Ibland funderar man mer än vanligt - eller kanske reflekterar över sina funderingar på ett annorlunda sätt. Just nu är jag inne i en sådan period. Beror säkert på att jag mår skit så jag ligger ofta pall och klarar inte göra så mycket pga värken.

Jag funderar ofta över varför andra ofta pratar om andra och har så starka åsikter om hur andra människor lever sina liv. Kanske borde lägga den energin på att leva sitt eget liv istället.
Jag vet att även jag kan ha åsikter om andra människor och deras beteende - det tror jag alla kan ha vid olika tillfällen, framför allt om deras beteende "drabbar" mig på något sätt, eller om de klagar över sin egen situation utan att försöka förändra den. Det har en tendens att sprida negativ energi då.

Alla har rätt att leva sina liv som de vill, men då ska man inte alltid klaga över hur man har det OM man inte försöker göra någon förändring. Jag vet att vissa saker är inte så lätt att förändra - men då kanske man ska lära sig att acceptera dem. Tänker mycket där på sjukdomar, det är något som kan påverka både sitt eget och dem i ens omgivnings liv enormt mycket. Dessvärre är det inte alltid man kan göra så mycket åt det när och om man väl drabbas - mer än faktiskt acceptera faktum och försöka anpassa sitt liv så gott det går.

Alla dessa kommentarer, åsikter och reaktioner många har om andra är oftast ganska onödiga. Vilken rätt har de att prata om någon annan och indirekt påstå att deras sätt att se på saker är rätt? Jag tror inte att alla dem som pratar om andra vet till 100% om hur den de pratar om egentligen har det, vad det är som gör el driver den personen att agera på sättet den gör.

Ens agerande påverkas av ens bakgrund, uppväxt, erfarenheter och nuvarande situation. Alla agerar olika baserat på det, många gånger vet man inte hur man själv skulle agera i alla situtaioner - man tror man vet - men vet inte säkert förrän man varit i en liknande sits. Trots man varit i en liknande sits kan man agera olika från gång till gång baserat på ens dagliga mående.

Alla lever sina liv på olika sätt, det ena sättet är inte bättre än det andra - trots detta så är det inte helt ovanligt om de dömer varandras livsstil. Mår man dåligt, då bör man titta på sitt sätt att leva och göra de korrigeringar som behövs för att må bättre. Det kan handla alltifrån ekonomi, träning , rätt kost, hitta en hobby eller välja bort ett visst umgänge. Men det som får dig att må bra behöver inte vara rätt för någon annan - det kan till och med få någon annan att må dåligt. Därför så tror jag det är fel att döma andra om hur de lever sina liv, deras beteende eller deras sätt så länge det inte påverkar dig - så länge de själv mår bra. Mår de inte bra kan man bara hoppas att de gör de förändringar i sina liv de behöver för att må bra - gör de inte det så får de på något sätt skylla sig själv och stå för de konsekvenser där kan bli utav det. .

Det ä inget fel att ge goda råd när och någon ber om det. Man kan även göra det när man märker eller någon berättar att de mår dåligt - att de kanske ska förändra några saker i sina liv - för att hitta vägen till att må bra igen. Men jag tror man ska tänka på är att det som får dig att må bra behöver inte få någon annan att må bra! Vilket innebär att om de inte följer dina råd ska du inte döma dem för att de inte följer dem. För återigen - det som får dig att må bra är inte alltid rätt sätt för andra oavsett vad det är och handlar om.
Det är inte alltid man känner en annan människa så bra som man tror bara för det är ens bästa vän, ens barn eller någon annan familjemedlem - deras uppväxt, upplevelser, bakgrund och erfarenheter formar dem till deras sätt att leva sina liv.

