View tracker

Idag vaknade jag med en matthet i hela kroppen, styrkan finns helt enkelt inte. Efter frukosten tog jag mig en 40 minuters promenad vilket var skönt fast det var jobbigt. Hade tänkt städa inför sonens kalas i helgen vilket är absolut nödvändigt då jag "råkade" dra igång en ommöblering här hemma. Inte mycket är rätt här hemma kan man väl säga... Men i små steg går det framåt i alla fall. Ischiasen skriker och det sticker och domnar ner i ben och fot. Skam den som ger sig!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • 58 readers

Likes

Comments

View tracker

Nu var det länge sen jag skrev ett inlägg, så går det när uppkopplingen fungerar sådär lite nu och då bara.

Jag, gubben, sonen och min mamma var i Hassela under påsken. Jag skrev lite om maten på långfredagen i det inlägg jag lyckades få till. Vi hade ett strålande väder alla dagar utom söndag förmiddag men lagom till lunchpromenaden sprack det upp och solens värmen smekte våra kinder. Ljuvligt kan man väl sammanfatta helgen med.

Trots godis runt mig kände jag konstigt nog inget sug alls efter att smaka en bit. Jag är ju ingen godisgris men står det framför mig brukar jag kunna trycka i mig mer än nog bara för att. Men nu konstaterade jag bara att det låg där, so what?! Jag är mer förvånad än stolt om ärligheten ska fram.

Jag fick en fråga på Facebook varför kolhydrater skulle vara dåligt just för oss med EDS och vad jag hade för belägg för det. Jo, så här är det. Jag gick på en åtta veckors rehabilitering på Bragee (Arga doktorns mottagning) och träffade där en läkare som specialiserat sig på kost, smärta m.m. Alla läkare där är handplockade och därför hyser jag största respekt för dem eftersom jag inte tror att Björn vill äventyra sin egen trovärdighet inom branschen. Hur som helst, vi hade gruppundervisningar men framför allt fick jag vid flera tillfällen "privatlektioner" i ämnet kost och smärtproblematik. Kosten påverkar oss i allra högsta grad men vi har ofta skygglappar för det. Min läkare såg direkt på mig att jag samlar vätska som ingen annan, jag har alltid trott att det beror på mitt inte allt för justa hjärta vilket det visserligen delvis är. Han såg direkt att jag är en kolhydratskänslig person och att jag med all sannolikhet har en överkänslighet för gluten. Å nej, sa jag, jag älskar mackor. Om sanningen ska fram så kan jag leva på dem, sa jag till honom. Du menar dö på dem? frågade han. Hans rättframhet chockade mig faktiskt och jag blev lite sur. Vidare säger han att jag har en del övervikt att göra mig av med också. Han är inte lite fräck den karln! Det tog tid för mig att börja gilla honom och jag kände att han kunde ta sin kolhydratsfria kost och göra något vackert av den.

Men, när han efter enträgna försök fick mig att förstå bakgrunden till varför jag ska låta bli kolhydrater förutom att det är till min fördel rent viktmässigt så började jag så sakteligen tycka om honom. Han förklarade nämligen att bindväven som är defekt hos oss med EDS byggs upp av kollagen. Så långt inget nytt... Men så förklarade han vidare vad som bygger kollagen vilket är C-vitaminer. C-vitaminer och kolhydrater tas upp av samma protein som kolhydrater i tarmen. Kruxet är bara att kolhydraterna därmed hindrar upptaget av C-vitaminer eftersom de har företräde och tar mer plats. Så, förutom att vi i oss själva behöver mer C-vitaminer i kroppen för att kunna bygga det vi har brist på så blir det inte bättre av att det hindras i kroppen av kolhydraterna. Givetvis tas lite av C-vitaminerna upp ändå och för friska kan det räcka men inte för oss.

Så det jag grundar det på är en mycket kunnig läkare som inom ett par år kommer ut med en bok i ämnet och jag längtar tills han får ihop den.

Gällande värken vet jag inte om det hjälpt än eftersom den går i skov, jag kanske bara är inne i en bra period. Men jag kan konstatera att det var längesen jag svullnade sådär obehagligt mycket i hela kroppen. En gång har fingrarna blivit som prinskorvar då jag promenerade. Jag tror dock att det mest berodde på hjärtat då det under ett par veckor slog snabbt och väldigt oregelbundet. Det som också har blivit betydligt mycket bättre är min migrän. Från att ha migrän 4-5 gånger i veckan har jag det inte alls varje vecka längre och det är så skönt! Jag har även fått lite mer energi men det vet jag inte om våren får ta äran för eller om det kanske är en kombination...

