View tracker

Det finns många på min skola som är rädda för vad som ska hända nu när Trump blir USA:s president. Jag har sett både elever och lärare gråta, de är rädda för deras familj, vänner och bekantas framtid. I måndags hade vi en assembly som direkt följ av presidentvalet där det bland annat var open mic för alla elever som ville framföra sin åsikt. Även om jag inte kommer bli lika påverkad av valet bestämde jag mig att ta chansen att prata inför hela skolan för att få min åsikt sagd, jag är extremt tacksam över att min skola är så diverse och mångkulturen eftersom det har ändrat mitt tankesätt till det bättre. Alla lärare gick dessutom runt i likadana tröjor med en knytnäve på framsiden med texten:

Together we stand, fight, Love.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

  • USA

Likes

Comments

View tracker

Idag är det 3 månader sedan jag kom till Portland vilket jag firar med en bild bomb här på bloggen.

Random Photos

Den 23 Oktober var Courtney (PSM, Program Support Manager) och Kim från Denver kontoret med oss utbytesstudenter på en hike eftersom de var här i Portland. Det var en väldigt lyckad hike trots att det var blött och geggigt överallt. Det hjälpte även mig att träffa Courtney på riktigt efter alla våra telefonsamtal bakom luren på varsin ände.

Den 3-6 november var jag i Boston på en discovery tour med EF. Det var en underbar resa med många skratt och nya minnen. Jag låter bilderna tala för sig själv men samtidigt vill jag verkligen rekommendera andra utbytesstudenter som har möjligheten att åka på en discovery tour, ÅK! Det är värt varenda öre.

Likes

Comments

View tracker

Igår var det 100 dagar sedan jag tog mina sista fotsteg på Svensk mark på ett bra tag framöver. Känslan av att säga hejdå till sina nära och kära för 10 månader är hemskt men något jag tycker är viktigt att uppleva tidigt i livet. Sista kramen, sista stegen, ett sista hejdå innan sitt största äventyr hittills. Gå ifrån dem, vända sig om för att vinka hejdå en sista gång. Tårarna rinner, du vill så gärna bara vända om men samtidigt som du vill fortsätta, fortsätta mot ett äventyr som sent kommer att glömmas. Mina första 100 dagar i staterna har varit som en äkta berg och dalbana. Samtidigt som det har varit bland de bästa dagarna i mitt liv har det även varit bland de värsta. Detta året kommer verkligen inte bli lätt men det är bara att fortsätta kämpa, blicka framåt och ta vara på min tid som jag har kvar här.

Under gårdagen träffade jag @louisebohl eftersom hon var i här med sin värdfamilj över dagen. Jag träffade henne på Lloyd Center, ett stort shopping mall i Portland. Det blev ingen shopping för min del eftersom jag inte har några pengar kvar november månad efter min Boston resa i början av månaden. Det var en väldigt lyckad dag och det var kul att träffa Louise eftersom vi har pratat med varandra länge men aldrig riktigt haft möjligheten att träffas tidigare.

  • USA

Likes

Comments

En hel del har hänt sedan jag skrev senast. jag har befunnit mig här i 3 månader, volleyboll säsongen är över och snart tar basketsäsongen sin start. Jag har flyttat sammanlagt fyra gånger men alltid haft skolans support.

Redan innan jag kom till Portland var jag väldigt orolig på grund av min placering. Jag är ingen storstads tjej och den värsta känslan jag vet är att känna mig som en i mängden. Jag hade inte kommit till något av de finare områdena och min skola har en hel del dåliga rykten om sig. När jag väl anlände fanns det en del missförstånd med noll kommunikation emellan mig och min värdfamilj. Allting var väldigt annorlunda och nytt vilket gjorde att jag hade svårt att anpassa mig, men på andra hållet jämfört med vad utbytesstudenter normalt sätt måste göra.

Den andra Oktober flyttade jag ut från min gamla värdfamilj då vi alla kände att det var bättre med en ny start. Jag flyttade in hos min IEC (international exchange coordinator) för en natt. Därifrån flyttade jag till en annan familj som också var IEC:s men för andra utbytesstudenter. Det slutade med att jag bodde hos den familjen i en månad tills jag flyttade in hos min nya värdfamilj, kvällen innan jag åkte på discovery tour till Boston med EF.

I mitt fall har allting varit väldigt komplicerat och oklart. Från början var det tänkt att en av mina coacher skulle ta in mig men det visade sig att det var emot Oregons regler för en student att bo hos en coach. Men the athletic director på min skola skickade in en förfrågan om undantag vilket blev godkänt. Men av olika förklaringar ville inte EF godkänna den värdfamiljen vilket gjorde att vi var tillbaka på ruta ett. Jag bodde vid detta tillfället utanför Portlands område, och jag fick höra att om jag inte hade en ny värdfamilj innan månadens slut kunde jag bli "utslängd" från skolan. Detta gjorde att EF började leta efter en ny värdfamilj till mig i Oregon, Washington, Idaho och Nevada.

Men jag bor kvar i området och behövde aldrig byta skola. Jag lärde känna min nya värdfamilj genom dottern som också spelade volleyboll. Min värdmamma försökte till en början leta efter en värdfamilj till mig men det var först när de insåg hur seriöst min situation var som de sa att de ville ta in mig. Den 25 oktober var det nämligen team dinner för volleyboll laget då jag bestämde mig för att ställa mig upp och berätta som det var. Jag har känt mig väldigt bekväm med mitt volleyboll lag ända sedan början och de är den stora anledningen för mig att jag fortfarande är kvar. Den veckan visste jag inte om det skulle vara min sista vecka på Roosevelt High School. Det var här min värdfamilj först insåg hur nära det var för mig att inte ha möjlighet att stanna kvar, det var här de sa till mig att de ville ta in mig. Det var efter vår team dinner som jag insåg vilket fantastiskt stöd jag har här! Att få en stor gruppkram från hela volleyboll laget med peppande ord är en känsla som inte går att beskriva!! <3

  • USA

Likes

Comments

När jag fick frågan vad det bästa med min skola här i USA är började mina tankar snurra. Jag som så många andra skulle säga att min skola är väldigt unik jämfört med andra high schools. Jag bor inte i något rikt område och det finns många på min skola vars familjer har det tufft ekonomiskt. De flesta är av olika ras och har det finns många som har en tuff backgrund efter sig. Jag börjar undra om jag någonsin kommer vänja mig vid att höra från elever hur någon i deras familj är alkoholist, att de bor hos deras grandparents eller hur de förr inte tog skolan seriöst eftersom som de rökte på för att bli höga. Men detta betyder inte att det är en dålig skola, den är bara väldigt annorlunda. Det finns många vars föräldrar väljer att inte placera deras barn på min skola eftersom den anses vara en av de sämre skolorna i Portland men enligt min egna och andra elevers åsikt är det en bra skola. Jag gillar hur alla har olika backgrund och ser saker ur olika perspektiv.

(Bilden är tagen från skolans facebook sida)

  • USA

Likes

Comments