View tracker
Sjukdomar, Medicinsk vetenskap


Ni har säkert hört talas om oxidativ stress och fria radikaler. Det är inte riktigt samma sak, men nästan. Och ännu mer har ni säkert hört ordet antioxidant. I det här inlägget kommer jag gå igenom vad oxidativ stress är och hur farligt det kan vara för kroppens celler.

För att få ökad förståelse för vad det handlar om dyker vi ner i grundkemin och pratar om atomer. Som ni vet är i princip allting i hela världen bestående av atomer. Väte, kol, syre, kväve, natrium, helium, radon och många många fler. Bilden nedan visar det periodiska systemet. Och atomer är alltså naturens beståndsdelar som inte går att bygga ihop med någonting annat. Därav namnet grundämnen.

Varje sådan här atom (grundämne) består av protoner, neutroner och elektroner. Hur många av varje proton är det som avgör vilket ämne det är. Man skulle kunna säga att det viktigaste för en atom är att uppnå att vara en 'ädelgas (kolumn 18 i periodiska systemet) för det innebär att alla atomens skal av elektroner är fulla. Det betyder också att atomen är superstabil. Dessa ämnen är i gasform i rumstemperatur och så här kan det se ut (bild från wiki) när ädelgaserna sätts under lågt tryck.

En atom strävar som sagt efter att fylla sina skal med elektroner. Det kan den göra genom att donera egna som är över eller så tar den elektroner av andra för att fylla upp. Elektroner vill alltid vara i par i sina skal. Flera atomer tillsammans bildar en molekyl. Och vilken molekyl det blir beror på vilken atomsammansättning det är. Syre (O) är en atom som är extremt labil som ensam atom, därför talar man alltid om molekylen syrgas (O2), alltså 2 syreatomer som gått ihop till en molekyl. Det har de gjort för att bli stabila och då dela på de elektroner som behövs för att fylla skalen för de 2 atomerna.

Om man då ska börja tala om fria radikaler så är det en mer populärvetenskaplig fras av det som egentligen heter oparade elektroner. Det är alltså så att någon kemisk reaktion har orsakat att en atom tappat eller blivit påtvingad en extra elektron. Att det finns en oparad elektron hos en atom gör den extremt labil och vill i princip reagera med vad som helst. Det som ofta sker i kroppen är att det är syrgas som drabbas. Den nya varianten av syrgas (O2) heter då superoxid. Superoxiden i sig kommer att reagera med cellernas fetter, proteiner och DNA vilket är extremt skadligt. När mängden superoxid, eller annan fri radikal, är hög så kallas det stadiet för oxidativ stress. De ämnen som kan hantera dessa fria radikaler och neutralisera den oparade elektronen kallas antioxidanter. Kroppen kan producera egna antioxidanter, till exempel coenzyme Q10. Det har ni säkert sett på massa antirynkkrämer. Annars finns det många naturliga källor till antioxidanter. Kål, frukt, grönsaker, nötter mm, mm. Det finns massor! Och många vitaminer och mineraler är faktiskt antingen antioxidanter själva (vitamin C & D tillexempel) eller så är de byggstenar till antioxidanter. Det kan aldrig vara dåligt att få i sig massor med antioxidanter för alla människor har en viss nivå av fria radikaler i kroppen. I vissa fall kan det till och med anses vara bra med fria radikaler för det hjälper cellen på komplicerade sätt. Men i stora drag kan man säga att fria radikaler inte är bra för kroppen.

Det man vet orsakar oxidativ stress är många olika yttre faktorer. Bland dessa finns rökning, alkohol, ohälsosam diet (alltså brist på grönsaker och frukt), gifter, UV-strålning, stress, brist på träning, överträning samt viss medicinering. Forskningen om att försöka bota sjukdomar eller åtminstone lindra dem med hjälp av antioxidanter är hur stor som helst. Det finns så många potentiella ämnen som skulle kunna förhindra den oxidativa stressen så det finns varken pengar eller logistik för att undersöka allt. Men det går sakta framåt.

