View tracker

Kan berätta att elrullstolen kommer tillbaka imorgon, så nu är det bara att hoppas på att den håller sig "frisk" tills jag får nästa stol.. Det känns som om mitt liv har handlat väldigt mycket om elrullstolen på sistone. Det får det vara slut med nu känner jag.

Idag kom också ansökningsformuläret till det nya habiliteringscentret. Jag ska fylla i formuläret, samt skicka in ett nytt läkarintyg som styrker att jag har en cp-skada. Nåt jag inte förstår är varför nya läkarintyg alltid ska behövas. Jag har ju alltid haft min cp-skada och kommer alltid att ha den, såWhy why why Delilah? What the hell Delilah?Finns inte läkarintygen införda i nån slags journal?

Klart slut härifrån.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Här är en hyfsat snygg bild på när jag sitter i min gamla stol. Jag tänker att ni ska få följa med på resan mot den nya. För den resan måste ta sin början nu känner jag.

Idag ringde jag till det nya habiliteringscentret jag tillhör. Det gick inte att skicka in formuläret via mejl, utan posten är det som gäller. Jag bad dem skicka hem ett ansökningsformulär, så det skulle de göra. Jag lär väl ha det till på fredag kan jag tänka mig. Fortsättning följer alltså.

Vi hörs!

Likes

Comments

View tracker

Det här är en gammal bild på mig från när jag var torsdagskrönikör på Radio Stockholm. Det var 2009. När jag tänker tillbaka på den tiden... En väldigt rolig tid som jag inte på minsta sätt ångrar. Men den känns också väldigt avlägsen. Mycket har hänt sedan dess. Jag har mognat som person och lever på ett helt annat sätt idag än jag gjorde då. Under den här perioden var ju jag ny som egen person ute i samhället och saker som jag inte visste då vet jag idag.

Vi utvecklas hela tiden, allihop. Så är det ju. Livet står inte stilla, utan är tack och lov i rörelse. Och tur är väl det om ni frågar mig.

Idag var det dags att göra radio igen får man väl säga. Men på ett sätt som jag aldrig gjort förut. Det var radio, fast på film. Reportaget ska sändas i sociala medier, som Facebook och Instagram. Det handlade om vikten av både Färdtjänst, men också att ge sig ut i lokaltrafiken så ofta man kan. Jag lovar att se till så att ni inte missar det. Sätter ut en länk när reportaget finns att se.

Det kändes riktigt kul att vara i "hetluften" igen, hahaha. Det där sa jag förstås med glimten i ögat, men kul kändes det verkligen. Jag vill nå ut, tala, berätta. blogga... Resa vill jag göra. Filma, fotografera, måla, snickra... Olika saker. Inom det kreativa tror jag definitivt att jag hör hemma, ett väldigt brett område. Spännande!

Sist, men inte minst så intensivhatar jag min elrullstol just nu. Den är inne på service igen. Det är nån jävla sensor. Idag ringde jag faktiskt för att prata med en arbetsterapeut om en ny rullstol. Det känns minst sagt som att den här sjunger på refrängen.

När jag ringde visade det sig att jag nu tillhör ett annat habiliteringscenter och att jag måste skicka ansökan dit. Hoppas det går att skicka en elektronisk ansökan. Ska ringa och fråga det imorgon.

Jag vill verkligen kolla upp vad det finns för stolar som passar mig. Min känsla är att elrullstolar inte är helt att lita på. De kan vara jävligt lömska med alla sladdar, all teknik och allt vad det nu heter. Jag funderar på om det finns en manuell stol som går att styra på ett bra sätt för mig? Jag har ju bara en hand som fungerar bra, men den är ju svag. Elektriska hjul har jag ju hört talas om. Sådana man bara behöver nudda lite. Det får jag ta och kolla upp. Drömmen vore väl både en manuell rullstol som jag styr lätt och en elrullstol. Jaja... Vi får se hur det blir. Bra blir det i slutändan.


Likes

Comments

Här har vi en gammal bild som får symbolisera att jag varit krasslig. Har haft någon form av magåkomma och spytt 13 gånger. Kanske var det Vinterkräksjukan. Inte vet jag. Jag har läst noga om den och hade ungefär samma symptom. Det kan också ha haft nåt med min känsliga mage att göra. Nåt magkatarrsliknande. Den hamnar i uppror ibland, min mage. Men aldrig tidigare har jag spytt 13 gånger. Usch, det var en pers, verkligen!

Nu är jag dock frisk igen. Elrullstolen är också hel, vilket passar väldigt bra eftersom det på måndag händer grejer jag gärna berättar mer om när det är klart.

Kram mina vänner!

Likes

Comments

Hej vänner!