Jag är själv en person som har super svårt att lita på andra, jag har utvalda delar av mitt liv jag delar med mig, men enormt mycket jag håller för mig själv - och oftast är det de saker som påverkar mina val i mitt liv. Det gör att mina val är kanske inte något andra förstår - men jag försöker leva mitt liv så jag känner att jag kan överleva och må så bra jag kan i olika situationer- vilket inte alltid är så lätt med fibro.

Bara drygt och tråkigt att folk dömer utan att veta oavsett om det gäller mig eller andra... .

Ljus & Kärlek

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Om en månad är det alla hjärtans dag :) Det är då man ska vara extra kärleksfull till allt och alla runt om sig, men framförallt till sin partner.

Hmm... tycker man alltid ska vara det om jag ska vara ärlig, tycker det är en dag som endast affärer/restauranger tjänar pengar på... Men så länge människor faller för det och inte känner sig lurade så är det en positiv sak - eller?!?!?

Jag är så less på att där alltid ska vara skitsnack, misstro och avensjuka... Det är väl bättre om man respekterar varandra oavset vad man tycker om varandra, man behöver inte vara otrevlig. Min drömvärld är att man behandlar andra så som man själv vill bli behandlad. Jag är medveten om att man inte klickar med alla människor - men det är ingen anledning till att vara otrevlig eller taskig.

Jag är långt ifrån perfekt, jag gör misstag, uttrycker mig på ett sätt som andra missförstår, säger fel saker eller visar en attityd som jag inte menar. Men jag kämpar ofta med att vara den jag är - accepteras inte det så behöver man inte befinna sig i mitt liv. Jag försöker vara trevlig mot alla jag möter, oavsett vad jag tycker och tänker om personen i fråga - har jag ett problem med personen så försöker jag lösa det OM jag tror att det kan leda någonstans. Ibland är jag jätte snackig ibland är jag tyst och endast iaktar... men det man berättar för mig stannar hos mig - det är något jag håller hårt på - även om jag vet att där är många som tror annat.. Jag säger nästan alltid vad jag tycker och tänker på ett milt sätt - vilket kan misstolkas då - men tyvärr är det nog inget jag kan ändra på.
Men jag är med trött på att oavsett var man befinner sig så får man höra skit om andra - ta det direkt med dem eller "gör slut med dem". Ibland så är det en person man inte kan göra slut med - det är kanske en arbetskamrat, en familjemedlem eller sin partners bästa vän el sin parterns bästa väns partner... då kan det vara svårt att undvika dem till 100% - men då kan man försöka vara trevlig mot dem när man väl träffas.
Jag har ett ganska häftigt temprament vilket gör att när jag diskuterar så tror många att jag är arg eller irriterad men så är sällan fallet - för när jag är arg så blir jag ofta tyst och går därifrån.. men är jag irriterad då brukar jag berätta det - även om jag vet att inte alla tror det... Men där är med en sak - många tror sig känna alla i deras omgivning o veta precis hur de reagerar i olika situationer - men jag tror inte det tyvärr. Jag tror att de flesta reagerar olika på samma sak beroende på vem som är runt dem och var de är....

Hur jag är i olika situationer beror mycket på hur jag mår med, har jag enormt ont så tror de flesta jag möte att jag är sur eller irriterad - men så är sällan fallet. Visst kan jag vara irriterad över att alltid ha ont - men det har jag nästan lärt mig acceptera...

Så försöka att inte vara så dömmande när ni möter människor, försök behandla andra så som ni själv vill bli behandlade. Frågar någon ni inte är super förtjusta i - så svara dem något kort - du behöver inte berätta hur mycket osm helst för dem - men man svarar iaf... tycker iaf jag... om inte annat för att minimera sura miner och missförstånd.

Lev livet med att det är alla hjärtans dag alltid - var alltid vänlig mot dem runt dig - ge dem du möter ett leende istället för en sur blick och framför allt - respektera andra levande varelser oavsett om det är människor, djur eller natur!

Ljus o Kärlek till er alla <3

Likes

Comments

Jag vill börja med att önska alla en riktigt God Fortsättning.