SUMMA MUMMA:

Man kan alltid hjälpa kroppen att ta hand om fria radikaler, dvs molekyler med oparade elektroner, genom att tillföra antioxidanter via kosten. Ett dagligt intag grönsaker och frukt hjälper gott och väl. Man skulle säkert kunna se ett samband mellan ökad oxidativ stress och ökad risk att utveckla allvarliga och kroniska sjukdomar.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker
Sjukdomar

Visst känner vi alla någon som har diabetes. Minst en. Det blir bara vanligare och vanligare och dödsfallen orsakade av denna sjukdom bara tickar på. Man skulle nog kunna säga att i dagens samhälle är det nog vanligare att dö av fetma och diabetes än av svält. Och det är ju helt sinnesjukt. I dagens inlägg tänkte jag få er att förstå hur farligt det är med diabetes och varför det så lätt kan sluta i helt onödiga dödsfall.


Diabetes, eller diabetes mellitus som det egentligen heter, kan delas in i två typer av sjukdomar. Typ 1 och typ 2. De förväxlas ofta med varandra då benämningarna varierat genom tiderna. Jag kommer att hålla mig till 1 och 2.

  • Typ1 diabetes/ungdomsdiabetes/insulinberoende diabetes
  • Typ 2 diabetes/åldersdiabetes/icke-insulinberoende diabetes

Typ 1 diabetes är den mindre förekommande diabetesen men kanske den värre att leva med. Denna typ av diabetes innebär att kroppens bukspottkörtel inte kan producera insulin. De flesta säger att det är på grund av ett autoimmunt (kroppen attackers sig själv) tillstånd men det finns åsikter och forskning som visar att det inte beror av det. Det finns oändligt med forskning som undersöker exakt hur typ 1 diabetes uppstår hos människor och varför det sker. Om det är beroende av miljö eller gener. Eftersom kroppen själv inte kan producera insulin krävs en konstant behandling med insulin för att hålla denna sjukdom i schack. Många forskare försöker hitta ett botemedel till sjukdomen men än så länge klassas typ 1 diabetes fortfarande som en obotlig kronisk sjukdom. Insulin är det ämne som kroppen behöver för att kunna spara glukos (kolhydraterna vi äter) i cellerna för senare bruk och på så sätt sänka blodsockret. Om det inte finns något insulin så kan glukosen inte komma in i cellerna och cirkulerar därför runt i blodet. Som diabetiker kan man därför väldigt lätt få högt blodsocker, dvs om man äter och inte tar insulin. Det är därför också extremt viktigt som typ 1 diabetiker att äta långsamma kolhydrater som långsamt höjer blodsockret för det är då lättare att nå rätt doser med insulin. Godis och snabbt socker är INTE bra för diabetiker och ska undvikas. Det är också vanligt för diabetiker att få ett lågt blodsocker. Eftersom kroppen inte kan spara glukosen och därför skicka ut i blodet när det behövs, till exempel ett par timmar efter senaste måltid, så kan det fort rasa ner. Ni har säkert hört talas om insulinkoma. Det är ett stadie när en diabetiker går så lågt i blodsocker att personen blir medvetslös. Detta är extremt farligt då hjärnan kan ta stora skador vid sockerbrist. De flesta diabetiker bär en symbol från Svenska Diabetesförbundet för att nära ska kunna se att de är diabetiker om något allvarligt skulle inträffa. Ett extremt högt blodsocker kan också orsaka medvetslöshet. Man ska aldrig trycka in något i munnen på någon som är diabetiker som svimmat då man inte kan säkerställa utan ett blodprov om det är socker eller insulin personen behöver. Det finns även risk för kvävning. Men skulle man vara i närheten av någon som håller på att få ett insulinkoma är det 112 och en ambulans som gäller. Det viktigaste med typ 1 diabetes är att försöka ha ett konstant intag av mat och hålla sig till långsamma kolhydrater så att det är lätt att justera insulinbehandlingen. En avvikande liten kaka kan leda till extrema förändringar för kroppen och kan vara illa för en sjuk. En jämn och fin insulinhalt i blodet är det viktigaste för att inte få de så vanligt förekommande diabeteskomplikationerna.