Likes

Comments

View tracker

Långfredagen bjöd verkligen på det vackraste vädret. Jag och min mamma tog en promenad med hunden och svågerns hund. Det kunde varit trevligt om bara inte svågerns hund löpte och om vi möjligtvis hade fått en liten vink om det tidigare. Min stackars hanhund kunde inte för sitt liv behärska sig. Det slutade med att han satt och ylade hysteriskt hur länge som helst. Jag kunde inget annat än att tycka synd om honom...

En helt tokrolig sak hände mig idag. Jag tappade mina byxor! Vi gick från backen, jag bar sonens skidor och plötsligt känner jag något kring låren. Döm om min förvåning när det är mina termobyxor som drar sig ner mot knäna 😂

Ikväll var vi bjudna på påskmiddag. Jag hade redogjort för vad jag kan äta innan men det hade de tyvärr glömt bort så jag åt två ägg, en skiva gravad lax och två skivor älgkött. Efterrätten skulle de göra med mandelmjöl men glömde även det. Så jag åkte hem fortfarande hungrig. Som tur var hade jag lite kebabsallad kvar från igår och senare åt jag även sesamknäcken med brieost på så jag går i alla fall inte och lägger mig hungrig.

Märkligt vad man kan ställa in sig. Trots godis överallt så blir jag inte sugen. En av sonens godisar drar käken ihop sig av och snålvattnet börjar rinna men mef handen på hjärtat så är det inte för att jag är sugen utan för att jag vet vad den smakar och att den är så sur att kroppen får just den reaktionen. Ja, ungefär som att se någon slicka på en citron 🍋

Nu laddar vi inför morgondagen, sov gott!
Puss och kram!


Likes

Comments

Ibland blir det mycket mat, idag är en sån dag. Jag har bakat nya sesamknäcken och en foccacia som jag ska ta med mig till Hassela i helgen.

Ikväll har vi varit hos våra kära vänner och blivit bjudna på gigantiska köttbullar, svampsås och grönsaker. Till efterrätt hade kocken i huset gjort en chokladkaka som var så himla god. Glömde givetvis ta kort på maten, det är så när man är glupsk 😉



  • 146 readers

Likes

Comments

​Idag är en sån där dag som verkligen stämmer med datumet, det är lite av ett skämt helt enkelt.

I morse vaknade jag 5 minuter innan klockan ringde, jag ställer den på 9 för att inte sova bort hela dagen. Förvånat konstaterar jag att det är för tidigt och att jag kan sträcka mig 5 minuter till, och det gjorde jag. 5 minuter blev 1 timma, 2 timmar ja, nästan 3 timmar innan jag vaknade. Tro inte att jag stängt av klockan, nej, jag snoozade så länge! När jag kom på vilket datum det var såg jag humorn i det...

När jag väl kommer upp ur sängen som även det tog sin lilla stund kommer jag ner i köket och ser en liten lista på vad jag behöver ta tag i idag. Även nu undrar jag om det är ett aprilskämt från min kära make men inser snabbt att så inte är fallet. 

Punkt 1: Fixa inbjudningskort till sonens födelsedagskalas.

Ok, det finns ju hur mycket som helst på nätet att skriva ut så det fixar jag på en grisblink... tänker jag ja... Nä, riktigt så enkelt var det inte. Jag lånade gubbens dator för min har en sån dålig uppkoppling. Det var bara den att den datorn inte heller är så där topptrim och när jag väl hittat ett motiv som skulle passa och jag fyllt i uppgifterna och trycker på förhandsgranska ser jag att allt kastas huller om buller. Ok, gör om och gör rätt tänker jag och börjar om från början. Det ser superbra ut igen men kastas återigen om huller om buller då jag tittar på förhandsgranskningen. Nu börjar jag bli tokig! Som tur är ringer en kompis till mig så jag inte går upp för mycket i min irritation över detta. Jag känner att nu ger jag tillfälligt upp, tar nya tag senare.

Punkt 2: Åka till polisstationen och fixa pass till sonen.

Men min vän i örat inser jag att det är dags att ta sig ut på lunchpromenaden med hunden och nu börjar det bli bråttom. Jag krånglar mig ur pyjamasen och får på mig mina kläder, visserligen med sladden till hörsnäckan på insidan av tröjan men okej, det får gå. Väl ute med hunden kom jag på att jag ju skulle till polisstationen med sonen. Rundan jag valt tar ca 15-20 minuter beroende på hur många tikar i området som löper. Idag luktade det väldigt gott lite överallt. Samtalet med min kompis bryts och byts snabbt ut till ett samtal med min äldsta dotter. Hon är sällan hemma då hon mest bor hos sin pojkvän men äran att tvätta hennes kläder har vi fortfarande så hon skulle hem och hämta lite ren tvätt. När jag kommer hem från rundan är klockan 14.10, inser att jag inte har hunnit tvätta hennes kläder så jag kastar in en maskin på en gång. Skit nu börjar det bli bråttom, det tar nämligen ca 20 minuter att köra till polisstationen. Medan dottern fixar klart det hon ska göra hämtar jag bilen, vi åker till dagis för att hämta sonen. Hejar glatt på personalen och förklarar snabbt varför vi har så bråttom. De tittar med lite stressad blick på honom och sedan på mig. Klä dig medan jag rensar hyllan säger jag, fortfarande med andan i halsen. Vi rusar ut genom dörrarna, jag ber sonen sätta sig så jag kan spänna fast honom så hör jag "Nämen hej på dig lilla påskhare". Påskhare? Va? Jodå, de hade sminkat sig på dagis till små påskharar. Nu är klockan ganska precis 14.40 och jag bara skrattar och inser att passet får återigen vänta.