Jag önskar alla ett riktigt mysigt 2017, med lite av allt som innehåll. Jag tror inte att allt ska vara super trevligt, för då uppskattar man inte det trevliga till slut - utan jag tror att man ska ha lite motgångar ibland - dock ska de inte ta över. Dock tror jag att många motgångar inte behöver vara så motiga om man ser allt som en lärdom, och försöker se det braiga i det negativa. Jag tror ju själv att inget ont utan att det har något gott med sig - dessvärre ser man nog inte det positiva direkt - kan ta ganska lång tid innan. Ibland tror jag man ska försöka se det ur andras perspektiv och andra synvinklar innan man kan se något positivt med något som är tuffigt och ibland till och med gör ont. Att försöka se det positvia är svårt många gånger - men om man vänder och vrider på händelsen så kanske man kan hitta det, om inte för sig själv så för någon annan.

Jag har börjat året med en fruktansvärd värk - har så ont - trots tabletter - att tårarna rinner... så tro mig när jag säger att det är enormt svårt att hitta det postiva med det... men jag kämpar tappert med att försöka. Bara försöken gör att jag blir lite mer positiv - även om tårarna rinner. Men det är tyvärr så att leva med fibromyalti. Det innbär mycket värk på olika ställen i kroppen, gigantisk trötthet och massa annat skit - men man lever. Det handlar mycket om att försöka lära sig vad man kan och inte kan göra och när man kan göra det... vilket kan ta många år innan man förstår sig på sig själv.
Jag fick diagnosen år 2000 - först idag kan jag säga att jag förstått att allt planerat stressar mig - oavsett om det är trevliga, roliga och mysiga saker - så planerar jag in för mycket så blir det en stress som sen i sin tur triggar igång mer värk. Så man bör försöka lära sig att leva mer för dagen.

Jag tror man även ska försöka ta alla goda råd med en nypa salt... för nästan varje vecka får man ett gott råd av någon i sin umgänges krets - det är i ren välmenining - men det blir ändå drygt att där är så många som tror att där finns något man kan göra för att det ska bli bättre.
Sen jag fick diagnosen så har jag provat sjukt många saker - till slut sa läkarna till mig att jag inte fick prova mer. Detta för att varje gång det inte fungerade så som det gjorde på alla andra så blev det ett bakslag, man blev deppig och det i sin tur triggade igång mer värk.
Fibro är något som är enormt individuellt och visar sig på massa olika sätt - och där finns en uppsjö av olika kringsjukdomar man kan få vilket gör att det visar sig på olika sätt och människor upplever det på olika sätt.
Jag har dessutom problem med att jag inte svarar på mediciner som andra gör - kommer inte ihåg vad det heter - men det innebär att jag inte kan ta vilka tabletter som helst - när jag svarar på det lite så behöver jag ofta komma upp i gigantiska doser för att jag ska reagera - därför håller jag mig till det som fungerar för mig idag - men det är inte samma sak som att det är bäst - dock bäst för mig.

Det som hjälper min fibro bäst är att stressa ner - och nä jag har inte lärt mig det än - men jag kämpar varje dag med att försöka att inte stressa upp mig. Jag har hittat ett jobb en chef som försöker förstå mig och accepterar att jag inte kan ha fasta tider, som litar på att jag jobbar mina timmar varje månad och som tjatar på mig att inte jobba för mycket - vilket jag tyvärr inte lyssnar på. Men detta är min sista chans att få fortsätta jobba - och nu har jag varit där i 3 år - men tyvärr inte hållt i mina timmar så nu är fibron värre än någosin igen - vilket gör att jag MÅSTE försöka ännu hårdare med att bara jobba mina timmar. Det kommer ta mycket kraft att lyckas - men jag har bestämt mig. Jag ska klara det, jag kan och jag måste - jag ska bara förstå att jag faktiskt är lika bra person oavsett hur mycket / litet jag jobbar...

