Header
View tracker

Jag sitter och gråter som ett jävla barn, känner mig så jävla töntig, barnslig, idiotisk, o alla möjliga negativa ord men jag kommer verkligen inte in på min instagram. Jag har mejlat, utan att överdriva 20 jävla mejl om dagen de senaste fyra dagarna och INGEN svarar. Jag kommer bli galen, jag har för fan samarbeten att sköta, följare att uppdatera för och JAG HAR KÄMPAT SOM FAAAAAAAAAAAAN för att få tillräckligt med följare för att kunna göra något med det. Jag har tagit bilder, uppdaterat regelbundet, hållt mig socialt aktiv osv osv. Jag har verkligen lagt ner massa timmar VARJE dag i över ett år för att lyckas. Och med lyckas menar jag att jag får mejl från företag med erbjudanden osv regelbundet. Vet att ni tycker det är urlarvigt och inget att klaga på (för så är det egentligen, för alla i min närhet mår ju bra o är friska) men för mig är detta fruktansvärt. Jag har inget jobb, jag har inget att engagera mig i förutom instagram o nu vet jag verkligen inte vad jag ska ta mig till...

HUR kan man ha en så stor app, och ett så stort företag UTAN kundtjänst, UTAN kontaktmöjlighet? Fan ta er alltså, fyfan är så jävla arg och ledsen.

Likes

Comments

När man verkligen mår skit men anstränger sig med de sista krafter för att ordna upp livet men det går åt helvete - där är jag idag. Jag skakar av ångest, gråter, mår illa, kan inte andas. Allting är så jävla dåligt så det känns verkligen som att det inte kan bli värre. Detta kommer bli ett riktigt negativt inlägg så om ni inte orkar med sånt bör ni sluta läsa nu.

- Sitter i en skitdålig situation ekonomiskt och jag ser inget slut på den tyvärr, bara en sån sak gör ju att livet känns jobbigt. - Sedan har min telefon gått sönder så den kommer vara på lagning under flera veckor, har fått låna en telefon av en fin vän men tyvärr funkar den inte något vidare, så fort jag ska ringa så laddar batteriet ur trots att laddaren sitter i så kan inte ringa nödvändiga samtal.
- Mitt instagram konto är skyddat med en säkerhetskod så ifall någon försöker logga in ska en kod skickas till mitt mobilnummer, på så vis kan ingen hacka kontot. MEN sedan igår har det inte fungerat, jag har inte fått någon kod vilket innebär att jag inte kommer in på mitt konto. Har försökt mejla instagram, vet inte hur många mejl jag skickat men det är många men de svarar inte och jag har panik. Har en pågående tävling som avslutas nu där jag behöver publicera vinnaren- men hur ska det gå till om jag inte kan logga in? Får dessutom råpanik över rädslan att jag aldrig kommer komma åt kontot igen. Har en hel del följare som jag har kämpat för och kan inte ens beskriva hur jobbigt det skulle kännas om jag aldrig kommer kunna logga in igen. Kan låta töntigt men så är det
- Hade ev ett boende på g som skulle lösa min situation med Milo som inte kan vara ensam, men fick precis ett sms att huset ska rivas. Så nu är jag tillbaka på ruta ett. ORKAR INTE.
- Har utvecklat någon form av ätstörning och vet inte hur jag ska komma ur det. Var på hälsokontroll igår där mitt bmi är alldeles för lågt tillsammans med mina andra värden. Vill bara ha en sund relation till mat men just nu så hetsäter jag eller svälter, hittar inget mellanting och har noll självbehärskning. Fan alltså.
- Sen är det samma vanliga ångest för min jävla fobi och det som skett i mitt privatliv som bryter ner mig totalt. Usch- när ska det vända?

Likes

Comments

Allt med den här dagen har gått åt helvete. Börjar dagen med magont så terapin ställs in och resterande planer. Lånar pengar av F för att köpa proteinbars, kommer hem och ska äta en men så är den för gammal..