Typ 2 diabetes är väldigt olik typ 1 och ska inte förväxlas. Vid denna diabetes så finns en fungerande insulinproduktion i kroppen men problemet är nu att cellerna som brukar ta upp insulinet tillsammans med glukosen är så överstimulerade att de inte reagerar längre. Detta leder till att det finns både höga insulinnivåer och glukosnivåer i blodet. Och de höga blodsockret skickar signaler till bukspottkörteln att bilda ännu mer insulin eftersom det tydligen inte räcker till. Detta blir en ond cirkel som tär jättemycket på bukspottkörteln och de celler som bildar insulinet. Det här tillståndet i typ 2 diabetes när det finns insulin men blodsockret fortfarande är jättehögt kallas insulinresistens. Man kan jämföra det lite med alkoholresistens, ju mer alkohol man dricker ju mer kommer att krävas för att bli berusad. På samma sätt blir det med insulinet. Maten man äter som stimulerar bildningen av insulin gör att cellerna tillslut inte reagerar på koncentrationen insulin för den är hela tiden hög. Så det krävs ännu högre koncentrationer insulin för att ta upp glukosen. Tillslut blir cellerna helt resistenta mot insulinet. Bukspottkörteln förstår inte vad som händer ute i kroppen och fortsätter att bilda insulin tills den går sönder. När cellerna som bildar insulin är så överarbetade så att de dör så uppstår istället ett mer typ 1 liknande stadie. Då kan även typ 2 diabetiker kräva insulinbehandling. Eftersom typ 2 diabetes beror på insulinstimuli, dvs matintag, är denna sjukdom oftast relaterad till fetma. Och väldigt många som får bukt med sin livsstil och förändrar kosten till det bättre blir av med sin typ 2 diabetes. Det handlar helt enkelt om att sluta stimulera extrema insulindoser genom att sluta med högt socker och (dåligt) fett intag. Typ 2 diabetes är ofta kopplat till så kallat metabolt syndrom. Det innebär att man har flera av följande; högt blodtryck, insulinresistens, typ 2 diabetes, fetma, höga blodfetter. Tyvärr är både typ 2 diabetes och metabolt syndrom extremt vanligt i västvärlden och fortsätter att stiga.


Diagnos

Symtom för högt blodsocker är bland annat törst, kissnödig, trötthet och illamående. Det kan även gå så långt att diabetikern luktar aceton. Det beror på att levern försöker bilda ett eget alternativ till glukos och resultatet av detta är så kallade ketonkroppar. Det här sker för att hjärnan kan bara ta energi av glukos och vid insulinbrist kan inte hjärnan få den glukos den behöver. Ketonkroppar har ett lågt och surt pH och luktar därför aceton. Tecken på lågt socker är bland annat irritation, hunger, frånvaro, darrningar och svettningar.

Man mäter koncentrationen cirkulerande glukos (blodsocker) som diagnostisering av diabetiker. Man mäter blodsocker med ett blodprov antingen när man äter som vanligt eller efter fasta. Det är mer säkert att testa då man fastat för då ska blodsockret vara lågt. En frisk person kan ha fastesocker på upp till 6 mM medan ett vanligt blodsocker kan ligga upp mot 9 mM. Diagnostiserad som diabetiker kan man bli om man har vanlgit blodsocker över 11 mM samt fastesocker över 7 mM.

Komplikationer

Diabetiker ligger i extrem riskzon för att utveckla komplikationer av sin sjukdom. Det är vanligare än man tror. Och hos just typ 1 diabetiker verkar det vanligare med komplikationer om man missköter sin insulinbehandling och blodsockret har stora variationer. Hjärt- och kärlsjukdomar är en jättevanlig konsekvens av diabetes. Högt blodsocker skadar kärlväggarna i kroppens alla blodkärl och det kan i sin tur leda till hjärtinfarkter och stroke. De skadade kärlen leder också till att cirkulationen, främst långt ifrån hjärtat, blir sämre. Det är detta som orsakar den så kallade diabetesfoten. Det är stora sår som har svårt att läka som bildas under fötterna. Obehandlade och ej omskötta kan detta leda till amputation av foten. Det är även vanligt att få problem med ögonen. Själva näthinnen i ögat kan skadas av det höga blodsockret och det kan i värsta fall orsaka blindhet. Men en av de absolut vanligaste konsekvenserna av diabetes är njurskador. Hela 30 % av alla med diabetes får njurskador. Det värsta är att njurskador har inga symptom, det är omöjligt att veta att de finns där och när de väl upptäcks är det oftast försent. Detta blir även en ond cirkel. Njurarna reglerar blodtrycket och därför blir även cirkulationen påverkad av skadade njurar. Detta kan leda till skador på kärlen, hjärtinfarkter och stroke.