Punkt 3: Fixa recept åt dottern.

En av mina döttrar har diabetes och trots att det är en sjukdom som kontinuerligt kräver sina mediciner så kan inte läkarna skriva en stående ordination. Det innebär att vi med jämna mellanrum måste ringa och be dem skriva ut mer och idag var en sån dag. Jag slår numret, trycker på knapp 2 för recept och möts av en röst som säger "Du har ringt (telefonnummer) den du söker har semester till 7 april" Detta är inte sant, jag ringer om några gånger för att gå genom akut numret istället. Tillslut kom jag fram i kösystemet och jag är först i kön, skönt! Men glädjen byttes snart till en annan känsla för att vara först i kön betyder inte i det här fallet att det går fort, nej de hade troligtvis ett svårt fall innan oss eller så hade de ett mycket trevligt samtal för tid tog det. När sköterskan förstod att jag skulle begära ett recept hörde jag att hon blev lite irriterad och då gäller det att gå på charmoffensiven vilket jag gjorde, hon veknade och allt blev bra.

Min egna punkt jag satte på agendan idag var att baka innan vi åker till husvagnen där familjen ska åka skidor under påskhelgen. Jag hittade ett recept på en foccacia på lesscarbs.se som jag gärna ville göra. Jag började mäta upp färskosten, med lite hopplock kom jag upp i 200 gr. Så skulle jag knäcka 4 ägg men så kom nästa aprilskämt. Som lchf:are har man alltid en massa ägg hemma men inte idag, i den stora äggkartongen ligger endast två små ägg, de är så små så man måste ta ett extra för att vara säker på att de räcker då man bakar eller lagar mat. Så två små ägg är inte ens i närheten av vad man chansar på. Färskost uppmätt och alla andra ingredienser framme inser jag att det inte blir någon foccacia idag. Men, jag hade precis ingredienser till en ny sats sesamknäcke så det fick det bli. En helt ny plåt att ta med mig, jag är säker på att min mamma kommer att älska dem också.

Klockan är nu snart halv 5 och det känns som att mycket av dagen har varit ett stort skämt, dagen till ära kan man väl säga...

Puss och kram

Likes

Comments

Idag har det varit en ganska bra dag tycker jag. Solen gör ju livet lite roligare, det går ju inte att komma ifrån.

På jobbet han jag med ganska mycket vilket var skönt. Efter jobbet åkte jag till min arbetsterapeut. Hon är så bra och uppfinningsrik. Jag har fått tumortos, madrass och glidlakan så jag inte ska behöva sätta mig upp varje gång jag vänder mig på natten. Idag beställde hon en stol med bröststöd vilket jag ser fram emot att få hem.

När jag kom hem var jag så trött! Jag skulle bara vila lite men kronsomnade. Som tur var kastade min man ihop middagen. Det blev verkligen inget märkvärdigt, lövbiff och sallad med vitlökssås. Gott och mättande 😊
  • 160 readers

Likes

Comments

Vilken underbar morgon!

Trots strålande sol är det kyligt i luften men det är härligt. Lederna känns bättre idag och musklerna får lite behövlig svalka. Ibland är det just kyla som är bäst för mig.

Idag är jag på väg till jobbet. I matlådan åkte lite av varje ner. Vildsvin, broccoligratäng och grönkålsgratäng, på det vitlökssås på creme fraich. Tror jag kommer bli både mätt och nöjd efter lunchen. Jag nästan längtar faktiskt 😊

  • 202 readers

Likes

Comments

Det är väldans vad många som läst och även skrivit inlägg på facebook efter att jag la ut min blogg där. Både roligt och samtidigt tråkigt att vi är så många med besvär. Men jag ser det som en möjlighet att kunna hjälpa någon eller några med mina tankar och funderingar kring min egen situation och mitt dagliga tillstånd. 

