... har alltid vart att få ett (icke välkommet) samtal från arbetsplatsen. Connys arbetsplats.

I måndags. Åtta dagar sen nu. Då kom det där samtalet. Tur var väl att det var han själv som ringde - annars hade jag troligen fått PANIK!
Det fick jag ändå - och mina förändrar anlände snabbt som barnvakt.

Jag for in till sjukhuset. Conny låg i ambulans när han ringde. Trafikolycka på jobbet. Han hävdade att det inte alls var nån fara.

Igår, en vecka efter olycka, var det dags för operation. Krossad armbåge som nu åtgärdats med platta och skruvar. Gips tills nu och nu är det ordentligt med bandage. Sjukskriven e än bra tid framöver. Smärta. Rehab.

Herrejisses, ja jag är tacksam att det "bara" var armbågen. Han kravlade i glas och kross, trucken är förstörd. Han kunde lika gärna klämts till döds där och då, men klarade sig med en krossad armbåge - och lite ömmande punkter. Det kallas änglavakt om man frågar mig...

Jag har min äkta hälft i behåll och ska idag få hämta hem honom från sjukhuset. Tacksamhet och kärlek. Ta vara på livet, lev medans du lever.

  • 5419 readers

Likes

Comments

Ibland tycks livet stå still, men ibland rusar det fram. Det är från dag till dag faktiskt, men det är väl så det ska vara.
När tråkiga saker sker eller står framför en så får man perspektiv på livet. På vad som betyder något och vad man borde lägga mer av sin tid på.

Dagarna går kan man säga.
Juliet och David har varit på BVC-kontroller. Fullt godkända och nu vaccinerade enligt rådande program. David sa inte ett ljud när han fick sitt vaccin medans Juliet skrek så taket kunde lyft sig. Men det vore konstigt annars, tycker jag. Jag avskyr sprutor och stackaren fick en i varje ben!

På tal om Juliet så är det konstigt hur fort tiden går. Hon är snart fem månader, rullar runt åt båda håll och flyger runt i gåstolen. Ja "flyger runt" kanske var en överdrift - men hon förflyttar sig bra.
Hon börjar (ÄNTLIGEN) hitta en rutin i att sova på nätterna och det rullar liksom på. Underbara lilla unge! ❤️

  • 10023 readers

Likes

Comments

Idag kom ett brev - inte vilket brev som helst.
Ett brev om adoption. En beslutad sådan!

Jag har tidigare sagt att 2017 kommer bli ett bra år, på många sätt. Detta är en sak. Det gick fortare än vad vi kunde tro faktiskt, och tingsrättens beslut kom idag. Adoptionen är nu beslutad och klar, och min 13-åriga Linus är nu lika mycket Connys Linus!

Vi valde att hålla detta lite lågt till en början, men nu är det klart.
En resa som började med inlämnade papper den 24 oktober 2016, och som igår den 17 januari 2017 är att betrakta som "i mål". 12 veckor ganska precis.

Linus själv?
Ja han har varit högst närvarande i det här. Det är han själv som är grunden till detta, och nu är han mer än glad. Som hans egna ord "istället för att Conny ska vara SOM min pappa, så ÄR han min pappa!"
När han tidigare har pratat har jag alltid sagt "ja, när du närmar dig 13 kan vi diskutera saken", och två dagar efter 13årsdagen står han med pappret i handen ;)


Grattis Linus - till en engagerad och närvarande pappa!
Grattis Conny - till en kärleksfull och fin son!

Likes

Comments

GRATTIS världens finaste Jonathan!!

Ja egentligen känns det väl lite märkligt att de fyller precis dagarna efter varandra, men så blir det ibland. Allra helst när man inte riktigt tänker på det där med när barnen blir till ;) Det duggar tätt mellan födelsedagarna här hemma, men tätast är det mellan Linus och Jonathan.

Idag var det Jonathans tur. 6 år gammal och såå förväntansfull över det kommande året. Så mycket som ska hända, men det absolut största är väl skolstarten.
I augusti börjar han (och Noah) förskoleklass. Med är lite med skräckblandad förtjusning faktiskt, för egen del. Han själv är mest förtjust, förväntansfull, glad och helt lyrisk.

Själv vet jag inte riktigt vad jag ska sysselsätta mig med när jag plötsligt bara kommer ha tre barn hemma om dagarna. Isabella, David och Juliet.

Vi har inte firat någon nämnvärt idag, mer än lite grattiskramar och mys. Vi firade ju både Jonathan och Linus i söndags ;) Men det går ingen nöd på Jonathan ändå. Han springer runt i en skelettdress och bilartofflor och myser mest hela dagen ;) Till middag blev det korv stroganoff och till kvällen blir det fruktsallad och vispad grädde.