Trots jag inte tror på nyårslöften så har jag avgett ett... började dock med det någon månad innan nyår - men iaf....
Det är att försöka att inte stressa upp mig för det minsta lilla, hålla mina arbetstider och omge mig med personer som förstår och accepterar mig så som jag är. Sen försöka bli bättre på att själv höra av mig till dem jag vill ha i mitt liv... så de vet att de finns i mina tankar... även om det "bara" blir via fb chatt, sms eller på något annat sätt skriftligt....

Nä nu ska jag in i duschen - ska iväg och träffa mysiga vänner ikväll <3

Ljus o Kärlek till er alla som orkat läsa - ska försöka bli lite bättre på att skriva av mig här....




Likes

Comments

Detta med att skriva blogg regelbundet är uppenbarligen inte jag... Jag vill mer än jag orkar och hinner med. Men nu tänkte jag skriva lite om resan och vad o hur jag upplevde saker och vad jag kom att tänka på :)

Vi hade aldrig varit på en kryssning förut och ville göra något ingen av oss hade gjort - vi har ju dock varit tillsammans i över 7 år och inte varit iväg på någon semester bara han och jag tidigare... Vi har varit iväg med mina barn vid ett tillfälle i 4 dygn.. men det var allt.

Att hitta rätt kryssning var inte så lätt, men vi valde en kryssning som skulle ge oss fint väder när vi var iväg nu i november.. Så det blev en kryssning i västra karibien m Royal Carribean - Allure of the seas.

Vi bokade flyg från Kastrup till Londons flygplats och därefter till Fort Lauderdales flygplats. Det var meningen att vi skulle få en paus i London - men icke.. planet från Kastrup blev mer än 1 tim försenat så vi fick springa igenom hela flygplatsen i London - hade 30 min på oss att ta oss igenom säkerhetskontroller och hitta rätt - det var inte en liten flygplats... Så när vi väl kom ombord på planet så klappade alla - lite smått pinsamt. Som tur är var det inte bara jag o Palle :)

Det är en resa som inte går att beskrivas med ord - den måste upplevas. Jag lade in ett fåtal bilder ifrån resan.
Vi startade med 2 dygn i Fort Lauderdale. Där hyrde vi en bil Mustang 2016 cab... Palle blev super nöjd :) Jag brydde mig inte om vad det blev för bil - bara det blev en cab :)
Vi körde till Miccosukkee indianerna och tittade, måste erkänna blev en liten besvikelse då där inte var så många indianer - men där var en jätte intressant show om alligatorer, som slutade med att jag höll en liten bebis alligator - jätte sööt och enormt len.

Efter 2 dygn i Fort Lauderdale klev vi ombord på Allure of the seas - shit vilken båt....
Vikt 100 000 ton - 362 m lång - 47 m bred....Den tog 6000 gäster och över 2300 i besättning.
Vi hade mellan 25-30 grader hela veckan, vissa ställen var där enormt hög fuktighet - men annars fläktade ganska bra så man upplevde inte värmen som jobbig. Mat och dryck var jätte gott och fint - 6 av 5 stjärnor, rent och snyggt överallt och kanon fin service på 99% av alla barer o restaruranger. En resa som alla borde unna sig!

Det var även en resa utan internet, utan facebook och utan massa skvaller :) Det gjorde att man hade en del tid att fundera över vissa saker - ex hur stor del datorn tar av ens liv. Det är en sak att man använder datorn för att kunna utföra sitt jobb, men all fritid man lägger på olika sidor, olika spel och annat man gör på datorn... Helt sjukt när man tänker efter... Det som med är skrämmande är hur mycket energi det tar ifrån en - allt man läser på ex facebook - som egentligen bara är skrivna texter - precis som denna - men ingen vet om det är sant eller påhittat, ingen vet något om personen bakom texten... vilket är ganska skrämmande... Så därför tror jag att jag ska försöka minimera min tid på alla dessa sociala sajter och göra något mer intressant med mitt liv istället. Som spara till nästa kryssning!

