Header

Allt började under strÄket 2016, jag och mina kompisar var ut som alla andra 4 dagar i rad och pÄ den sista kvÀllen jag var ut pratade jag med johan i telefonen och han var lite rolig över att jag inte fÄtt min mens, sÄ jag Äkte hem tidigare Àn de andra den kvÀllen. Vi fick ett test av johan syster som jag skulle ta pÄ morgonen och det gjorde jag.
Ena delen av mig visste att de skulle visa positivt och andra trodde inte att jag kunde vara de "jag hade ju inga symtom tÀnkte jag". SÄ morgonen kom och jag testade. Och det visade positivt!

Ni kan nog ana paniken, jag hade ju varit och festat, jag rökte och jag var ju bara 18 och gick fortfarande i skolan! SÄ jag bröt ihop. Ringde mamma i ren panik! Johan visste redan frÄn början att han inte ville göra en abort men jag var osÀker. Han höll tyst för att jag inte skulle bli pÄverkad av vad han tyckte. Jag funderade i nÄgra timmar men bestÀmde mig vÀldigt snabbt att de var klart att vi skulle fÄ barn! (Har alltid sagt att jag inte skulle klara av att göra en abort för jag har varit sÄ rÀdd hela mitt liv att jag inte skulle kunna bli gravid.)

SĂ„ jag ringde till sjukhuset och bokade en tid för att se sĂ„ jag verkligen var gravid och de inte visade fel. Dagarna gick och dit kom vi, dom hade dĂ„ bokat in en abort Ă„t oss! Dom tog det alltsĂ„ i egna hĂ€nder och "antog" att vi skulle göra en abort Ă€ven fast jag sa att jag inte ville det! Men vi höll fast i vĂ„rt beslut och vi fick dĂ„ göra ett ultraljud för att se sĂ„ det verkligen var en bebis dĂ€r inne, vilket de sĂ„klart var! En liten prick, vĂ„r Nellie ❀❀dĂ„ var hon "hela" 5 veckor, vilket dĂ„ kĂ€ndes sjukt, jag menar hur hade jag missat att jag var gravid, Ă€ven fast jag mĂ€rkte det oerhört tidigt om man jĂ€mför med mĂ„nga andra!

Veckorna gick och magen började vÀxa, jag fortsatte dölja det pÄ skolan men sen kom jag ull en grÀns dÀr vid jullovet att nu gÄr det inte att dölja lÀngre sÄ mina nÀrmsta kompisar hjÀlpte mig att komma pÄ ett sÀtt att sÀga de utan att behöva prata med varje kotte pÄ skolan, sÄ jag valde att lÀggs ut en bild pÄ instagram och direkt började snacket.

Folk pekade i matsalen, stirrade ut mig i lyan, men ingen hade bollarna till att gÄ fram till mig utan de var bara viskningar bekom ryggen, allt frÄn att jag legat med en hörkhyad pÄ krogen och att Nellie skulle bli mörk till att "hon förstör sitt liv". Vilket jag kan sÀga inte stÀmmer, johan som Àr min pojkvÀn och har varit det i flera Är Àr sÄklart pappan till Nellie!

Kan Àven poÀngtera att johan har ett stabilt jobb och en bra ekonomi, Àven jag har jobb (dock Àr jag ju mammaledig nu) vi har eget boende och Nellie har till och med ett eget rum, sÄ alla sÄnna saker kan alla Àven sluta pÄstÄ inte stÀmmer för det gör det!

Veckorna gick och förlossningen har ni ju redan hört sÄ vi kan gÄ vidare till mÄnaderna efter, hon Àr nu snart 3 mÄnader.
Studenten kom och jag hade lyckats, jag gick av skolan i mars sÄ jag skulle vara klar tills hon kom i april, och jag klarade det. Men under studenten höll jag mig hemma, tills sista utekvÀllen, dÄ ville Àven jag fira studenten med mina vÀnner sÄ johan var hemma med Nellie och jag fick Àven jag ta pÄ mig mössan kvÀllen började as bra, vi hade super kul! Tills jag kom pÄ krogen!
DÀr börjades det Ànnu en gÄng, det började med att en tjej kom fram till mig och sa ironisk, samtidigt som hon klappade mig pÄ axeln "grattis". Och om du ser dehÀr vilket du lÀr göra, Fuck You, det Àr sÄnna som dig som gör att unga förÀldrar Àr rÀdd för att vara tonÄring för en kvÀll, men som tur Àr sÄ Àr jag stabil i mig sjÀlv och skakar lÀtt av mig sÄnna onödiga kommentarer.