Som lite kul info kan jag tala om att Jonathan var den av barnen som faktiskt var snabbast ut, om man ser till igångsättningarna. De satte droppet på mig kl 11, och 12.35 var han ute.
När droppet sattes hade jag inte en känning, hade inte haft en tillstymmelse till värk överhuvudtaget. Så ja - det gick ganska fort ;)


  • 12798 readers

Likes

Comments

Idag, den 16 januari, blev Linus 13 år.

För 13 år sen låg jag med en bebis i famnen och hade just blivit mamma för första gången. 05.07 på morgonen föddes Linus, fem veckor för tidigt men ack så stor ändå ;) 3550gram och 50cm lång, född i vecka 35!

Helt otroligt egentligen, hur fort åren har gått. 13 år liksom, det är ju en halv evighet.
Men ja, det är ju bara att inse att jag nu inte bara är småbarnsmamma, utan även tonårsmorsa! Jisses, tonåring... och vi har ju två sådana i huset nu. Två tonåringar, för Simon fyllde ju tonåring för tre veckor sen ;)

Grattis min fina Linus.
Vi firade både Linus och Jonathans födelsedag igår, söndag. Detta av flera anledningar.
Pappan i huset jobbar kvällspass denna vecka, liksom barnens farmor. Vilket skulle innebära att vi då skulle få fira på förmiddagen för att få med dom - vilket i sin tur vore omöjligt då Linus går i skolan fram till eftermiddagen ;) Igår var ju även Simon hemma, och ja - allting talade för att vi skulle ta det på helgen.

Linus var nöjd med dagen. Med fika, presenter och det stora hela liksom.
Härligt.

Nu är det bara jag som ska smälta att jag blivit tonårsmorsa, det är rätt stort egentligen... för mig... ;)

Likes

Comments

Såhär såg det ut förut, bilden är från i julas, så det är uppdukat med julmat och sådär. Men ja, det var ett långbord för minst 10 personer iallafall. Plats för åtminstone 12 då man använde sidorna. Smidigt när alla kan sitta vid samma bord kan tyckas, men jag vet inte. Osmidigt ändå när det ska torkas, när man ska gå igenom köket osv.

Så jag kände för lite förändring.

Min mamma nämnde lite förbigående att vi kanske kunde dela på borden. Jag har tidigare tänkt tanken men i samma stund tänkt att det skulle bli så dumt. Men nu när någon mer var på samma spår så kunde jag inte släppa tanken riktigt.

Vi står inför nyköp av köksbord. Jag vet på ett ungefär vad jag är ute efter, men ingenting är bestämt.
Tills dess kan man ju suga på den här karamellen. Vill man verkligen ha fortsatt långbord, eller vill man hellre ha uppdelat såhär? Jag tycker faktiskt att det här blev lite mysigare på något sätt.

Plus att vi som är hemma när de andra är i skolan faktiskt inte behöver sitta utspridda vid ett långbord ;) Vi kan sitta samlade liksom, vid ett och samma bord - utan att ha fyra stolar emellan oss ;)


  • 15500 readers

Likes

Comments

Denna tiden är hektisk för vår del, det är liksom den ena födelsedagen som löser av den andra. Och så håller det på, från 12 november tills den 17 januari då det sen blir en liten, liten paus. Rasmus och Conny fyller ju direkt innan jul, Simon precis efter och sen jag häromdagen. Linus och Jonathan fyller nu den 16 resp. 17 januari. Så ja - det är mycket tårtor och fikande kan man säga. Visst är det gott, men det kan bli för mycket ;) Så jag slog på smörgåstårta nu när jag fyllde.... med inslag av sötfika vid sidan av ;)

Rasmus fick sin pokemonball som han ville ha. Jag fixade bottnar med innehåll och kompisen Linda fick komma för att bidra med hjälp till dekorering ;) Conny som fyller år dagen innan julafton fick en hjärtformad tårta täckt av marängsmörkräm med smak av vanilj.

På tal om min födelsedag, haha. Ja, mina närmaste måste nog tycka att jag ska baka mer än vad jag gör ;) Elvisp (efter att ha förbrukat tre stycken på typ tre månader så vart det nog dags för en "bättre variant"), vispskålar, en assistent, kakfat - ja det talar väl sitt tydliga språk? ;)
Så räkna med fler bakverk här hemma nu då (inte mig emot) :D

  • 16065 readers

Likes

Comments

I normala fall brukar man anmäla namn till Skatteverket ganska snart efter ett barns födelse. Och det ska absolut göras senast tre månader efter födelsen. Vi har varit snabba på det de flesta gångerna, men nån gång var det väl med nöd och näppe.