Sedan skulle jag spela in en video till youtube, klipper ihop den o när den sparas blir allt i någon orange färgskala.. suttit med detta dilemma från 15 och nu är klockan nästan 21. Frågat massa människor men ingen förstår problemet. Är så irriterad att jag har god lust att slänga ut datorn genom fönstret.

Tänker att jag åker en sväng till Anton för att göra något annat men nä, då svullnade magen som en jävla ballong, självklart bönornas fel men äter det ofta utan problem men just idag gick det inte alls. Så nu sitter jag här irriterad och uppgiven. Och som om det inte vore nog fick jag inte lägenheten jag så gärna ville ha (BEHÖVDE ha- så jag kommer bort från falska h*es), så nu är jag tillbaka på ruta ett.

Det enda bra med den här dagen är att världens finaste hund fyller år. Fyra år har jag spenderat med honom och nu får tiden gärna stanna. Grattis älskade Milo

Likes

Comments

För ett tag sedan bestämde jag mig för att trappa ner mina antidepressiva då jag inte fann dem hjälpsamma och dessutom gick jag upp en del i vikt. Jag kan ju inte säga säkert att det var på grund av medicinen men jag hade snarare ätit bättre och rört på mig mer än tidigare så såg inget annat samband. Hur som helst trappade jag ner dem och för tre dagar sedan tog jag den sista tabletten - utsättningssymptomen var lindriga tills i natt. Vaknade med hallucinationer/drömmar och kunde inte koppla vilket som var dröm eller verklighet. Förutom dessa hallisar så yrsel och illamående det värsta, det gör att jag är livrädd för att kräkas och jag känner mig fången i medicinen- för jag skulle SÅ gärna ta den igen för att få må bra igen men samtidigt så skjuter jag ju bara på problemet. Så jag ska försöka stå ut men i värsta fall får jag väl ta dem igen helt enkelt..

Har haft en bra helg för första gången på väldigt länge och har hunnit med mycket. Har varit lite överallt och träffat många jag inte träffat på länge, så himla behövligt efter denna instängdhet och svacka. I lördags var jag först på dejt, sedan träffade jag Anna, sedan vidare till Anton där det var lite folk och igår var jag hos Johanna, träffade A igen och sedan kom P hit.. Hur kan man ens hinna allt detta på ett dygn? Men behövde det som sagt, även om jag får sjuk ångest efter. Det är så dubbelt det där, för jag mår SÅ bra när jag har folk runt omkring mig men samtidigt har jag fruktansvärt ångest så fort jag kommer hem med rädsla för att ha blivit smittad av magsjuka. Så jag har en kamp med mig själv liksom, hur vida jag ska våga umgås och må bra för stunden för att sedan må piss o skit. Men det finns ju ingen annan utväg än att gå emot fobin.

Likes

Comments

Det är nästan -20 grader ute och massa snö, väldigt vackert men jag blir sjukt deppig av det. Hade precis fått in rutiner med att gå ut och gå varje morgon i skogen men min lilla hund klarar inte av kylan. Trots täcke så blir det mer plåga än nöje och han får köldskador på tassarna. Skor finns inte med på kartan då han totalvägrar dem så vi får helt enkelt sitta instängda tills det blir lite varmare.

Denna vecka var det första veckan tillbaka på arbetsträningen sedan jag var dålig av antibiotikan. Trivs verkligen där och det är skönt att ha något att göra om dagarna, speciellt när man inte mår bra - även om det triggar fobin en hel del. Tex skulle jag sortera en svart sopsäck från ett event med papper-plast etc. Trots att det nästan bara var ofarliga sopor kände jag sjuk ångest och tvättade händerna massvis och duschade när jag kom hem. Nu sitter jag och väntar på att bli sjuk men förhoppningsvis går det bra.

