Header

Emetofobi

Ångesten äter upp mig, är helt jävla trasig. 48h hann precis gå innan någon spyr i trapphuset. Jag andas in skiten och det är så himla kört. Gråter, hyperventilerar, skakar. Jag orkar inte mer, mitt huvudet dunkar och nu har jag gråtit i över sju timmar. Det är aldrig någon som förstår hur rädd jag är, och hur jag kan ta allt detta så himla hårt. Men jag dör hellre än att få magsjuka och det menar jag verkligen.

Ringde min vän Andreas, han kom hit inom fem min för att kolla om spyan var upptorkad. Så himla tacksam för det(!) men sen fortsätter jag gråta. 48h känns som en evighet. Ringer akutpsyk men dem kan inte göra något via telefon och jag vågar ju inte gå ut i trapphuset- återvändsgränd med andra ord. Sedan kommer Emelie och rastar Milo åt mig, återigen sjukt tacksam(!). Inser sekunden efter Milo är tillbaka i lägenheten att han säkerligen sprungit i den upptorkade spyan och ångesten blir ännu värre. Nu finns viruset inte bara i trapphuset utan i hela min lägenhet. Golven, soffan, sängen- överallt. Nu är det inte 48h som gäller utan två veckor. Hur ska jag klara detta? Hur ska jag överleva denna kraftiga ångest under så lång tid? Jag vet inte helt ärligt. Är helt jävla förstörd.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Emetofobi, Psykisk ohälsa

Ni som följt mig ett tag vet att jag hade så svårt att se mig själv på ett gym på grund av fobin. Tanken på hur mycket människor som rör sig där dag ut och dag innan skrämde verkligen livet ur mig. Men sedan flyttade jag in granne med gymmet och såg det som en chans att vinna över fobin eller iallafall en milstolpe i kampen om ett friskare liv. I mars månad tecknade jag avtal på fitness24 och sedan dess har jag gymmat fem dagar i veckan (bortsett från veckan med gallsten). Det har varit rädsla och ångest men känslan över att ha klarat det gjorde att det var värt det. Men idag kom dagen jag fruktat, en tjej blir dålig på gymmet när jag är där. Jag kommer in i omklädningsrummet efter ett pass och ser henne ligga på golvet, frågar om hon är ok och får till svar att hon mår väldigt illa och att jag kan lämna henne ifred. Jag vet att hon inte har tränat då jag varit själv i lokalen senaste två timmarna så illamåendet beror inte på det. I panik tar jag alla mina saker och byter om ute i träningslokalen och skyndar hem.

Nu ska jag berätta för er hur den hemska sanningen ser ut med fobi och hur omständigt det är att leva med detta. Så fort jag kommer innanför dörren hemma slänger alla kläder i en påse som jag gömmer i garderoben. Tar klorin på handtaget, slänger mobilskal och tar klorin på mobilskärmen. Duschar lääänge och skrubbar sönder händerna. Sedan lägger jag mig i soffan och inväntar magsjukan. För alla andra så finns det tiotals anledningar till tjejens illamående men i min värld finns det bara magsjuka och allt är kört för min del. De resterande 48h kommer jag ha svårt att äta och sova, svårt att lämna lägenheten och svårt att ens överleva ångesten då den är fruktansvärt stark. För alla andra mådde hon bara lite illa men för mig rasar hela världen. Och oavsett om jag blir sjuk eller ej kommer jag absolut inte våga sätta min fot på gymmet de närmaste två veckorna, och kanske inte ens vågar gå tillbaka någonsin. Livrädd och less på fobin ska jag nu försöka se en serie i hopp om lite distraktion.

Likes

Comments

Recept

1 äggula
1 msk kakao
1/2 tsk bakpulver
1 skopa Gaam nutrition 100% whey chocolate dream
3/4dl vatten

Blanda alla ingredienser och värm 40-45sek i micro

Likes

Comments

Tarmsjukdom

Så igår efter lite tjat från vänner så tog jag kontakt med vårdcentralen för mina magsmärtor. Fick träffa en så bra läkare, tror faktiskt det är den bästa jag har träffat på en vårdcentral. Han tog mig på allvar trots min hypokondri och beställde massvis med prover för att utesluta allt möjligt, och tog prover som jag bad om också. Allt för att lugna mig liksom, så skönt.

Efter blodprov och en massa klämma, känna etc så sa han att han är övertygad om att jag har gallsten men att ultraljud inte kunde göras på plats utan enbart på akuten. Mina värden var dock för "bra" för att skicka mig dit så istället ska vi invänta provresultaten och sedan ta det därifrån. Vanligtvis skrivs värktabletter ut och sedan får man gå hem men på grund av mina tarmsjukdomar inte får äta något annat än alvedon och alla vet att alvedon inte biter på gallsten.