Denna gång fick vi en liten påbackning för att vi var sena, och Juliets namn registrerades först när hon var fyra månader.
Alltså vi visste ju att hon var en Juliet. Men inte om hon skulle få stava Juliet eller Juliette. Det tog verkligen tid att bestämma sig men till slut fick det bli den engelska stavningen istället för den franska. Juliet alltså.

Nåväl, nu har hon sitt namn fastslaget iallafall.
Och jag kan slå ihjäl de där myterna om att barn får ett namn av Skatteverket om man inte anmält ett namn. Det är vad jag alltid fått höra händer, men så är inte fallet. Varför skulle någon på skatteverket bestämma att Juliet ska heta Greta eller Stina-Lotta, bara för att vi som föräldrar är sena?

På pappret vi fick hem stod det tydligt att om vi inte anmäler ett förnamn så kommer barnet förbli namnlöst i alla papper, både i skolan och vid BVC. Inget hot som "inkommer ni inte med ett namn i tid så sätter vi namnet Ulla-Bella på ert barn" ;)

Likes

Comments

Ja eftersom jag inte uppdaterade så flitigt där vid jul så tänkte jag iallafall ge dig en återblick från våran julafton. Vi firade som vanligt här hemma hos oss, med julstrumpor, julmat, jultomte, julklappar och hemgjort julgodis.

Jultomten hade skickat en av sina julnissar i år, ja faktiskt så hade han gett Linus i uppdrag att sköta årets utdelning. Och det gick alldeles utmärkt, förutom att Rasmus kanske synade detta. Men med ett år på oss så hoppas jag att han hinner komma på andra tankar till nästa jul ;)

Maten blev bra, ja det tycker jag allt. Julskinkan fixar mina föräldrar, och min syster och hennes pojkvän hade med lite smått o gott även de. I år hade jag fyra nyheter på julbordet. Snittar med nötrulle/pepparrot, snittar med rostbiff/ruccola, gubbröra med lax samt minipajer med fetaost och lingon. Kul med små nyheter utöver sådär, som man liksom inte ätit varenda år. Det verkade uppskattat också!

Här hemma är det en årlig tradition att även hundarna ska få sitt av julbordet, och givetvis får de båda en tallrik med julmat. De äter inte allt, åtminstone inte Qiwi - då hon verkar dissa t.ex. potatis och ägg. Men köttprodukter går ner, alla gånger! Och ja - julen innefattar ju rätt mycket sånt ;)

Julklapparna ja - de var poppis. Jonathan vart överlycklig över en toarulle, och skrek över hela rummet "åh, jag fick en toalettrulle" (jag har värsta ågren över att jag inte fick detta på film!) - men toarullen innehöll alltså en ficklampa ;)
Det var mobiltelefoner och surfplattor som var årets höjdare, såklart. Men sen var det Nerf-pistoler, kläder, dockor, väskor att måla och annat smått och gott.
Jag fick, precis som jag önskat, användning av både eltandborste och en elektrisk fotfil samma kväll. En hårfön från Remington fanns också med. Sängen bäddades med nytt överkast, och så snart julmaten var slut invigdes den nya pastakastrullen och stekgrytan. En ljushållare till bordet och ett kakfat att servera hembakat på. Ja, det blev en del till oss vuxna också, uppenbarligen ;) Gubben min kan dessutom byta däck på alla bilar med en elektrisk mutterdragare nu, vilket kanske kan underlätta lite då det är han som byter däck på både våra bilar, mina föräldrars bil, min systers bil och svärmors bil. Så det handlar liksom inte om två däck var säsong, utan betydligt fler ;)

Ja, julafton blev det iallafall.
Men snart efter julhelgen plockades den ner. Innan nyår var här så var varenda liten tomte nerplockad och nerflyttad till källarens innersta vrå. Där får de ligga tills i november ;)

Likes

Comments

Det var nog en ganska bra beskrivning. Att krascha mentalt.

Man donade och grejade inför jul. Man speedade upp, pyntade och bakade. Man förberedde och köpte julklappar.
Men så tog det stopp. Bara sådär.

Märktes ett par dagar innan redan men på julafton tappade man fattningen helt. Men det gick ju till slut - det var tvunget att gå. Vi fixade det tillsammans.

Men en sak är säker. Aldrig har en jul varit så mentalt jobbig, aldrig har en jul varit så kantad av saknad och förtvivlan. Aldrig.

Nu är julen redan nerpackad. Varenda tomte ligger åter i källaren, granen är borta, kulorna gömda. Belysning står kvar men det är mest pga det mörker som annars blir. Men julen 2016 är tillända!

Jag kommer ge er resterande tre tävlingar inom kort, var så säkra. Men dagarna precis innan jul liksom försvann där när jag fallerade.

  • 19580 readers

Likes

Comments