Annars har jag inte gjort mycket alls, är supertrött dygnet runt av oklar anledning ligger mest framför tvn o halvsover. Nu storstädar jag dock här hemma och får tvätten tvättad- älskar att städa!

Likes

Comments

View tracker

Är inne på dag 6 av 17 på min diet och jag har redan fuskat fyra gånger, det är nästan en gång per dag. Hur dålig får en vara? Men jag älskar allt onyttigt, det vattnas i munnen efter allt ifrån choklad, bröd, pizza, munkar, chokladbollar etc. Förstår inte hur människor kan äta nyttigt hela livet?! Jag klarar ju inte ens ett par dagar..

Så har fuskat med en liten chokladbit, en fralla och två allevo bars som inte är det minst nyttiga egentligen. Idag åt jag en fralla och det car utan att överdriva något av det godaste jag ätit- jag är BESATT av bröd med ost på. Skulle kunna leva på det och lax, för alltid. Varför ska det vara så onyttigt? Jaja, nu ska jag fortsätta titta på Lejla bakar och försöka låtsas att jag får smaka 😶

Likes

Comments

Är SÅ tacksam över att min mage äntligen är bättre och att jag kunde äta julmat som alla andra igår- utan större problem!

Likes

Comments

Idag har jag varit med min älskade pälsboll hos veterinären för att fixa lugnande inför nyår. Vet att väldigt många ställer sig negativt till medicin för hundar och jag tycker inte själv att det känns superskoj, finns alltid risker med det. MEN om jag får välja mellan att ge medicin och förhoppningsvis få en lugnare hund under alla fyrverkerier ELLER en hund som blir så stressad och rädd att han dör är mitt val väldigt enkelt. Förra nyåret var fruktansvärt och jag var rätt säker på att han skulle stryka med, han var totalt skräckslagen trots att vi spelade musik och inte ens gick ut vid tolvslaget. Sedan dess har han varit rädd för minsta lilla knall/smäll, allt ifrån fönster som slår till knallpulver och smällare. Så därför tog jag beslutet at skaffa medicin till detta år. Något jag tycker är viktigare gällande ämnet är HUR man kan tillåta fyrverkerier när så många djur skräms ihjäl för att inte tala om alla människor.. Jag tycker själv at det är superfint men till vilket pris? Hur som, man lyssnade på hjärtat hos vet innan recept skrev, vet ni vad besöket kostade? 535kr(!) För att ta upp stetoskop och lyssna 10 sek. Och sedan medicinen som gick på 298kr.. Är ruinerad nu trots att jag fick mina pengar i måndags. Men hunden går före allt, både mat och nöjen så jag ska inte klaga. 








Likes

Comments

Igår avslutade jag antibiotikakuren och idag tog jag bort en större bit av födelsemärket som jag tog bort i somras. Det tar nu ca fem veckor innan jag får provsvar på hurvida det är malign melanom eller inte. Är livrädd men samtidigt sa läkaren att det kanske bara är bakterierna som har gjort utseendet misstänksamt. Men att vänta dessa veckor med mitt psyke är inte roligt.. hade hoppats på att få starta det nya året med provsvar.

Ang antibiotikakuren med min tarmsjukdom har det gått helt okej ändå. Jag har behövt vara nära en toalett hela tiden och första dygnet var hemskt men sedan gick det bättre. Har varit med om värre kurer, däremot är läget idag efter avslutad kur inte lika roligt. Är så jävla rädd att jag råkat på clostridium-bakterier som är vanligt vid antibiotika med kronisk sjukdom men läkaren tyckte vi skulle avvakta en vecka till i hopp om att det bara är efterdyningar sen kuren. Vill ju kunna fira jul med min familj men i dagsläget ser det inte ljust ut då jag behöver vara hemma. Jaja, skönt att ha det avslutat och borttaget nu. Har handlat hem en massa mat som ska stärka immunförsvaret också så hoppas det hjälper till också! Nu ska jag laga mat, riktig mat för första gången på 10 dagar!

Likes

Comments