SUMMA MUMMA:

Har du överviktsrelaterad typ 2 diabetes? Lägg om kosten, börja motionera och bli av med den där diabetesen. Har du blivit diagnostiserad med typ 1 diabetes? Tänk på kosten, sköt insulinet och ta hand om kroppen. Då kanske man kan slippa dessa otäcka komplikationer som diabetes så ofta orsakar.

Sverige har en halv miljon diabetiker. Det är nästan 1 på 15 personer. Och av dessa är det 2 av 3 som har fetma och typ 2 diabetes. I hela världen, säger man att 1 av 11 (415 miljoner människor) har diabetes och inom 20 år tror man att det kommer att vara 1 av 10. Bara förra året orsakades 5 miljoner dödsfall av diabetes. Och det är absolut mest typ 2 diabetes som ökar på grund av dagens dieter men även typ 1 diabetesen ökar. Så med tanke på hur världen ser ut och hur våra matvanor är kan man inom snar framtid klart konstatera att diabetes dödar flest människor i västvärlden och kanske till och med konkurrerar ut cancer. SOCKER DÖDAR.

Likes

Comments

View tracker
Sjukdomar, Kirurgiska ingrepp

Till Anna som efterfrågade ämnet!

Gallblåsan är ett av kroppens organ som anses vara ganska oviktigt men är ändå extremt viktigt för matspjälkningen men kan vid besvär, såsom inflammation och stenar, orsaka väldigt mycket smärta och problem. Att operera bort gallblåsan är vanligare än man tror, men i många fall skulle de besvärade säkert klara sig utan en operation och istället försöka med livsförändrande dieter. För ofta hänger problem med gallblåsan ihop med en ganska onyttig diet och livsstil.

Gallblåsan är ett organ som sitter i bukens högra del tillsammans med levern. Syftet med gallblåsan är att förvara galla som sen utsöndras genom gallgången till den del av tunntarmen som kallas tolvfingertarmen. Här bryter gallan ner större fettdroppar till mindre, så kallade miceller. Lipas är ett hjälpmedel (enzym) som bildas i bukspottkörteln. Lipas bryter ner de små fettdropparna till fria fettsyror som sen kan tas upp i tarmen och transporteras till blodet. Kolesterol är ett så kallat lipoprotein (en kombination av ett protein och ett fett) som transporterar fettsyrorna runt om i kroppen.

Fett är väldigt viktigt för kroppen. Alla organ i kroppen består av celler specifika för sin typ. Och cellens membran dvs yttre skal, består av fett. Så en allvarligt låg fettdiet är inte bra för kroppen. Det finns olika typer av fett, dåligt och bra fett är nog de vanligaste benämningarna. Dåligt fett är det som även kallas mättat fett (saturated) och tranfetter. Transfetter är komplicerade men man kan i helhet säga att majoriteten av dem är industriellt framställda vilket gör dem svåra för kroppen att bryta ner. Det finns även transfetter som är naturligt bildade men trots det har de samma egenskaper som mättat fett. Mättat fett är fettsyror som inte har några dubbelbindningar. Jag ska förklara detta strax. Källor är tillexempel mejeriprodukter, smör, kött och snacks. Dåliga fetter är hårda vid rumstemperatur. Bra fett är enkelomättat eller fleromättat fett. Källor är fet fisk, nötter, avokado och oljor. Bra fetter är oftast mjuka, lösa eller även flytande vid rumstemperatur.

Mättat, enkelomättat eller fleromättat. Vad betyder det egentligen?

En fettmolekyl är uppbyggd av fettsyror och dessa fettsyror är antingen mättad eller omättad. En mättad fettsyra har inga dubbelbindningar vilket gör den hårdare och då svårare att bryta ner för kroppen. En enkelomättad fettsyra har en dubbelbindning och fleromättade har flera. Ju fler dubbelbindningar, ju lättare bryts den ner.