I dessa regniga snart aprilväderstider är det inte lätt att leva med EDS och fibromyalgi, det gör ONT! Men ut gick jag förut idag med hunden, jag promenerade nästan 40 minuter och det gick ganska bra förutom i nedförsbackarna då jag trodde att låren skulle spricka, ja det kändes faktiskt så. Men det fick bli små steg i sakta tempo med fokus på vart jag satte fötterna så jag inte på det skulle lyckas vricka fötterna också. Jag kom runt blöt, kall och trots allt lite nöjd då det hade varit lätt att skylla på vädret och bara gått en kortis.

Idag kom min dotter hem efter skolan och ville göra sina naglar så hon blir fin inför sin påskhelg som hon ska spendera hos sin pojkvän med familj. Det blev både tippar och blått gellack och med det genererade i en dyr nota. Ja inte från mig till dottern utan från min EDS till min kropp. Räntan är så vansinnigt hög, jag förstår inte varför det ska behöva vara så... Till min stora lycka är jag gift med en av Sveriges bästa, min man sa åt mig att gå och vila min kropp och ropade sedan ner mig då middagen var klar.

Till middag hade han lagat lax i ugn och till det grönkålsgratäng, så himla gott! Svisch sa det så var tallriken tom och jag kom på att jag kanske skulle ha fotat den och lägga ut som lite inspiration. Så tokigt det kan bli... Anledningen till det är att jag själv har så svårt att komma på vad vi ska äta och gärna söker mig genom bloggar för att hitta lätta och goda recept. Jag ska försöka bli bättre på det. Här är i alla fall en länk till receptet på gratängen http://www.recept.nu/recept_nu/huvudratter/gronsak...​. Vi tog bort muskoten då vi inte gillar det och bytte ut kaffegrädden mot hederligt 40% vispgrädde. Laxen la han bara i en ugnsform, kryddade och skjuts in i ugnen på samma grader ca 30 minuter. Jag som älskar sås tyckte inte ens att det blev för torrt men visst skulle jag inte blivit arg om jag fick några droppar till. Som ett litet förbättringsförslag bara...

Nu ska jag jaga ut någon annan med hunden för jag känner att det blir för mycket för mig annars med tanke på att jag ska arbeta i morgon och gärna vill försöka ta mig upp ur sängen helst utan hjälp av mina barn...

Puss och kram

Likes

Comments

Äntligen har det hänt! Minus 5 kg på vågen, tjoho!

Jag ändrade som jag skrev igår min kost ijanuari. Det har gått så förtvivlat trögt att gå ner i vikt. Medan andra idé gruppforum jag är med i rasat i vikt har jag gått upp. Hade det inte varit att jag gjorde kostomläggningen för min EDS skull så hade jag säkert gett upp redan. Men jag har fokuserat på att ge min kropp bästa möjliga förutsättningar för att må så bra som möjligt och att hålla sig någorlunda bra så länge som möjligt och därför har jag fortsatta och kommer att fortsätta så länge jag lever om ingen annan forskning visar på annat. Förhoppningsvis kommer jag snart även kunna känna skillnad i kroppen också så att det blir en motor i sig att kämpa vidare. 

För kamp är det allt framför allt med detta eländiga väder som gör sig påmind i hela kroppen! Just nu smärtar varje led och ryggmusklerna krampar. Detta till trots är det bara att klä på mig skorna och gå ut för vi vet alla att stillhet gör oss bara sämre och så länge vi kan använda oss av våra apostlahästar så är det viktigt att vi gör det. Tänk habilitering i vardagen, alltså att arbeta för att behålla det vi faktiskt har i våra kroppar. Det får göra ont men inte smärta om ni förstår vad jag menar.  ​

Likes

Comments

Under min tid på Bragee rehab lärde jag mig massor bland annat hur kosten påverkar vår sjukdom. EDS innebär ju ett fel på en gen som styr bindväven. Bindväv bildas av C-vitamin och C-vitamin tas upp av samma protein i tarmen som kolhydrater. Kruxet är den att kolhydraterna vinner upotaget i tarmen samtidigt som det blockerar upptaget av C-vitaminerna.

Jag ändrade kosten 1 januari i år. Jag har inte fått mindre ont än men många andra saker har blivit bättre. Bland annat har jag inte lika ont i magen, den är inte lika svullen och pluffsig även fast jag tråkigt nog inte gått ner nått i vikt.

Idag firade vi min mamma som fyller år. Vi bjöd på tjälknul av vildsvin, broccoligratäng och creme fraich sås med vitlök. De andra åt potatisgratäng och lite småplock till också.

Till efterrätt åt de andra en jordgubbdmoussetårta medan jag åt vaniljgrädde med bär och 70% choklad.

Nu har jag bakat sesamfröknäcke som jag ska ha till frukost i morgon. Längtar!




  • 816 readers

Likes

Comments