Header

Det är lätt för mig att bli deprimerad. Jag gräver ofta en grop inom mig och försöker begrava mig levande i en smutsigt mörker. Det finns oftast inte mycket jag tycker om om mig själv. Mitt självförakt ligger runt mig som en slemmig dimma och jag flyter fram som i ett tillstånd av ett outtalat ingenting.

Jag försöker ge skenet av att jag mår bra. Jag ler och det är inte ett falskt leende men det finns något annat som ligger bakom och skyms undan. Jag har lätt för att skratta; för att skämta; för att trycka undan ångesten. Men det finns där, nästan konstant.

Det är skönt att det finns fantasier dit man kan ta sin tillflykt; filmer; TV-serier; musik; dataspel; brädspel; rollspel. De tar upp mycket av mitt liv. De är för mig livsviktiga.

Jag har aldrig funderat på att ta mitt eget liv. Det alternativet finns inte för mig. Min tankar funkar inte så. Men jag fattar att folk ser det som sin enda utväg från den enorma kraft som trycker ner dem; från alla håll. Jag har vänner som sett det som sin flykt; vänner som både lyckats och misslyckats med att begå självmord. Jag känner mig totalt maktlös när det har skett. Jag känner att jag inte har rätt att må dåligt när andra kan må så mycket sämre att de väljer att försöka lämna allt bakom sig och avsluta sitt liv.

De veckorna som förflutit har min far varit inlagd på sjukhus. Han fick åka in akut och de hittade cancer i hans bukspottskörtel. Idag har de meddelat att de inte kommer bekämpa hans sjukdom. Han kommer att få slutvård, så kallad palliativ vård. Vi har inte fått något besked om hur länge de tros att han kommer leva. Det kan handla om dagar, veckor eller år. Ovissheten är skrämmande.

Att han kommer dö är skrämmande.

Jag älskar min pappa. Han är stark, vis och ODÖDLIG!

Vår familj har under de här veckorna turats om att besöka honom på sjukhuset och hålla honom sällskap. Jag har varit där en gång. Jag orkar inte mer. Jag sitter och känner att jag kommer dras ner i ett svart hål och dra alla i min närhet med mig. Jag känner en enorm skam över att jag inte orkar. Jag skulle vilja vara stark och vara där som ett stöd; hela tiden. Jag är enormt tacksam för att resten av familjen varit där. Att de inte tjatat på mig att vara där.

Jag ÄLSKAR min familj; mina systrar; min bror; deras familjer och barn och barnbarn; mina föräldrar - ALLA. Jag vet inte om de vet hur dåligt jag mår; hur dåligt jag kommer att må; hur dåligt jag mått. Jag hoppas bara att vi fortsätter vara en familj; att vi kan ta styrka från varandra - villkorslöst.

Livet är trots allt det enda vi har. Krama varandra. Älska varandra.

Depression är en psykisk sjukdom som, med psykiatrisk terminologi, ingår i de affektiva störningarna. Depressionerna kan klassificeras i någon av flera undergrupper. Vid depression finns en förhöjd risk för självmord.

Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget i psyket och bär på en känsla av sorg, detta även utan att det kan finnas en utlösande faktor eller att den utlösande faktorn inte står i rimlig proportion till känslan. Detta skiljer depression från exempelvis sorg, anpassningsstörning, utbrändhet eller vanlig ledsenhet som är enkelt att ta sig ur själv. En depression kan emellertid utlösas av svåra händelser eller stress hos en person med latent depression.

Ofta känns livet meningslöst och personen ser ingen väg ut ur mörkret. Fenomenet har berörts i litteraturen sedan flera tusen år, ofta under beteckningen melankoli.

Depression kan utlösas av psykiska faktorer, eller uppstå som ett symptom på en annan kroppslig sjukdom (organisk psykisk störning) eller biverkning av droger eller läkemedel (drogutlöst psykisk störning) som har psykiska effekter eller biverkningar. Genetiskt arvsanlag och miljöarv spelar lika betydande roll i utvecklandet och tillfrisknandet av depression enligt stress–sårbarhetsmodellen. Det innebär att de symptom som upplevs är genetiskt styrda mekanismer som finns i alla människor men som fungerar olika utifrån genetiskt anlag och personens miljö.

Källa: Wikipedia

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag har de senaste åren haft svårt för att somna. Jag har en ångest över att inte vakna igen. Jag har tankar om hur värdelös jag är. Jag tänker på min obefintliga ekonomi. Jag funderar på varför jag finns. Jag tänker på allt negativt som finns i mitt liv; påhittat och verkligt. Sen somnar jag. Jag älskar att sova. När jag väl somnat vill jag inte vakna. Jag vill sova bort natten och dagen. Ligga med täcket uppdraget under hakan och drömma. Jag kommer i stort sett aldrig ihåg mina drömmar men när jag har dem är de underbara. De är fantastiska, skrämmande, roliga, äventyrliga, sexiga, upplysande, mörka och alldeles underbara. Sen vaknar man. Livet är där igen och säger att verkligheten är där du hör hemma. Drömmarna kastar vi bort. De är inget du ska gräva ner dig i. Glöm dem. Nu har du glömt dem.

Somna inte igen; tänk om du inte vaknar; du har problem här i den vakna världen; tänk på de problemen först; försök lösa de problemen först - lycka till.