Ligger i sängen med smärtor och funderar på om det verkligen är gallsten trots läkarens övertygelse. 1177 menar på att smärtan sitter i max några timmar men jag är inne på dygn tre, visserligen inte den där panikartade smärtan som lamslår en men har tillräckligt ont för att bli sängliggandes. Sedan får jag inte heller diagnosen att gå ihop med min livsstil, äter bra mat och absolut inte mycket fett. Är inte överviktig, ingen brist på motion och inga gallbesvär i släkten. Så HUR kan jag få gallsten? Smärtan kommer inte heller i samband med måltid och blir inte bättre av att röra på sig, snarare tvärtom.. har heller inte enbart ont på högersida utan i hela magen även om det framför allt är på höger sida under revbenet. Men jag vet inte, är bara så less på denna smärta och att bara ligga här. Midsommar och Bråvalla knackar på dörren och jag stressar ihjäl mig. Låt mig må bra nu snälla.. 🙏🏻

Likes

Comments

Tarmsjukdom

Sedan ungefär en vecka tillbaka har min mage varit total katastrof. I söndags fick jag inte behålla någonting och sedan igår kväll har jag världens kramp. Emellanåt gör det så ont att det känns som att jag ska dö, bokstavligen. Låg hela natten med en värmekudde på magen och en hink vid sängkanten. Nu svider det rejält och kramperna kommer med jämna mellanrum. Är så less på detta och alla planer som jag tvingas ställa in jämt.

Om jag visste att det var tarmsjukdomen skulle jag känna mig lite lugnare men känner inte alls igen smärtan så nojar sönder, övertygad om att jag kommer kräkas... hur vet man vad som är vad?! Och varför har jag förtjänar detta lidande? Suck

Likes

Comments

8 dl blomkål
3 Ägg
75 g fetaost(light)
2 msk fiberhusk
svartpeppar, vitlökspulver och örtsalt

- Grovriv blomkålen
- Blanda med övriga ingredienser
- Forma till biffar och grädda i 10 min, 180grader

Likes

Comments

Recept

1 banan
2 ägg
1 skopa proteinpulver (Gaam nutrition 100% whey premium chocolate dream)
1/2 dl havregryn

- Blanda alla ingredienser
- Stek

Likes

Comments

Emetofobi

När jag var mindre brukade jag ibland följa med mamma till jobbet. För er som inte vet så är hon förskolelärare och arbetar med barn mellan 1-3 år. Jag älskade barn och tyckte det var så mysigt att sitta med ett barn i knäet och läsa saga. Idag får jag panik av bara tanken. Idag ser jag barn som tickande bomber, som livsfarliga varelser som man inte ens kan vistas i samma rum som. Allt på grund av den där jävla emetofobin.

Min fobi har jag visserligen haft sedan jag var sju år gammal, så hur kommer det sig då att jag då 12 år gammal kunde hänga på mammas jobb? Skillnaden är kunskap. Då visste jag inte hur magsjuka smittade, jag förstod inte att barn hade svårare att säga till om de mådde dåligt. Där och då blev jag rädd först när någon kräktes, jag förstod inte att man kunde undvika smitta genom att undvika barn. Och fan så skönt det måste ha varit. Att inte ständigt undvika. Analysera. Se risker med allt. Idag är allt farligt. Om ett barn gråter kommer hen kräkas. Finns inte på kartan att hen är trött, hungrig eller bara kinkig. Om ett barn somnar kommer hen kräkas. Det kan absolut inte bara vara så att hen är trött. Om ett barn vägrar äta är hen magsjuk. Det kan inte bero på att hen är mätt, övertrött eller i trotsåldern. I min värld handlar det alltså bara om magsjuka, förstår ni hur sjukt det är?

All den här rädslan har ju lett till att barn i mina ögon är livsfarliga. Därför undviker jag att röra dem eller ens vistas i samma rum som dem, men häromdagen gick jag emot rädslan. Jag skulle nämligen fixa naglarna hemma hos en tjej, problemet var bara att där befann sig också hennes 1.5åriga son. Så där satt jag på en stol med ett barn som sprang runt mig, petade på allt och ville gärna vara med precis hela tiden. Ibland började han gråta och genast kom tankarna, sedan började han hosta och paniken var återigen ett faktum. Och sådär höll det på under de två timmarna jag satt där men vet ni? Jag klarade det. Jag, med hjälp av 4 atarax klarade av att vara i samma rum som ett litet barn. Låter sinnesjukt fjantigt men för mig är det stort. Ett steg i rätt riktning! 👊🏼

Likes

Comments

Tarmsjukdom

För ett tag sedan medverkade jag i en intervju för ett läkemedelsföretag, idag fick jag hem intervjun. Så viktigt att dela med sig av hur livet med denna sjukdom faktiskt ser ut.

Likes

Comments

1 ägg
100g banan
3 tsk kakao
10g kokosolja

Mosa bananen och blanda med ägg och kakao
Smörj en liten form med kokosolja
Micra i 2 min

Självklart smakar den inte lika mycket kladdkaka som vanlig gör men konsistensen är densamma och den är riktigt god! Totalt 260 kalorier

Likes

Comments