hamburgare. Man fick skinka och fralla. För övrigt var temat hamburgare, påläggen dårå. Gott var det. Efter lunchen började vi puttra med den stora segelbåten. Det var dags för den första snorkelutflykten i The Great Barrier Reef, eller det stora barriärrevet om man så vill. Så vi åkte till ett ställe som skulle vara jättebra för att se fiskar, inte koraller. När vi kommer fram så hoppar alla i våtdräkter. Det är för att skydda mot alla farliga maneter och stingrockor.

Rebecca <- Sofia -> Elin

När Elin skulle hoppa i kom det jättestora fiskar runt båten. Så stora att hon inte vågade hoppa i. Det var lite kul och väldigt frestande att putta i. Men det fick jag inte göra...

En av guiderna slängde i fiskmat så alla fiskar flockades direkt runt båten.

Den stora feta fula fisken på bilden ovanför hade dom döpt till George. Det är tydligen alfafisken. I varje flock finns en George. När George dör eller försvinner/ blir uppfiskad så blir den största honan i flocken en hane och blir den nya alfan. Tydligen väldigt vanligt i fiskvärlden att dom byter kön ifall det behövs.

Efter snorklingen så solade alla på båten. Vi åkte inte till någon marin park för att övernatta. Vi åkte till ett ställe där man fick väsnas hur mycket och länge man ville. Vilket var vid en avlägsen ö. Relativt nära en av världens dyraste öar där Brad Pitt har haft två smekmånader. En ö där både Madonna och red hot chili peppers är bannade. För att förtydliga hur exklusivt den där ön är så kostar det 22.000$ för 3 nätter. En hamburgare kostar 186$. Gångra det med 6 så har ni det i svenska kronor.

Så på ett säkert avstånd utanför lyxön slog vi läger för att se solnedgången, äta middag och festa.

Det blev ingen storslagen fest då heller men vi hade trevligt ändå. Guiderna fiskade och fick en riktigt stor fisk som sprattlade sig in i båten. Och rosa/röda-vita bläckfiskar simmade runt båten.

Dagens äventyr får ni läsa om senare.

Likes

Comments

Jesper-

En uppskattat natt, med tysta rumskamrater. När dom är sådär tysta som man ska vara kan man sova i ett rum med hur många som helst. Man kan tro att viska kan alla. Men av egna erfarenheter så är det en sällsynt egenskap som är extra ovanligt bland tyskar. Halti klappen vill man skrika till dom. Men inte nu. Kärlek till alla som är tysta som möss.

När vi vaknat var det dags att göra gröt. Jag fick gå och panta ett set. Eller två. Ett set är då tallrikar och bestick. Man fick tillbaks panten efter. 5$ st. Så det var väl inte så farligt. Gröten blev god och vi testade några av avokadorna vi köpt på marknaden i Brisbane, i hoppet om att dom mognat. Dom var på rätt väg men inte där än.

Efter frukosten så skulle vi gå till den där fake lagunen, poolen. Men innan kom vi på att vi inte hade något vatten, så det blev shopping först. Men utanför affären slog det mig. Det var dags att boka bunge-jump. Så på lördag ska jag hoppa. OCH Elin som jag lyckades övertala. Tanken är att vi ska hoppa tandem. Det betyder båda samtidigt. Hur det ska gå utan att våra huvuden slåss ihop förstår jag inte. Men det går säkert skitbra. Efter jag ringt och bokat gick vi in i affären för att köpa vatten. Det slutade med att vi kom ut med någon sosseramlösa variant med smaksatt vatten. Och några päron eftersom frukosten inte var så stabil.

Så vi satt och åt våra päron vid den enorma poolen och passade på att simma lite också. Det tog inte lång tid innan det var dags för lunch och göra sig redo för seglingen. Så vi begav oss till ett ställe vi gått förbi några gånger.