Uppe till vänster är den så kallade head group. Det är själva huvudet på varje fettmolekyl och på denna sitter flera svansar, fettsyror. Överst är en mättad fettsyra, inga dubbelbindningar. Näst överst är en transfettsyra, den har dubbelbindning men är dock ställd åt ett annat håll så den visar samma struktur och egenskaper som en mättad fettsyra. Nummer tre uppifrån är också en mättad fettsyra bara av ett annat slag. Svansen kan variera i längd och har då ett annat namn. Den tredje nedifrån är en enkelomättad fettsyra. Den har en dubbelbindning i svansen. De två nedersta är fleromättade fettsyror och de kan ha flera dubbelbindningar. Den andra nedifrån är omega-6 då den sista av de två dubbelbindningarna sitter på plats 6 bakifrån. Den nedersta är omega-3 då sista dubbelbindningen sitter på plats 3 bakifrån.

Så hur hänger det här ihop med kroppen. Jo, ni har säkert hört uttrycket för att lika löser lika. Så för att i kroppen, bryta ned det dåliga fettet som lagras ytligt i depåer behövs det bra fettet. Så en diet som i helhet är låg fett brukar sällan vara bra. Rekommendationer från många är att fettintag ska utgöra ca 20-30% av det dagliga intaget MEN det ska vara det bra fettet. Inte det dåliga. Så att tänka LCHF och öka på med smör, snacks och bakverk är big NO NO. Det som ska ökas är olja, nötter och fet fisk. Alltså källor för de omättade fetterna. Man kan mer än gärna byta ut sitt Bregott mot Becel som består av större del omättade fetter om man fortfarande vill ha smör på mackan. Annars kan man bara rent av byta mot olja. Sluta steka i smör och byt till olja, det gör stor skillnad. Det finns många lätta sätt att äta rätt fett och det kommer göra en stor skillnad om man försöker gå ner i vikt eller håller en speciell kost.

Det gallblåsan normalt sätt gör är att ha ett jämnt flöde med galla som går ut i tarmen vid matintag för att hjälpa till med fettnedbrytning och återupptag. Om man saknar en gallblåsa så kommer fortfarande galla att bildas av levern men det kommer inte att skjutsas ut på ett lika jämnt sätt och kanske inte heller helt i timing med matintaget. Detta gör att om det inte kommer någon galla vid intag så kommer näringsupptaget av fetter att vara minimalt vilket i sin tur kan leda till klassiska matpjäljkningsproblem som uppstötningar, gaser och diarre. Problemet är att om fettets om intas inte tas upp av tarmen, även om det är bra fett, så kommer det inte ut i blodet. Och det var ju det bra fettet som triggar levern att förbruka det där dåliga fettet som ligger lagrat runt om i kroppen. Den där bilringen eller extra låren man vill bli av med. Så om kroppen får för lite bra fett kan den inte bryta ner det dåliga. Lika löser lika. Vatten kan inte lösa fett. Det vet ni. Alla har väl kämpat med att få rent en oljad stekpanna med vatten och ser hur oljepärlor lägger sig i vattnet. Det är precis sådana oljepärlor som tarmen ska bryta ner med hjälp av galla och lipas. Men lipas finns ju även om galla inte finns, varför funkar inte det då? Jo, för att lipas kan bara bryta ner miceller till fettsyror. Inte stora fettdroppar. Så galla behövs för att underlätta för lipas.