Önskar alla en underbar 1:a advent imorgon!

Ljus o Kärlek till er <3 <3 <3


Likes

Comments

​Något som många ofta glömmer är att ett sagt ord är ett sagt ord - det går inte att radera... Det är dock lite sanning med modifikation... för är det postiva ord så glöms det lätt - men är det negativa ord - då sätter det sig på ett sätt som aldrig försvinner. Får man då höra det ofta - så tror man på det till slut. 

Ett ord kan förstöra mycket mer än man tror, därför ska man tänka efter nog på hur man förmedlar ett ord. När det väl kommit i rullning så går det inte att ta tillbaka, väljer man i en sån situation att berätta det för andra människor så är skadan ännu större... 

Jag anser att varje människa har rätt till sina val, sina åsikter och sitt sätt att agera - men man får också stå för konsekvenserna utav det. 

Något jag märker enormt ofta är att människor skapar sig egna historier utan grund, många gånger grundade på tidigare erfarenheter, rädslor och andra saker - dessvärre inte baserat på sanningen - framförallt inte när de är arga, ledsna, besvikna eller förbannade - då dras alla människor över en kant... vilket lätt blir problem. 
Men även i sånna situationer anser jag att man måste stå för det man säger och det man gör - det tråkiga är att jag märker att det är sällan någon som gör det - har alltid undanflykter och bortförklaringar varför de gör på ett visst sätt. 

Jag personligen tar fruktansvärt illa vid mig när och om jag blir felaktigt anklagad - sprids det dessutom vidare till andra som inte vet eller väljer att ta reda på sanningen - då har man skadat något enormt mycket hos mig. Det är något jag har mycket svårt att förlåta... 
Jag vet att jag själv kan säga mycket konstigheter när jag är arg, ledsen, besviken och förbannad - många gånger säger jag saker bara för att få reaktion - men ibland får jag bara fram det på felaktigt sätt - där det då bevisas för mig att ett sagt ord är ett sagt ord... det är svårt att förklara varför man sa på ett visst sätt - framförallt om mottagaren sårats av det... Men jag har aldrig påstått att jag är perfekt, kommer aldrig att göra det heller...

Att ord kan ha flera betydelser kan även det innebära problem, kan bli missförstånd och andra tråkigheter - men oavsett om vissa ord har flera olika betydelser så är det oftast ändå antingen positiva el negativa betydelser - sällan att ett ord kan betyda både och... rätta mig gärna där - men jag kommer inte på något ord i skrivande stund. 
Men att då sprida negativa ord till människor som inte vet eller ser hela senariot kan skapa större problem orsaka mer skada än tanken är från början - vilket är ytterligare en anledning att tänka på hur man förmedlar ett ord och när.... 

För när ordet är i rullning så är skadan skedd... kanske inte alltid det går att reparera... för ett felaktigt ord kan döda på ett eller annat sätt... 

Ljus o Kärlek till er alla

Likes

Comments

Dettamed att Våga MåBra låterju så lätt... Ändå är det många som inte vågar.
Frågar du dem rakt ut så säger de att de vill må bra, de säger att de gör elvill göra allt som krävs för att må bra - men när man gräver lite djupare såkommer rädslorna fram och det visar sig att de inte vågar.

Det ärprecis som man bygger upp en mur runt sig - inom muren är allt mörkt ochdystert - dock inte om du frågar dem - men när de pratar, kommenterar ellerbesvarar något så ser de ALLTIDproblemen innande ser LÖSNINGARNA - de målar alltid upp de absolut största problemen som KANSKE kan inträffa och övertygar sig om att så blir det....
Det är ett skydd för dem att må dåligt - de har gjort det så länge så de vetinte hur det känns att må bra - vilket innebär att de måste göra förändringaroch det skrämmer dem - alla förändringar skrämmer dem och de har ofta svårt attanpassa sig till förändringarna, tar lång tid för dem att förändra saker - justför att då ruckar man på deras trygghet.... Detta kan då ställa till det fördem då de möter nya människor, inom arbetslivet men framför allt att göra deförändringar man bör göra för att
Våga MåBra.