Likes

Comments

Det är fredagen den trettonde och då passar en av mina favoritpersoner på att släppa en passande cover.

Likes

Comments

Jag sitter ensam i mitt rum
Mina tankar vandrar runt
Min hemlighet är allt jag har
Känslor som jag inte kan dela med någon
Om du såg mig nu vad skulle du säga då?

Jag vände mig om
och du stod där…

en blick och du har sett allt
en blick och mitt liv blir kallt
en blick är allt du behöver
en blick och mitt liv är över

Du sitter ensam i ditt rum
Mina tankar vandrar runt
Vad är den hemlighet du har?
Varför kan du inte dela den med mig?
Om jag såg dig nu vad skulle du säga då?

Du vände dig om
och jag stod där…

en blick och jag har sett allt
en blick och mitt liv blir kallt
en blick är allt jag behöver
en blick och vårt liv är över

Jag sitter naken framför dig
Mina tankar blottas stumt
Min hemlighet är allt jag har
Känslor som jag inte kan dela med någon
Om jag såg på dig vad skulle du säga då?

Du vände dig om
och sa farväl…

ett ord och du har sagt allt
ett ord och mitt liv blir kallt
ett ord är allt du behöver
ett ord och mitt liv är över

Du sitter ensam framför mig
Din mun formar stumma ord
Är det här den hemlighet du har?
Varför kan du inte dela den med mig?
Om du såg på mig vad skulle jag säga då?

Jag vände mig om
och sa farväl…

ett ord och jag har sagt allt
ett ord och mitt liv blir kallt
ett ord är allt jag behöver
en ord och vårt liv är över

Likes

Comments

Ett av mina stora fritidsintressen är att spela brädspel, eller sällskapsspel. När jag var mindre var det "Nya Finans" som gällde eller "Monopol". Senare fylldes det på med "Othello", "Risk" med mera.

Men då jag gick med i en spelförening i mina tonår öppnades mina ögon för mer avancerade och nyskapande spel. Och för tio, femton år sedan öppnades en hel flod av spelande för mig när jag tog anställning i en lokal brädspelsbutik. Jag har numera hundratals spel i min samling. Det är kortspel, brädspel och rollspel.

Jag har en förkärlek för så kallade "deck building games", en typ av kortspel där man under spelets gång bygger upp sin kortlek för att med dess hjälp kunna besegra sin motståndare - vilket kan vara en annan spelare eller spelet självt.

Mitt absoluta favoritspel är "Eldritch Horror". Det är ett spel satt i H.P. Lovecrafts mytologi med Cthulhu i spetsen. Spelet är en samarbetsspel och tar flera timmar att spela. Oftast förlorar man, men det gör att när man väl vinner känns det som om man verkligen vunnnit!

Likes

Comments



Jag dricker väldigt mycket Coca-Cola. Alltför mycket. Det är ett problem. Det ger mig övervikt. Det ger mig dålig kondition. Det ger mig gikt. Jag borde verkligen sluta dricka denna dryck. Men den är för god. Den är för söt. Den är mitt gift; min drog. Jag dricker inte alkoholhaltiga drycker. Jag röker inte. Jag snusar inte. Jag dricker Coca-Cola.

Jag har även börjat dricka en hel del energidryck.

Vatten är bättre. Vatten är någorlunda gott. Jag blir dålig i magen av vatten. Eller så inbillar jag mig det så pass att magen blir orolig. Borde verkligen dricka mer vatten.


Likes

Comments

Jag har de senaste dagarna beskådat mig själv utifrån, då jag inte orkat vara inom mitt eget jag. Det jag har sett förvånar mig inte men är oroande på många sätt. Utan att bli allt för personlig undrar jag vad det är som finns inom mig som lockar andra till att vara i min närvaro. Jag fiskar nu inte efter komplimanger eller ord av lättnad; jag försöker mig på självkontemplation. Gång på gång ramlar jag ner i den avgrund som är mitt jag. Ljuset ska finnas där men lampan är släckt.

Mitt liv för närvarande består av att gömma mig från mina egna tankar. Detta gör jag genom att fly in i fantasivärldar såsom Azeroth under timtal. Jag tar mig även till mitt jobb. Ett fantastiskt jobb. Jag älskar mitt jobb. Men ibland orkar jag inte. Min hjärna släpar efter; min kropp släpar efter; hela mitt jag släpar efter. Då stannar jag i fantasin.

Jag tittar på mycket film. Jag tittar på mycket TV-serier. Jag kommer skriva om det här.

Böcker är något jag älskar. Jag älskar att läsa böcker. Jag orkar inte läsa böcker. Jag vill läsa böcker.

Likes

Comments

Så ska jag börja blogga. Det ska ju vara så; man börjar någonstans. Vad vill jag då med min blogg? Kommer den ha någon betydelse? Kommer den att läsas av någon? Inte vet jag är svaret på alla tre frågor. Jag kommer inte berätta för någon att jag bloggar så man får se om det överhuvudtaget blir någon som läser den.

Igår såg jag på en film. Jag kommer inte ihåg vad det var för film. Jag slutade tänka.










i mitt liv finns just nu ett mörker
utan vetskap om dödens närvaro
leker jag med vansinnet
för att orka komma vidare

Likes

Comments