Men det fortsatte, tillslut visade det sig att typ hÀlften av alla tjejer som var dÀr stod och pratade och pekade pÄ mig, och jag kan ju bara meddela att jag vet vilka ni Àr och ni kan sluta bry er och tycka det Àr kul med Nellie för hon kommer inte ha nÄgot med falska mÀnniskor att göra!

Men tillbaka till Àmnet, sjÀlva graviditeten i sig gick som en dröm, hade inga större problem, spydde lite i början och var lite trött men inge mer Àn sÄ! Det som jag tyckte var jobbigast var alla fjortisar som ska lÀgga kommentarer, för jag vet att jag kommer bli en bra mamma till Nellie, för hon Àr det bÀsta jag har! Och jag och johan vet att det Àr han som Àr pappan.

Jag förstÄr att man snackar nÀr nÄgon i min Älder blir gravid men jag har ett stabilt liv och kan ta hand om henne, det Àr lugnt ni behöver inte vara oroliga..

TÀnkte bara att ni skulle lÀsa dehÀr sÄ ni kan sluta med alla irriterande kommentarerna för det Àr bara störigt, Nellie behöver inte vÀxa upp med blickar och kommentarer om sin mamma eller pappa!


Likes

Comments

Var beredd pÄ ett lÄngt inlÀgg, dÄ jag inte ville utelÀmna nÄgonting.

Allt började natten den 6/4-2017. Jag vaknade runt 2 pÄ natten av att jag kÀnde vÀrk i magen, lite som mensvÀrk. Dum som jag var förstod jag inte vad som var pÄ gÄng utan jag gick pÄ toa för att se om de blev bÀttre, vilket det sjÀlvklart inte blev utan jag bestÀmde mig för att försöka somna om igen. Somna en liten stund men vaknade vÀldigt ofta av smÀrtor i magen, det var inte förrÀn vid 7 pÄ morgonen som de började bli vÀrre. Jag fick en kÀnsla av att jag behövde stÄ upp sÄ stÀllde mig upp och poff sÄ rann de vatten lÀngst mina ben! Fick lite smÄtt panik och vÀckte johan som fortfarande lÄg och sov, stod bredvid sÀngen och skrattade samtidigt som jag grÀt av rÀdsla.

Jag var ju helt instÀlld pÄ att jag skulle gÄ över tiden och bli igÄngsatt och nu var det 3 dagar innan berÀknat datum, ingenting gick ihop i min hjÀrna just dÄ. Under tiden jag skrattade och grÀt bestÀmde vi oss för att ringa till förlossningen och frÄga vad man skulle göra, och de bad oss komma in för en undersökning. Jag var dock vÀldigt sÀker pÄ att de inte var nÀra Àn dÄ vÀrkarna inte var sÄ regelbundna Àn. Men bara under den korta stunden dÄ johan duschade lite snabbt och jag klÀdde pÄ mig blev vÀrkarna allt starkare och jag började tro, shit dehÀr kommer nog gÄ fort. (Trodde jag skulle dö av smÀrta om dehÀr bara var början.)