Mama's boys. Det roliga var att Elin inte förstod han i kassan för han hade en såndär dialekt så man bar osäker på om han ens pratade engelska. Han frågade om Elin tänkte betala med kontant eller kort.
- Yes!
Svarar Elin. Var skitkul. Särskilt eftersom jag fattade allt han sa. Men Elin lyckades betala tillslut. Det blev kycklingschnitzlar. Tråkiga. Kunde lika gärna heta chicken Nuggets XL.

Efter lunchen var det dags att införskaffa krök eftersom vi tydligen hamnat på en partybåt.

Jag ser det som en framgång varje gång man slipper visa ID. Medans jag vet att det är alla medelålderskvinnors dröm. Att behöva visa ID på systemet. Så med alkoholen och vår packning i plastpåsar. (Man får inte ha väskor med dragkedjor eftersom bedbugs sprids tydligen via dragkedjor.) gick vi ner till hamnen där vi skulle gå på segelbåten. Påväg till hamnen skriker någon ELIN?!. Det visar sig tydligen att Elins kompis Sofia, hemifrån, ska också med samma båt som oss. Tillsammans med sin kompis Rebecca. Så vi fyra gick till hamnen tillsammans.

Vi var där i nästan en timme medans folk droppade in. Av 23 personer eller nu hur många passagerare vi är på denna båt är väl 16 personer tyskar. Eller schweizare som talar tyska, same shit. Så den tyska armen och alla andra gick på båten tillslut.

Elin -

Alla fick lämna sina skor i en påse utanför båten, så att det inte ska lukta tåbira inne i den lilla hytten där alla dumpade sina väskor. Sen var det dags för en kort genomgång. På båten finns inga speciella regler, bara saker att tänka på, som att hålla i sig i räcket när man går och hålla in spolknappen tillräckligt länge. Eller den enda regeln var väl att alla ska prata engelska, men eftersom 80% av alla på båten är tyskar så blev det inte riktigt så. Alla låg och chillade och solade på soldäck hela eftermiddagen, samtidigt som vi åkte bort från Airlie Beach.

När solen började gå ner var det väldigt fint men också väldigt kallt. Det fläktade en del på båten, speciellt när den åkte, så tjocktröjorna åkte på. Klockan sex var vi framme vid seglingens första stopp.

Vi la till i Tongue Bay, en "marina park" där det fanns jättemycket sköldpaddor. Först var det dags för middag. Jag och Jesper äter ju inte fisk, och fisk stog på menyn till middag. Först hade vi inte meddelat att vi inte äter fisk för att det känns så fånigt men sen när man "checkade in" på båten och fyllde i lite hålsouppgifter och skrev under säkerhetsgrejer så fick man fylla i specialkost igen. Vi såg det som ödet, det var meningen att vi skulle fylla i att vi inte äter fisk. Så vi fick korv till middag istället, och dessutom ta mat först av alla. Så det vad värt att fylla i "fiskallergi".

Efter middagen åkte vi vidare ytterligare två timmar innan vi la till för natten. Dä tänkte vi att festen skulle dra igång. Men icke, det visade sig att vi hamnat med ett riktigt tråkigt gång. Så det blev ingen fest. Men vi hade trevligt vi fyra ändå, och vi pratade såklart med andra på båten också. Även om ingen riktigt är så där jättespännande. Vi framstår nog inte heller som superroliga. Klockan tolv var vi tvungna att släcka ner båten och stänga av musiken eftersom vi höll till i marina parken. Men det gjorde oss absolut ingenting, om vi hade fått bestämma så hade vi gått och lagt oss vid nio. Alla gick och hämtade madrasser, säcken och kudde i ett förråd och la sig sen på soldäck, i fören. Då hade dom i crewet satt upp som ett stort tält så vi sov under ett tak ändå.

Idag har vi varit på spännande utflykter, men mer om det i nästa inlägg!