Ettsätt att göra en bedömning på hur en människa mår är att reflektera över hur detar nyheter, utmaningar eller andra förändringar. Ser de "bara"problem och inte har lösningar på dem utan backar från olika saker baserat påproblemen de målat upp - då innebär det oftast att de mår dåligt, ofta dåligsjälvkänsla. Man kan dock bli lurad över att de har ett bra självförtroende.Det är inte helt ovanligt att personerna är enormt hjälpsamma, har ett storthjärta och lätt blir överkörda och utnyttjade....

Enperson med dålig självkänsla har en tendens att skapa sig ännu större problemgenom att de tröst köper vilket innebär att deras ekonomi går åt h-vete tillslut, puttar bort människor som faktiskt bryr sig genom att alltid varanegativa, svårt att få nya vänner då de alltid misstror människor, tror attensamhet hjälper för då kan de fokusera endast på sig själv - men det de oftastgör där är att inbilla sig ännu mer och målar upp fler bilder som inte stämmeröverens med andras verklighet.
De blir oftast sura och arg när någon påpekar att de är negativa, när någonkommer med tips och idéer över hur de ska må bättre - för de tror ju att de mårbra - de tror inte att där är ngt fel på dem - även om de kan känna sigpsykiskt trötta.... Vilket medbrukar vara ett symptom.

Dettamed att de ofta tröstköper för att de anser att de behöver det är då oftastsaker man absolut inte behöver för att överleva - men de intalar sig själv attde behöver detta för att må bra. Det gör att deras ekonomi bara blir sämre ochsämre... inte helt ovanligt att de kommer in i en period då de verkligen villta tag i sin ekonomi och försöker lösa det - men om de inte löser problemetbakom så lär det inte hjälpa - de är snart tillbaka i samma gamla vanligamönster.
Ett super vanligt drag är att de köper saker som förbättrar deras utseende (iafi deras värld), köper saker som ska pryda deras hem - men de köper inte sakerde behöver som mat och sånt....

De kanha problem att betala alla sina räkningar, får ofta dela upp betalningarna,tjatar alltid om att de inte har råd med saker - men att fixa naglar, nyamöbler, håret (som då oftast måste vara hos frissan), nya kläder, nyaaccessoarer - nu mer är det så vanligt med kroppsprydnader - vilket då mångaanser förbättrar ett utseende och då läggs även enorma summor pengar på detta.

Förmig och många andra är det helt otänkbart att lägga pengar på sitt utseende,sitt hem, sitt uteliv, äta ute om man inte har råd. När man sköter sin ekonomiså betalar sina räkningar, sätterhelst undan lite till oförutsedda utgifter - därefter får man ju försöka handlamat efter det man har kvar. Man kan äta jätte gott och super billigt om man bara är påhittig ochuppfinningsrik - vilket tyvärr de som har dålig självkänsla inte är - då detofta innebär förändringar.
De lånar ofta pengar av nära och kära -
vilket INTE är bra - mendet är svårt för en nära vän/anhörig att neka när de kommer och beskriver sinsituation - som vän/anhörig vill man gärna hjälpa. Men det man gör är att manhjälper till att förvärra dennes situation.

Tyvärrmåste de ner på botten totalt för att inse att de har problem. De behöveroftast professionell hjälp med samtal, och bearbeta saker som är anledningentill att de inte Vågar Må Bra. De behöver hjälp med att se att det är det som är problemet, debehöver hjälp med att bygga upp sin självkänsla igen.