Vad är då problemet med en cholecystektomi? Att ta bort gallblåsan innebär ju att levern själv måste utsöndra gallan och det blir mer oregelbundet. Detta leder till minskat fettupptag och därför kan inte heller det bra fettet tas upp i kroppen och förinta det dåliga. En irländsk studie på kvinnor och män som gjort en cholecystektomi jämfördes mot en kontrollgrupp som gjort annat mindre ingrepp och då har en fungerande galla. Man ville helt enkelt bara undersöka hur vikten utvecklade sig inom de närmaste åren efter titthålsoperationen. Ja, gallan tas bort med en titthålsoperation. Det visade sig att tre år efter operationen hade kvinnorna (i snitt) gått upp i vikt så att deras medel BMI ökat från 28 till 30. BMI mellan 25 och 30 klassas som övervikt medan över 30 är fetma. Männen hade inte samma viktuppgång och spekulationerna är då att det kan vara så att hormoner som östrogen påverkar kroppens fetthantering vilket är mer märkbart när gallan är borttagen. Det intressanta med studien var också att även fast en del av grupperna av kvinnor ätit lågfettdiet så gick de ändå upp i vikt på samma sätt som de som inte ätit lågfettdiet. Det var dock inte fallet i gruppen av män, deras BMI hölls ner av lågfettdieten. Det man kan tänka sig då med resultaten av den här studien från 2004 är att, i kvinnornas fall, att de får i sig alldeles för lite bra fett dvs återupptaget av det bra fettet är för låg. Detta leder till att de istället lagrar på sig ytligt fett för att det inte finns tillräckligt med bra fett i kroppen för att bryta ner det dåliga. Det är som sagt spekulationer från min sida.

SUMMAMUMMA:

Det viktigaste efter en cholecystektomi verkar ändå vara att försöka komma tillbaka till det normala så fort som möjligt. Många rekommenderar en lågfettdiet medan andra hävdar att det är livsviktigt att få sig mycket BRA fett. Är man redan överviktig när man gör en sådan operation ska man nog verkligen försöka eliminera källor i sitt matintag som innehåller mucket mättat fett. Undvik alltså kött, mejeriprodukter, processad mat och godis/snacks. Fokusera på en hälsosam livsstil, och gör man det innan kanske man till och med slipper att ta bort gallblåsan!



Fun fact

Har du kräkts någongång sådär mycket så att det gör ont och krampar i hela magen och det där som kommer upp är gulgrönt och smakar rent ut sagt förj*******gt? Grattis, det är galla.


Likes

Comments

Personligt


För dryga två veckor sedan försvarade jag min avhandling för opponenten Professor Carmines från University of Nebraska, och äntligen efter fyra års slit kan jag titulera mig DOKTOR. Min avhandling handlar om skadade njurar orsakat av diabetes och hur syrgashantering hänger ihop med skadeutvecklingen. Ni kan läsa mer om den här och fokusera på den populärvetenskapliga sammanfattningen om ni inte är familjära med engelska och medicinskt fackspråk. Disputationen firades av med middag och fest på Karlbergs slott i Stockholm. DET. VAR. AMAZING. Fyra år med slit, skit och flit tärde på både mig, min familj och mina vänner och jag är så glad att det är över. Mest tacksam är jag för min underbara sambo, och pappa till min son, Stefan som stått ut med mig och mitt humör under denna tid. Det har inte varit lätt.

Syftet med den här bloggen är att försöka göra en popuilärvetenskaplig översättning av det jag läser och tar del av i forskningsvärlden så att vem som helst kan förstå. Så, välkomna hit! Jag ska göra mitt bästa för att ta upp ground breaking, viktig forskning. Jag kommer även att vara väldigt källkritisk för att eliminera misstolkningar om vad studier faktiskt visar. Min önskan med detta är att kunskapen om forskningsämnen och forskarlivet ska framgå till hela samhället och alla berörda individer. För det är faktiskt ni gör det möjligt för oss att forska med era bidrag till olika fonder.

Jag kommer försöka få ut minst ett genomgående inlägg i veckan med ny forskning jag tycker är viktig att belysa. Sen kan det ju självklart bli så att "mina" forskningsområden kommer att få lite mer fokus för det är där majoriteten av min tid ligger. Jag hoppas ni kommer gilla vad jag skriver och läsa flitigt och få mer förståelse för världens utveckling inom medicin. Och det är helt okej att inte förstå. Det gör man inte alltid, inte ens jag. Så bomba mig gärna med frågor om inläggen. Syftet är att NI ska få lära er och förstå det vi redan vet och gärna diskuterar i fackspråk.

Har ni önskemål om teman, sjukdomar eller forskning ni vill att jag ska ta upp? Bara säg till så fixar jag det!


Likes

Comments