Dragonyra Poppyothic

Här kommer ett inlägg som dröjt otroligt länge. I somras (!!) var jag i London, och jag ville vänta med att publicera det här innan jag hade redigerat klart alla bilder (*host host* flera hundra stycken...), vilket blev klart IDAG. men jag tänker inte ge er alla bilder för det hade blivit alldeles för många, så ni får ett urval istället.

Jag är lite för lat för att ge er några specifika detaljer förutom att jag var där i två veckor på en av EFs många språkkurser, och jag är så nöjd med allt de erbjöd! Men som jag sade är jag lat och tänker hänvisa er till min Ambassadör-sida om ni vill ha mer information om EF 😉: http://my.ef.com/lovisa.dragonyra

Njut nu av videon och alla bilder istället, de är så fina så ^^

Likes

Comments

Är grill- och badkvällar with me friends.

Är spontana utflykter med min familj och att ta med mig kameran.

Är att spela teater med fina människor.

Fotograf: Martin Bergström, Lavendelfoto

Är lite extra lyxiga frukostar.

Är sommartorsdagar, utomhuskonserter och att sjunga mig hes.

Är spontana utflykter med mina vänner.

Är Pride-firanden och parader.

Är att resa och upptäcka nya platser.


...och en hel massa andra saker som skulle göra denna listan ännu en aning för lång. ​

Likes

Comments

Och det gick braaaaaaa!

Till slut, efter sex månaders slit (till och med lite mer än sex månader) har vi fått visa upp vår föreställning för publik. Och ja jag vet att det är cheesy men jag måste få säga det ändå: Det är helt otroligt sjukt att jag inte har tröttnat på sommarspelen efter sex år. Men alltså det är ju så härligt. Alla helt fantastiska människor, att få göra det jag tycker så mycket om, att få bra respons från publiken och att få bjuda på en jäkligt bra show allt i ett. Helt underbart. Låt mig aldrig förlora den känslan.


Bild 1+2: Jan Pettersson, bt.se

Bild 3: Annika Algrot Andersson (Anunnaki Photography)

Likes

Comments

Så idag, två år senare än vad han kanske skulle ha önskat, stod min bror till slut i kyrkan och konfirmerade sig.

Jag ska erkänna, det kändes en aning konstigt att se honom stå där framme, då den bilden jag haft av min bror under min uppväxt inte var den bror som mottog Nattvarden och Guds och Jesus kärlek idag. Men jag är glad över hur han har utvecklats, och hur han nu vill se kärlek överallt.

Och jag är stolt. Stolt över min lillebror som kanske till slut hittar dit han vill i livet.

Likes

Comments