Likes

Comments

Jesper-

Bussresan tog fyra timmar längre än planerat. Enbart för att det hade varit en krock. Dom stängde alltså av vägen, i fyra timmar... Väldigt mycket dötid. Men vi hade lyckats sova lite innan det långa oplanerade stoppet. Så vi kunde vara vakna och njuta.

Tillslut så behövdes lite frukost. Vi började med ett pringelsrör. Så jävla gott var det.

Sen kom vi på att vi kanske skulle köpa någon riktig frukost. Så vi gick till den enda affären som fanns i den där hålan på 50m som vi var fast i.

Inte skit High-tech affär direkt. Men lite snuskig frukost fanns det. Jag tog en köttpaj och Elin en skink och ost smörgås. Smakade väl helt okej, men skulle nog valt något annat om man kunde. Sedan var det 3 timmars skip-bo och lyssna på podd innan vi fick åka iväg. När vi väl hoppade in i bussen och skulle åka så var det bara 2 timmar kvar. Vi sov åtminstone hälften av tiden kvar.

Så småningom så åkte vi igenom ett sjukt mysigt ställe. Där vi sedan stannade vid en hamn, det var här vi skulle av. Airlie beach. 22 timmar senare. Klockan var alltså halv två, istället för halv tio då vi egentligen skulle varit framme.

Vi visste inte riktigt om någon skulle komma och hämta oss eller inte. Men vissa hade redan gått medans andra stod och ringde för att dubbelkolla. Jag försökte ringa och fråga men fick inget svar. Vi bestämde oss för att gå dom tjugo minuterna det skulle ta.

Genom hamnen och in genom den lilla mysiga staden som inte alls var stor. Man kände i atmosfären att här var det mysigt och härligt. Men vi fortsatte gå med våra väskor, mot hostlet.
Efter våra 20 minuters traskande så var vi framme. Tur var att vi tog ett snabbt beslut att gå från hamnen eftersom alla andra från bussen kom hack i häl. Då dom fick köa jättelänge för incheckningen tog sån jävla lång tid eftersom dom hade bytt system eller något. Så win för oss som slapp köa.

Nu när jag ser bilderna jag tagit är dom inte alls lika pedagogiska och förklarande som när Elin fotar. Mina bilder visar inte hur vi bor. Mina bilder visar inte att det här är det bästa och fräschaste boendet vi haft på hela resan. Men efter i lämnat väskorna i rummet så letade upp köket för att lämna vår kylväska i kylen.

Köket ligger då bakom baren. Så jag lämnade kylväskan och skulle gå tillbaks till Elin som satt i vårt rum. Men då märkte jag att dom hade bbq. Så jag tog en burgare och gick till Elin. Vi bytte om till badkläder och gick sedan ner till baren där det var gratis bbq. Elin ville också ha hamburgare.

Elin -

Trots att det enda pålägget var ketchup och lite lök, och att bröder var vitt toastbröd, så var hamburgaren ändå god. Framförallt var den gratis. Och är maten gratis så finns det inget utrymme att gnälla. Det kom en svensk kille och en dansk tjej och satte sig vid vårat bord. Båda var här och reste runt och jobbade, så dom tyckte synd om oss som bara hade en vecka kvar. Vi tycker också synd om oss.

Efter lunchen letade vi upp seglingsföretaget för att "checka in". Vi fick lite mer info om vad som gällde och vart vi ska samlas osv. Man får inte ha väskor med dragkedjor, för det är genom dragkedjor som bedbugs sprids. Dom vill vi helst undvika. När vi var klara där ville jag gå in på Cotton On, såg nämligen i förbifarten att det fanns snygga bikinisar där inne. Så vi gick dit. Vi pratade här om dagen om våra shopping-sinnen. Jesper får sällan köpsignaler och shoppar därför väldigt sällan, men han vill gärna shoppa och förnya garderoben. Jag får ofta köpsignaler, men det är inte utan beslutsångest jag ibland slår till. Därför var det väldigt roligt när jag stog och pillade bland alla bikinisar och Jesper smyger upp bakom min rygg och viskar
"Elin, det finns en hel del här jag kan tänka mig"
På ett ögonblick går mitt fokus från bikinisar till Jespers köpsignaler. Han hade hittat shorts och t-shirts. Så vi plockade på honom en hel del, även badbyxor. Det gäller att passa på! Han provade och provade och tillslut hade han bestämt sig:
2 t-shirts
1 par ljusblå shorts
1 par ljusblå badbyxor
En väldigt rolig shoppingtur som slutade på det minst anade sätter. Här är Jeppe-shopp:

