Header

Tjo. Nu jävlar är det höst och det känns verkligen. It's something strange about the autumn - överväldigas alltid utav ett enormt sug efter att plugga, gymma, skärpa till mig, bli fräsch och brun. Sen kommer våren och helt plötsligen känns det inte lika relevant längre haha. Anyways så är skolan igång igen och sömnbristen likaså. Tror fan det är ett problem som åtminstone 90% utav dagens tonåringar lider av. Är man inte pundare som hänger ute hela nätterna, så kan man minsann vara en datornörd som lanar hela nätterna. Eller så är man bara allmänt busy with life och tar en stund för sig själv vid nattsnåret så som jag gör, det ena eller det andra liksom. Spela roll. 

Imorgon ser det ut att vara ett aktuellt problem. Full fart i skolan 8.10-15.55 sen är det dirren till jobbet som gäller. Kommer hem vid 9.. Fy i helvete vad jag förtjänar ett fett meal efter det, är redan suicidal. För övrigt rullar livet på ganska så gött just nu, har mina närmsta som jag älskar mer än något eller någon annan på denna planet och vänner som verkligen förgyller min vardag och mig. Fått en introduktion i alla nya ämnen och känns som att jag verkligen har möjlighet till att briljera. I jämförelse med mina prestationer i IB så känner jag mig så jävla grym. Finally har jag motivationen till att uppnå den kapacitet jag vet att jag har. Jag är awesome, det tycker jag faktiskt. 

För övrigt så har jag börjat (kishe börjat) störa mig så brutalt mycket på Halmstads befolkning. "Omg, hur fan kan hon göra så - sån slampa", "Seriöst ska du gå med mjukis till skolan???", "Tänk på ditt rykte" - alltså käften. Jag förstår inte hur folk orkar bry sig om vad andra tycker. Jag förstår inte hur man orkar tänka på sitt jävla rykte. Jag tycker det är otroligt synd att folk inte har bättre självinsikt eller självbild än så. Jag behööööver inte bry mig om vad andra tycker. Jag tycker jag är grym, smart, helt ok utseendemässigt, rolig, allmänt BRA helt enkelt. Jag är också medveten om mina dåliga sidor. Varför ska jag då gå runt och oroa mig över vad andra tycker? Mina vänner är mina vänner, resten skiter väl jag fullständigt i? Jag bryr mig inte om en grupp människor står och stirrar på mig - bättre självkänsla och självförtroende än så har jag? Varför ska jag gå runt och oroa mig över att "ååh Gud, kanske blir jag en slampa snart om jag fortsätter hålla på såhär"? Känner man sig själv inte bättre än så? Eller kanske har man dålig självkänsla? Eller är det argumentationsförmågan som sitter fel? Fan vet jag, något är det. Kan garantera alla små patetiska människor där ute att jag kan "äga" ut alla som har något att säga om mig. För vet ni vad? Jag vet vem jag är. Jag är STOLT över den jag är. Har inga som helst problem med att stå för saker jag sagt och gjort, för jag har alltid en bakgrund. Jag skäms inte över att gå ut i mjukis och se ut som en tattare för en dag. Jag skäms inte över att jag råkar gilla sliskiga albaner istället för de där typiska "fina svenskarna". That's me and after all.. I'm awesome. Jag gör vad jag vill göra, och råkar det inte passa så var det ju synd för dig. Nä, tack för mig nu borde jag verkligen förbereda mig inför morgondagen med PH och något glass Oboy kanske. Hoppas innerligt den här motivationen håller i sig, för just nu vill jag inget annat än att stå framför klassen och vara allmänt bra på min sak. Sällan den känslan dyker upp, men som jag sa, ciao!! 



Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments