View tracker

Att handla har aldrig varit tråkigt i mitt liv men Kalifornien bjuder verkligen på ett paradis när det gäller shopping. Även om just dagens inköp handlar mest om frukt och grönt så finns det mycket kul och förhållandevis billigt att handla här i USA.

Tanken slår mig när jag strosar omkring bland apelsiner, pumpor och blommor att det faktiskt stämmer, allt är så stort, i Kalifornien. Jag kommer inte exakt ihåg när och var jag satt på en lektion och vi pratade om den stora utvandringen från Sverige till Amerika och hur läraren visade ett kort postat från Kalifornien till en släkting i Sverige. På kortet var det en jättepumpa som täckte nästan en hel skottkärra. Jag vet att jag tänkte då att det kortet måste vara fejkat. För så stor kan väl ändå inte pumpor vara? Idag vet jag att de visst kan vara så stora! Kolla in den storleken på den här jordgubben t.ex.

Nu när vi börjar packa för vår hemfärd som vi faktiskt ser fram emot allihopa så inser jag att just frukt och grönt kommer jag sakna jättemycket. Inte storleken enbart men smaken...närodlat och färskt...året om!!! Idag blev det Satsumas i kassen och vi passar på att njuta så länge vi kan.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vegas, staden som attrahera människors laster, pengar, sex och sprit. Det borde inte normalt fascinera mig och var något som jag uppskattar i livet, eller? Det är ju inte så att jag misstycker till pengar, sex eller sprit :) men att spela på casinon, gå på lättklädda shower och dricka drinkar i baren, det är inte jag! Ändå älskar jag Las Vegas <3

Las Vegas Boulevard eller The Strip som den mer populärt kallas är en en gata av magi. Den strålar av blinkade ljus och byggnaderna är inspirerade av kända byggnadsverk som frihetsgudinnan, Eiffeltornet och Luxorpyramiden. Du kan för en stund strosa omkring i Venedig och titta på gondolerna som sakta paddlas fram av hattprydda gondoljäler. Eller kanske titta på en spektakulär vattenshow utanför ett av Las Vegas alla lyxhotell, Bellagio. Det känns verkligen som att du besöker en fantasivärld.

Vår resa till Las Vegas denna gång var verkligen speciell. Inte bara för att staden är unik utan för att vi har fått sällskap av Daniels bror som fyller 50 år. Vilket härligt sätt att fira sin födelsedag på! Vi passade på att titta på en Cirque du Soleil show, The Beatles, LOVE. Får ni möjlighet att se en Cirque du Soleil show någon gång så gör det! Det är helt fantastiskt och helt klart minnesvärt. 

Viva Las Vegas och grattis Stefan på din 50årsdag! Vi har en helg att minnas för lång tid framöver.

Likes

Comments

View tracker

Världens största levande träd heter Seqoiaträd (Sequoiadendron giganteum) eller Mammutträd. De växer i Kalifornien i den södra delen av bergskedjan Sierra Nevada.

På vår väg till Nevada och Las Vegas passade vi på att känna oss små på jorden. Att vandra omkring bland dessa giganter känns helt surrealistiskt. Träden som inte bara är enorma de är också uråldriga. En del av träden är runt 3000 år gamla. Den insikten ger perspektiv på livet! Jag tittar på dessa fantastiska träd och inser att livet går vidare oavsett små triviala omständigheter som att t.ex. en viss Trump kommer att bli Amerikas president.

Detta är världens största levande träd, General Sherman. Trädet har en volym på hela 1500 kubikmeter.

Så nu är det dags att lämna denna overklig och makalösa nationalpark skapad av moder jord och bege oss vidare till en annan overklig värld skapad av människan, Las Vegas!

Likes

Comments

Borta bra men hemma bäst! Nu håller jag tummar och tår att det stämmer. För nu är det ett faktum att vi flyttar hem i slutet av december. Vi kommer att landa in på vårt älskade Stenhagen och med "buller och bång" starta upp ett Sverigeliv igen.

Jag måste erkänna att känslan är overklig, skrämmande och härlig. Allt på en gång! Nu kommer vi...

Om nu någon skulle få för sig att vi flyttar hem på grund av USAs blivande president så stämmer inte det. Men, det var det enda som kändes någorlunda bra under tisdagskvällen. Vi slipper vara med om det på nära håll. Nu vet ju ingen hur hans politik kommer att påverka resten av världen men ändå.

Så för er som undrar, så beror det på Ericssons planer att omstrukturera och vi känner en större trygghet att komma hem.

Hur underligt det än låter så känns det som att börja i ett nytt land igen. Vi har varit utvandrade i ca 8 år och finns inte i det svenska systemet. Så nu kommer det att handla mycket om att ta reda på hur det fungerar i Sverige. Vi vet inte vad som gäller med skolor, skolskjutsar och andra vardagliga ting. Så tipsa oss gärna och vi längtar efter att äntligen få umgås mycket med nära och kära.

Likes

Comments

Vad kunde passa bättre en dag som denna än namnet på min blogg. Downsideup, ja idag är verkligen allting på ända i Amerika. De doftar uppgivenhet på gatorna i San Jose och nyheten om att USAs nästa president kommer att vara Donald Trump skjunker sakta in i människors medvetande.

Nee fy faan var vår äldsta dotters spontana uttryck. Utan att vara insatt kände hon instinktivt att detta var något hon inte alls hade förväntat sig. Hon svär för övrigt väldigt sällan. Vår andra High schooler frågade på väg till skolan på morgonen. Vad händer nu? Ja vad svarar jag på det? Vem vet, ingen? Inte ens Donald Trump är min gissning!

Jag sitter på San Joses mest fashionabla gata, Santana Row och tittar på trädgårdsarbetarna som gör fint i de fanatastiska rabatterna som kantar gatorna här. De pratar spanska och jag undrar vad de säger? Pratar de om valet och vad de kommer att innebära för dem? De ser iallafall inte speciellt glada ut. En ensam asiatisk kvinna med yogabag på axeln korsar gatan och en mörkhyad taxichaufför hejdar sig för att släppa fram henne. Detta är det San Jose som jag lärt känna under våra 16 månader här. Mångkultur! Jag undrar hur det kommer se ut efter att Trump sätter sig bakom rodret på Världens mäktigaste land?

Jag går in butik och hittar en samlarbox med PEZ figurer på tidigare och nuvarande President Obama. Jag kan inte låta bli utan att köpa boxen till min samling. Klumpen i magen växer när jag granskar mitt inköp och känslan av att vi har gått in i ett nytt politiskt klimat är ett faktum. Hur ska jag förklara för mina barn att en mobbare, lögnare och tölp har valts till ett av världens viktigaste arbete? Något måste ha gått väldigt snett!
Betydligt mindre vesäntligt som också måste ha gått snett är San Josés tidpunkt för juldekorering. Rekordtidigt! Jag kompenserar med en glass i det ljumma höstvädret och tänker att "imorgon är en annan dag". Jag hoppas att mina vänner i Sverige🇸🇪överlever vinterovädret och att Amerika överlever Trump🇺🇸.

Likes

Comments

I väntan på visum till USA tillbringar vi våra dagar med att försöka göra så lite som möjligt. Vi vill inte sätta igång några projekt som vi inte hinner avsluta om visumen dyker upp och vi snabbt måste sticka iväg. Så dagens största händelse brukar vara när postbilen dyker upp eller när det låter ett pling i telefonen😃.

Jag tror att de vilda i naturen tyckte att vi behövde lite mer drama än så. För två dagar sen fick jag syn på våra årligen återkommande tranor med årets unge. Värmen spreds sig i hjärteroten tills jag upptäckte att något var fel med den. Åh nej! Något vilt djur, troligtvis en räv, hade attackerat den och tranungens ena vinge hände blodig på ena sidan.



Jag kände att värmen som hade spridits snabbt ändrades till förfäran över att dess chanser att överleva drastiskt ändrades. Jag lämnade den till dess öde.
På eftermiddagen samma dag fann vi tranungen igen fortfarande med sina föräldrar fortfarande med vingen hängande på ena sidan. Hmm nu upptäckte vi även att vingen hade fastnat under tranans ena ben och den lyckades inte göra sig fri. Jag bestämde mig för att ringa polisen. Efter några omkopplingar fick jag till slut prata med traktens skyddsjägare. Men att skjuta den nej det gick inte utan länsstyrelsens tillåtelse (massor med pappersarbete och tid) och att låta försöka fånga in den för vård fick jag ombesörja själv med hjälp av viltvårdare.


Naturen är grym fick jag också höra och ja, jag håller med. Vad skulle jag nu göra med den lilla skadade tranan. Jag åkte hem och lämnade den åter till dess öde.

Tro det eller ej! Nästa dag dyker tranfamiljen upp i vår trädgård. Jag kunde inget annat än att känna att de ville ha min hjälp. Tranungen vandrade omkring med sin skadade vinge under ena benet runt barnens gungställning och vi fick komma riktigt nära utan att fatta hur det skulle vara möjligt att hjälpa den. Jag ringde till ortens viltvårdare för skadade djur och fick åter igen höra att naturen är grym och att de sällan lyckas med skadade tranor. De blir sjuka i fångenskap och måste avlivas. Min sista utväg var att ringa min pappa som följt detta tranpar i 20 år. Försök fånga tranan och få vingen rätt! Hmm, kanske lättare sagt än gjort?


Tranan försvann så småningom utan att jag lyckats fångat den och jag lät känslan av uppgivenhet infinna sig. Naturen är grym!

Nu på morgonen upptäckte jag tranorna igen och vet ni va! Vingen var i rätt läge igen😃👍. OMG vilken lättnad! Både att ungen nu har mycket bättre chans att överleva och också att jag inte lyckades att få någon att avliva den. Pust!


Nå återgår jag gärna till att vänta på våra visum i lugn och ro medan jag tittar på en vacker tranfamilj.

Likes

Comments

Vi har återvänt till vårt semesterparadis, Havelock! Återseendet var gästvänligt och det tog inte många minuter för att komma ihåg vad det är som gör att vi älskar denna exotiska ö. Som familjeresemål är detta vår absoluta favorit i Indien och vi kan verkligen rekommendera er att åka hit. Havelock är fortfarande och förhoppningsvis ett tag framöver,  ett oupptäckt drömresemål.

Havelock bjuder på en underbar blandning av äventyr, avkoppling och fantastiska miljöer. Ett resmål som passar hela vår familj.

I år har vi hunnit med att förverkliga några av våra drömmar och jag kan stolt meddela att jag har genomfört en Open Water dykutbildning. Min stolthet beror framförallt att jag övervann olustkänslan av att vara utlämnad i en situation där jag inte hade kontroll och kunskap. Mina första dyk var faktiskt ganska läskiga där det handlade om att hitta perfekt flytkraft, ta av och på cyklop och bcd-västen under vattenytan, använda någon annans luftregulator osv. Så när jag vaknade min sista dag av utbildning låg jag faktiskt och funderade på att inte fullfölja. Jag är glad att jag övervann den känslan och otroligt tacksam att svenska dykinstruktören Hanna följde mig på mina sista två fantastiska dyk som bland annat innehöll Anemonfiskar, drakfiskar, färgglada koraller och ett skeppsvrak på 18 meters djup.

Ellen passade också på att prova på Scuba diving och fick med sig många härliga minnen. Haver runt Havelock är som ett akvarium och urvalet av exotiska fiskar är stort. Vår favorit är nog iallafall Nemo som simmar omkring med sin familj i Anemonenerna.

Daniel som har sett fram emot sitt sportfiske i ett helt år, är inte heller besviken :) 🐟🎣 i hela tre dagar har vi fiskat i den Bengaliska viken (the Andaman Sea) och vi har fått upp helt otroliga fiskar. Framförallt stora! Den allra största fick vi förresten inte ens upp i båten. Det var en Yellow fin tuna som vägde ca 50-60 kg. När Daniel, David (fiskexpert) och Rama (båtförare) hade kämpat i ca 45 minuter och fått upp fisken till ytan för tredje gången gick helt enkelt kroken av. Kanske var vi alla lite tacksamma för det för fisken var verkligen en monsterfisk som jag inte så gärna hade velat sprattla runt i båten. Desto roligare med alla goda delikatessfiskar som vi fångade. De tog vi med oss till resorten och kocken tillagade dem åt oss.

Daniel fångade bland annat en Dogtooth Tuna på 22 kg.

Vår sista dag på ön tillbringade vi med Havelocks egen filmstjärna. Den 67-årige Rajan som är en av de allra sista havssimmande elefanter. Våra timmar med Rajan var obeskrivliga och jag tror att hela familjen blev förälskad i honom. Vi ni se honom "in action" så medverkar han i Hollywoodfilmen The Fall. Efter att ha sett många elefanter i Indien i kedjor eller under strikt uppsikt av sin skötare var det otroligt befriande att tvätta, leka och till och med klättra upp på honom utan att han behövde kommenderas till det. Han älskar helt enkelt sitt ompysslande liv på Havelock och har inget emot att turister poserar och leker med honom. RAJAN <3

Jag vet inte när vi kommer tillbaks till Havelock nästa gång men jag har en känsla av att det inte är vårt sista besök. Så med saknad i hjärtat. På återseende​!

Likes

Comments

Ingen dag är den andra lik här i Delhi. Det kanske den inte är någon annanstans heller men här känns det som variationen är stor. Överallt vimlar det av människor som är på väg. Till bussen som är fullpackad med andra människor som är på väg till skolan där de möts av massor med andra studenter i samma skoluniform. Till arbetet som är legalt eller "svart".

I Indien finns det alla tänkbara arbeten och jag tror att det handlar om att så många som möjligt ska ha en sysselsättning och en möjlighet till inkomst. För att nämna några så finns här allt från dörröppnare och bilvaktare (vaktar bilen på parkeringen så att ingen repar den), skoputsare och kvittoläsare (mannen som kontrollerar så att innehållet i påsen jag bär ut från en butiken överensstämmer med kvittot), sopare och sophämtare o.s.v.

Sagar arbetar på INA market som kolli (bärare) i New Delhi och det har han gjort ett tag. I hela 22 år av sitt 35 åriga liv för att vara mer bestämd. En bra dag tjänar han ända upp till 1000 rupier vilket motsvarar ca 150 SEK. För dem pengarna ska han försörja sin familj som består av hans fru och 4 barn. Jag har känt Sagar i snart 6 år och det känns välkomnande att se hans leende när han upptäcker oss på matmarknaden. Vartefter jag inhandlar mina varor så samlar han upp dem i hans platskorg och bär ut dem till vår bil, 10 rupier per vända. Hans stora leende när jag kommer kan bero på att jag brukar ge honom lite påslag på det som annars är rimligt. Jag skulle gärna ta honom med, när vi lämnar Indien. Det är smidigt att handla när kassarna försvinner vartefter 😃.

Mr Lucky är butiksägare i INA market och han har också tillbringat stor del av hans liv här. Till skillnad från Sagar arbetar han lagligt här och har gott om pengar. Vad jag tycker är mest fascinerande med dess små butiker som finns i INA är allt de innehåller. Det du inte kan hitta på hyllorna fixar en springpojke genom att klättra upp på loftet. Idag fick Mr Lucky ett angenämt besök under tiden jag handlade hos honom. En av hans trogna kunder kom och bjöd honom på deras sons bröllop. Så jag antar att han betyder en hel del för vissa av hans kunder. Visst betyder han en hel del för mig också men jag föredrar Ica hemma i Sverige om jag ska vara riktigt ärlig.

Så min vanliga fast ovanliga dag startade idag av mina livsmedelsinköp på INA där jag mötte några av alla människor som jag stött på i Indien. Marknaden var sig lik men ändå olik eftersom Mr Lucky idag var extra lyckosam och fick en bröllopsinbjudan. 

Jag ser fram emot morgondagen som med all säkerhet kommer innehålla något annat vanligt fast med svenska ögon sett, ovanligt😉.​

Likes

Comments

Tiden i Indien lider mot sitt slut och vi väntar otåligt på att svaret om vart vår nästa destination ska bli. Utan att veta med säkerhet vart vi kommer att bosätta oss de närmsta åren har vi iallafall börjat med vårt avslut i New Delhi.

Varje detalj i vårt hem gås igenom för att bestämmas om det ska slängas, ges bort, säljas, tas med till Sverige eller till den nya destinationen. Ett känslosamt arbete som väcker minnen om alla fantastiska upplevelser vi varit med om under vår tid i Asien. Aldrig någonsin har vi rest så mycket som vi har kunnat göra under dessa fantastiska 6 år.

Så mitt i allt ihop väcktes idéen om att jag kanske skulle ta och nyttja en av våra fria hemresor för att åka hem en sväng till Sverige. På några få dagar var allt fixat och resan bokad inte bara för mig utan också för vår dotter Ellen. Det var en härlig känsla att sätta sig på flyget med Ellen. "Mamma & dotter tid på tu man hand <3"

Våra väskorna var fullpackade med saker att ta hem till vårt Stenhagen och jag släpade t.o.m. två glaslyktor som handbagage i en pappåse. Det rekommenderar jag för övrigt inte! I Helsinkis security check gick den otympliga påsen sönder och "tack och lov" så kunde Ellen hjälpa mig att bära en lykta.

Väl framme i Stockholm väntade en sprillans ny Volvo V40 som jag hade bokat via Hertz och jag fick nästan panik över alla finesser den har. Ni får ha i åtanke att det dröjer mellan de tillfällen jag kör bil själv. Att då få en superteknisk bil som blinkar, sänker och höjer farten automatiskt o.s.v. är lite skrämmande faktiskt. Jag älskade bilen efter några dagar :)

Sverige är fantastiskt när vi pratar om miljö. Det är så rent, naturskönt och friskt! I sju dagar njöt jag i fulla drag av att vistas i Sverige. Vi hade också möjlighet att besöka släkt och vänner som tog hand om oss på bästa sätt. Tack så mycket!

Nu väl tillbaka i Delhi så är mina energinivåer rejält laddade och jag ser fram emot mina sista veckor i vårt älskade India.

Likes

Comments

För hundrade gången ringer jag samtalet om att något är fel i lägenheten och som vanligt får jag svaret, Yes mam! No problem. We fix!

Pling på dörren och jag förväntar mig att reparatören ska stå där. Fel hade jag, och istället är det frun i lägenheten under som vill berätta hur förskräcklig min chaufför är som har parkerat på infarten. Den här diskussionen har jag haft förut och kan inte annat än att le och säga att, Yes mam! No problem. I fix!

Idag är det 6 år sedan min man startade sin utlandstjänst i landet på andra sidan jordklotet. Vad visste vi då, om kulturen i detta omtumlande land? Ett land som vi har kommit att älska men som också tar väldigt mycket energi. Indien är ett land som tar dig med storm och jag skulle bli mycket förvånad om någon kommer hit utan att bli berörd.

Pling på dörren igen och Yes! nu är det reparatören som ska fixa så att jag inte behöver trampa i en vattenpöl varje morgon när jag går in i köket. Jag kanske ska tillägga att detta är tolfte gången de kommer för just det här problemet. No problem mam, we fix!

Tio minuter senare ber reparatören om en rörmokare från min mans företag.

- No problem, I call! Jag lyfter telefonen och ringer det "etthundraförsta" samtalet.

- Mr Singh, can you please send your plumber to our apartment!

- Yes mam, no problem! but he is already there.

- No I don't see him. Please call and send him upstairs.

Så här håller det på ett tag innan rörmokaren tillslut dyker upp.

Nu håller jag tummarna att i morgonbitti slipper jag byta strumpor p.g.a. trampande i vattenpöl men vem vet? Jag är redo med telefonen i högsta hugg och ge upp, aldrig!

Vi har nu lärt oss att säga nej är något som indier ogärna säger. Så fär att istället för att säga, detta kan inte jag fixa eller det går inte fixa. Så kommer kommentaren, Yes mam, I fix! 6 år har också förändrat mitt sätt att se på saker och därför hör jag mig själv ibland uttala orden Yes mam eller Yes sir, no problem, I fix! fast jag egentligen inte alls vet om jag kan. Detta sker förstås oftast till indier så att ni svenskar inte börjar undra om det går att lite på mig :)

Tack Daniel! för att du tog mig till landet där allt går att fixa och att jag lärde mig att aldrig ge upp!


Indiens kontraster och färger som berör åtminstone mig!

Likes

Comments