VÀl inne pÄ förlossningen var det helt fullt sÄ vi fick inte ens göra undersökningen i ett rum utan ute i korridoren. Dom kollade mina vÀrkar och nellies hjÀrtljud, de sÄg dÄ att jag faktiskt hade riktiga vÀrkar och de kom med ca 3-4 minuters mellanrum. SÄ dÄ kÀndes de bra, de kÀndes som att jag hade kommit en bit pÄ vÀgen eftersom jag hade vÀrkar sÄ pass ofta, men jag hade fel.. vÀl nÀr de kollade hur öppen jag var sÄ hade jag inte öppnad mig nÄgonting (och dÄ hade jag haft vÀrkar i ca 6 timmar). Jag blev sÄ sjukt besviken, förstod inte hur jag kunde vara sÄ pass mesig, kÀnde mig vÀrdelös och tappade hoppet dÀr ett tag. Pratade lite med barnmorskan som hjÀlpte oss, och hon sÄg pÄ mig hur pass ont jag hade sÄ hon försökte hitta ett rum Ät oss sÄ vi ÀndÄ skulle fÄ stanna, men bÄde förlossningen och bb var helt fullt sÄ hon sa att vi kunde Äka hem och att vi skulle komma in nÀr jag hade 5-6 vÀrkar pÄ 10 minuter, vilket lÀt helt orimligt tyckte jag dÄ, men hem Äkte vi och jag bestÀmde mig för att ta ett bad. Just dÄ hjÀlpte det lite med smÀrtan att bara försöka slappna av, och under tiden jag badade kom min mamma hem till oss för att hjÀlpa till. Hon var sÄ bra pÄ att hjÀlpa mig att andas pÄ rÀtt sÀtt. SÄ under flera timmar höll vi pÄ hÀr hemma och gick i trappor, badade och bara försökte ta oss igenom dessa jobbiga timmar.

Jag minns inte exakt vad klockan var nĂ€r vi Ă„kte in men kanske runt 2 tiden, dĂ„ var det dags att Ă„ka in till förlossningen igen, och nu hade jag riktigt ont, började tappa kontrollen över vĂ€rkarna och började fĂ„ panik. NĂ€r vi vĂ€l kom in sĂ„ gjorde de en ny undersökning och suck bara öppen 1 cm.. och dĂ„ hade jag haft vĂ€rkar i 12 timmar. NĂ€r hon berĂ€ttade att jag endast var öppen 1 cm tappade jag det totalt, fick panik och ville bara bort, började stor böla. Barnmorskan trodde Ă€ndĂ„ att de var pĂ„ gĂ„ng sĂ„ vi fick stanna. Hon bad mig att hoppa i ett varmt bad och försöka lugna ner mig, vilket funkade. (Kan Ă€ven poĂ€ngtera att bli undersökt gör fett ont😂)

Timmarna gick och de gjorde Ànnu en undersökning och denna gÄng var jag knappt öppen 3 cm, och dÄ bad jag om att fÄ en epidural vilket jag fick nÄn timme efter det! BÀsta valet jag gjort, för dÄ lyckades jag vila en liten stund, klockan var dÄ runt 10. Vid kvart i 12 vaknar jag till och har sÄn sjuk vÀrk igen, men trodde bara jag var förstoppad sÄ försökte gÄ pÄ toa, men sÄklart funkade inte det! KÀndes verkligen som om jag skulle bajsa pÄ mig, vilket jag sÄklart inte skulle göra utan jag skulle ju föda barn!

Hon kom dĂ„ in för att undersöka mig igen, men insĂ„g snabbt att hon inte skulle hinna göra nĂ„n undersökning utan Nellie var pĂ„vĂ€g ut. SĂ„ de jag trodde var förstoppning var krystvĂ€rkarna, och krystvĂ€rkarna tyckte jag var vĂ€rst, tappade helt kontrollen och att hĂ„lla tillbaka nĂ€r man vill trycka pĂ„ var hemskt. Höll pĂ„ i ca 15-20 minuter och sedan var hon ute. Det jag tyckte var det vĂ€rsta med hela förlossningen var nĂ€r huvudet skulle ut, det gjorde sĂ„ fruktansvĂ€rt ont. I nĂ€stan en mĂ„nad efter förlossningen kĂ€nde jag den kĂ€nslan nĂ€r jag skulle sova. Men ut kom hon och alla mĂ„dde bra, hon, jag, johan och mamma! Alla var sĂ„ glad❀❀
00:30 var klockan dĂ„ hon föddes och hon var 50 cm lĂ„ng och vĂ€gde nĂ€stan 3,5 kilo ❀

Den 7/4-2017 var den bĂ€sta dagen i mitt liv, att fĂ„ trĂ€ffa den man lĂ€ngtat efter sĂ„ lĂ€nge ❀

Likes

Comments