Nu känner jag att det är dags att blogga igen. Det var ju ett tag sedan sist, men jag hoppas ni hänger kvar. Jag har verkligen inte glömt bort bloggen. Under vissa perioder känns det lättare att prata, andra att skriva.. Jag har lagt ner lite krut påmin Youtube-kanal, att göra den levande igen. Det känns kul att ha lite olika bollar i luften. Både skrivande och talande är ju bra sätt att nå ut på.

Sedan har jag fotograferat brickan jag en gång målade och ljusstaken jag en gång gjorde. Jag försöker nu sälja ett kit för 50 kronor. Brickan och ljusstaken, med ett värmeljus i. Märket heter förstås "Emelie", haha. Börjar väl mer och mer känna mig som en allkonstnär kan man säga. Trevligt värre. Det vore nice att hitta en lokal som man kan sitta och syssla med kreativa grejer i, som man inte behöver betala nåt för förstås. Ska kolla upp vilka möjligheter som finns.

Ute och kramat snö har jag också varit. Det var en Picture Perfect day med klarblå himmel och snö.

Elrullstolen är inne på service, men när den är "frisk" blir det ut och ta en öl. Fruktöl satsar jag på.

Vi hörs snart igen!

Likes

Comments

Den röda munnen på bilden får symbolisera att jag just nu känner mer för att prata än att skriva. Kolla in mitt lilla videoinlägg här. Det blev ju bild, även fast jag inte trodde att det skulle bli det. Ha det bra, så hörs vi.

Likes

Comments

Idag har jag tankar kring olika saker. Roliga saker. Lustfyllda saker. Är det tre saker förresten? Det kanske är två. Jaja, vi får se var det landar.

Dels funderar jag på nånting som heterBodyflight.. Det är fallskärmshoppning, fast inomhus. Fallskärmshoppning i en tryggare och säkrare miljö. Det låter spännande. Jag undrar om det verkligen ger samma upplevelse eller om det är mesigare. I och för sig så vill jag nog om jag kan hoppa fallskärm också, men jag kan ju börja med Bodyflight tänker jag. Naturligtvis så ska jag blogga om upplevelsen och filma den, det lovar jag.

Jag vill att resor ska bli en del av mitt liv. Det börjar bli dags för en resa nu känner jag. Jag säger så här: First I take Visby, then I take Berlin. I Visby är det den 1 november en föreläsning med Annika Taesler som ramlade av en häst för 13 år sedan. Hon har skrivit en självbiografi som heter "Ända in i märgen". Det ska bli väldigt intressant att se henne och höra henne prata.

Berlin är en stad jag länge velat åka till och nu är det dags att göra nånting åå den saken. Jag tänker mig att blogga och filma om det också förstås. Jag längtar efter upplevelser. När jag var bebis har jag hört att jag sprattlade som en dåre och var full av liv. Det känns lited som att jag fortfarande är den där dåren, som nu håller sprattlet inom sig. Men jäklar vad det sprattlar, oj oj oj!

Sedan har jag också gått in på en sida för att hitta sponsorer till min blogg, men html-koder och jag funkar inte riktigt ihop. Det ska nog lösa sig på nåt sätt.

Kram på er, vi hörs!

Likes

Comments

Det här är min Facebook-bild just nu. På knappen står det "jag värnar assistansen". Vill du också ha knappen?Här hittar du den.

När jag skulle blogga idag så hade jag faktiskt för en stund glömt bort den här hemska historien, men direkt när jag bloggat färdigt så tänkte jag: "det där borde jag ju ha bloggat om idag!" Alltså får det bli ett inlägg till. Det här har ju naturligtvis skakat om min värld liksom många andras. Alla ord känns futtiga och tankarna går naturligtvis till kvinnans anhöriga.

Jag måste säga att när det gäller assistansen så känns Folkpartiet och Vänstern väldigt bra.Se det här inslaget.

Likes

Comments

Hallå på er!

Nu har jag laddat min lilla rosa digitalkamera kan jag berätta. Det känns som om det var 40 år sedan jag laddade den och när jag hittade den så var den helt urladdad.

Nån bad mig berätta om mitt fotointresse, så det kan jag väl göra. Det är inget dramatiskt. Jag försöker så ofta jag kan att ta bilder som speglar mig, mitt liv, min vardag. Det tycker jag är roligt. Sedan kan jag väl inte säga att det finns någon stor konstnärlig tanke bakom det.

Det som utmärker mig är väl att jag fotograferar från min rullstol som sittande och på en ibland lite skakig hand. Jag vet inte om det gör mig speciell direkt, men jag vill gärna synliggöra min kreativa sida. Så kan man väl säga, utan att göra alltför stor sak av det hela. När jag målar så syns det nog också att jag harf målat, när jag gör nåt i lera också. Man kan väl säga att jag gör "konst" om man nu får kalla det så, med min egen lite skakiga hand. Det är väl lite häftigt kanske, lite unikt sådär... Kanske. 

Likes

Comments