Sen fortsatte vi till lagunen, dit vi var påväg från början. Här får man inte bada i havet på grund av alla farliga djur och strömmar så det finns en liten pool att hänga i istället.

Vi doppade oss lite och sen njöt vi såklart av eftermiddagssolen. Vid fem var Jesper väldigt rastlös så vi gick tillbaka till hostlet för att duscha och packa i ordning till seglingen imorn. Eftersom vi bara kan använda strandväskan, tygpåsen och en och annan plastpåse så betyder det att vi också har begränsat med plats och därmed inte har möjlighet att ta med allt bagage. Något ombyte och necessär är det som får plats. Och tjocktröja. Det viktigaste helt enkelt. Efter packningen pratade vi en sväng med våra kära mammor i telefon innan vi gick för att äta middag. Eller tanken var att gå till Woolworths och köpa något att laga hemma. Men eftersom det är söndag stänger alla butiker tidigare, även matbutiken, så vi missade den med en timme. Något vi inte alls hade tänkt på. Så vi fick gå och leta restaurang istället. Det slutade med att vi åt detta:

Vi trodde att vi hade beställt en pasta med lite olika skinkor och korv i men det var som en scharkttallrik. Inte vad vi förväntat oss men det var gott med något som var långt ifrån både hamburgare och pasta. Efter maten gick vi tillbaka till hostlet, och här är vi fortfarande kvar. På baren är det just nu fest men som vanligt, och med en 22h bussresa i kroppen, så är vi helt slut. Jesper har redan hunnit somna. Men vi tänker såhär: vi går hellre och lägger oss tidigt idag och är pigga imorn, för imorn är det segling och vad vi hört så är det mycket fest där. Vi laddar inför den festen istället helt enkelt.

Så imorgon checkar vi ut härifrån vid tio, lämnar väskorna och hänger vid lagunen tills klockan blir två och det är dags för äventyr. Vi vet inte hur mycket internet vi kommer ha ute tills havs. Kan alltså hända att blogg uteblir. Men det märker vi.

Avslutar med en väldigt fin bild på Jesper. Jesper tycker mindre om den, han ser tydligen väldigt spinkig ut och har inga som helst biceps eller axlar. Prinsesslockarna tycker han inte heller var helt hundra. Men jag tycker han var fin, eller är fin.

Likes

Comments

Jesper-

Nu bor vi numera i ett tomt rum med massa tysta rumskamrater, så det ska vara! Extra skönt är det dom vi delar rum med har lika mesig sovrutin som oss och alla andra som går på förskolan. Går och lägger sig tidigt då vill säga.

Imorse tryckte vi i oss det sista av yoghurten och flingorna. Gick helt okej. Ville inte spy en enda gång.

Det verkade bli dåligt väder imorse. Så vi fundera lite på vad vi skulle göra i sådär 5 minuter. Sen kom vi på att det är lika bra att göra det vi gör bäst. Gå till stranden. Äventyrat har vi gjort tillräckligt i Asien. Så det står inte så högt på listan längre.

Så vi gick ner till molnen vi stranden och var där. Rastlös, ja. Testade första salto sen Gili T. Gick väl helt okej, bättre än förväntat. Landa på fötterna om vi säger så.

När solen tittade fram strax efter tolv blev vi båda hungriga och bestämde oss för att äta.

Det blev en burrito. Jävligt god. Sen gick vi och tittade, eller Elin tittade. På ett par skor. Shopoholicen börjar komma till liv. Så hon testade skorna. Skickade bilder på skorna till massa om råd. Beslutsångesten fanns såklart där, även om hon visste att hon ville ha dom. Så hon funderade på köpet över en glass.

Det blev ett par skor tillslut. Lite strandhäng sen tillbaks till hostelet för att duscha och packa ihop det sista.

Så vi duschade och köpte lite saker inför bussresan innan vi gick ner till stationen.

Elin -

Bussen var som vanligt lite sen, men inte Asien-sen. Vi kommer alltså åka buss från klockan 16:20 till 9:30 imorgon bitti. Inget vi ser framemot alls. Vi hann lyssna på podd innan det blev dags för middagsstopp. Bara det att det var en lastbilsolycka på vägen så vi fick åka en omväg till matstoppet. Detta gör att vi ligger en timme efter i tidsschemat...

Middagsstoppet var inte roligare än ett stopp på någon slags vägkrog. Eller krog var väl att överdriva. Det enda som var fint och charmigt med stoppet var den fina sjön bakom restaurangen.

Detta var den middagen:

Jesper går alltså fortfarande på hamburgedieten, jag gjorde ett försök till att prova något annat. Med facit i hand hade en hamburgare varit godare ändå. En halvtimme från det att vi gick av bussen var det dags att åka igen. Och sen dess har vi väl lyssnar på säkert 3 poddavsnitt och hela Spotify-listan. Offline-listorna alltså. Gäller att spara på internet. Planen nu är väl att försöka sova lite, jag menar, klockan är ändå efter tio. Vi är helt slut. Trots att vi chillade på stranden istället för att promenera i Nationalparken. Vilket jag nu i efterhand ångrar lite att vi inte gjorde istället, fick höra av en kompis som var där för ungefär en månad sen att man kan se både koalor och sköldpaddor.

Eftersom bloggen är lite halvtrist nu, det finns inte så mycket att berätta om idag, eller de senaste dagarna heller för den delen. Samma procedurer varje dag. Så vi tänkte att vi kan fylla ut detta inlägg med lite fun facts från Indonesien vi inte berättat ännu.

Fun facts - Indonesien 2.0
1. Det finns fyra namn att välja mellan om man är kille. Den första, den andra, den tredje och den fjärde. Alltså, man blir döpt efter vilken plats man har i syskonskaran. Är man äldst/förstfödd heter man "den första" fast på deras språk såklart, är man andra barnet så heter man "den andre" osv. Så den franska familjen vi bodde hos i Tempaskiring, pappan i familjen heter Ketut = den fjärde (om vi inte minns helt fel).
2. Det är väldigt eftertraktat att få söner, eller rättare sagt, helst av allt vill man bara ha söner. Om det skulle vara så att man bara får döttrar, och någon annan i släkten har en son "över" så kan dom ge bort sonen till den familjen som bara har döttrar. Detta är man öppen med, att man adopterat pojken. Så, återigen, den franska familjen hade ju bara döttrar, två stycken, och hade fått förfrågan om att få en son.
3. Rättssystemet är inte helt hundra. Om jag skulle döda Jesper, så kan Jespers familj vara med och bestämma vilket straff jag ska få (dödsstraff finns inte). Skulle det vara så att jag har mycket pengar kan jag betala Jespers familj och hoppas dom är nöjda med det. Och det är inte som hemma, att man finns med i ett brottsregister och har massa prickar hit och dit som gör det svårt att få jobb/bostad/lån etc, utan får man ett års fängelse till exempel på sitter man av det året och sen är det inget mer med det.

Nu är det dags för något till matstopp...och vi är tvingade att gå av bussen. Vi ska i alla fall till Airlie Beach och därifrån ska vi sen på en segling i tre dagar, spännande!

Likes

Comments