Header

stay strong keep going typ så.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag hade nummer 95 och nu är det nummer 131. Så länge har jag suttit här.

Likes

Comments

Tror att jag inte skriver nåt för att jag varit för stressad. Eller nåt. Har bara känts långt bort. Allt står på sin spets typ fast inte alls. Aja man är ju så bortskämd med sånt där också. "Allt e kaos" fast man ba näe tare lugnt.

Ja vad har man gjort sen sist förutom att mysa äta ingefärakolor vandra i snön snacka med mäklare!!!! Inget alls.

Men det är mys.

Likes

Comments

Imorse vaknade jag av att det snöade. Det är något med utsikten från rummet där uppe, när man ser en gatulykta och hur det bara väller ner fluffiga klumpar därifrån. Och det gula ljuset.

ÄÄÄLSKAR SNÖÖÖÖÖÖÖ

Likes

Comments

Känns som att jag vill ha en frizon där jag slipper bli störd. Men sånna finns inte längre. För platserna jag är på är till för att vi ska vara där tillsammans, vilket gör att när jag är där själv så saknas du.

Orkar inte sakna. Vill bara vara själv för en stund.

Likes

Comments

Den här helgen har varit mys. Tog ansvar för min sjukdom och var hemma båda kvällarna, duktigt va. Och som i en present till mig själv så vaknade jag friskare i lördags och kunde njuta av en fartfylld helg (he he he)
I fredags hade Alex alla kompisar över för att kolla på matchen. Jag kände mig som att han var min förälder och istället för att hänga med dom så "åt jag middag på rummet". Grönkål och sötpotatis min favoriträtt. Som en pytt i panna.

Sen i söndags var det visning och lite stan men eftersom att det var fruktansvärt kallt så åkte vi hem istället. Bästa beslutet. Jag posade lite innan.

Likes

Comments

Jag spekulerar mycket om livet just nu. Inte på ett destruktivt eller negativt sätt, utan som en stilla studering. Jag tänker mycket på hur man beter sig, hur man vill spendera sitt liv och också på hur tillvaron förändrats sedan man var barn. Jag funderar mycket på hur det var när man var barn.

Jag tänker mycket på mobiltelefoner och hur mycket tid man spenderar där. Om att den finns där och kan få tiden att gå i rasande fart, som om man skulle vilja fördriva hela livet istället för bara några timmar här och var. En helt normal och härlig kväll vill man istället fördriva då, genom att sitta och slösurfa på telefonen?

Jag tänker på hur trött i huvudet jag blir av att använda den, även om jag också älskar att kolla på kläder och läsa runt på olika fina sajter. Men att hålla på och försvara det på det sättet visar ju bara vilket beroende det är, och hur destruktivt det är.

Jag tittade på ett klipp från en kille som liknade användandet av sin mobiltelefon med droger och alkohol, och att i slutändan blir kickarna vi upplever i verkligheten inte ens i närheten av dom vi känner på våra telefoner. Han sa att i bästa fall kommer vi fortsätta livet och känna att det är helt okej. Inte mer, inte mindre.

Bara okej.

Likes

Comments

Likes

Comments