Allavet att ekonomin är ett enormt stressmoment - vilket innebär att när ekonominrasar mår man bara sämre och sämre - för dem som inte mår bra så innebär detofta att de bara köper mer och mer onödiga saker - istället för att ta tag isitt liv - vilket innebär att de rasar mer och mer. Till slut är det uppenbart förmänniskor runt om dem att de faktiskt mår dåligt. De själv upplever att de bettom hjälp flera tillfällen, de har ofta berättat om att de är trötta, att deinte mår bra - men de har skyllt på saker som inte egentligen har med saken attgöra - de säger det på ett sånt negativt sätt och lyssnar inte på ev tips ochråd de får.

Ger duen person som har en offerkofta på sig massatips och råd hur de bör göra för att må bättre, vad de kan tänka på för att måbättre - då blir du jobbig i deras värld och till slut så bryter de kontaktenmed dig.

Föratt man ska kunna hjälpa en person med dålig självkänsla måste de själv viljaha hjälp, de måste själv ha insett att det är där problematiken ligger - ochdet är super svårt att få dem att inse detta - då det åter igen innebärförändringar.

Därfinns många böcker man kan läsa, där finns jätte många sätt att jobba med sigsjälv - men man måste ha insett att man behöver jobba med sitt inre för attkomma någonstans. De behöver oftast hjälp med att sköta sin ekonomi, kan iblandvara bra om någon tar hand om deras pengar under en period så de inte kanförvärra den situationen. De flesta klarar inte av att göra det på egen handutan behöver hjälp utifrån och det är inte helt ovanligt att det är där detrasar igen - då mig veterligen inte finns en instans man kan vända sig till därman får rätt hjälp inom de olika områden....

Debehöver oftast hjälp med att bearbeta sitt förflutna, få fram när och vad detär som gör att offerkoftan är så skön, de behöver oftast hjälp med sin ekonomioch få hjälp med att se lösningar istället för problem. Där måste man få dem attändra sitt tankesätt, utan att förändra deras egna åsikter mm....

Dettaär något som är mycket vanligare än man tror. Jag är helt övertygad om attmånga har flera stycken i sin omgivning där de känner att detta stämmer. Detkan vara små varningstecken som dyker upp... ex de kan inte ha en fungeranderelation med en kärlekspartner el att de bråkar mycket och kritiserar sinpartner alltid, de klagar på sin ekonomi trots de alltid har snygga naglar,snyggt hår och fina möbler i hemmet (finnsdock dem som gömmer sånt de handlar till hemmet från andra då de vet att deinte borde köpt det), de ser alltid problem i allt du berättar, de betalaraldrig sina skulder i tid....

Det ärenormt jobbigt att vara vän/anhörig till en person med offerkofta - för de ärel blir bara mer och mer negativa utan att de själv märker eller ser det...detta gör att man till slut inte orkar hjälpa eller väljer att inte höra vad deklagar på denna gång... För man vill inte bli indragen i deras negativalevnadssätt... Framför allt inte om man själv varit där.

Negativitethar tyvärr en tendens att sprida sig lättare än positivitet har... Det gör attdesto längre det går desto fler människor drar sig undan, ibland får man nyavänner - men då människor som är lika negativa vilket inte är bra för då är ochblir det ännu svårare att bryta sitt mönster..

Destofortare man erkänner för sig själv att man behöver hjälp desto bättre är detdesto lättare är det att förändra - mendet är inte så mycket mankan göra som nära vän/anhörig - för det måste vara personen själv som erkänner,som inser och som tar steget till hjälp.... När man erkänt , insett och verkligenvill ha hjälp - då finns där jätte mycket hjälp man kan få!

VÅGA MÅ BRA - Våga ta steget att TA AV dig OFFERKOFTAN - Våga be om HJÄLP!

<3 Ljus och Kärlek till er alla denna Mysig Alla Hjärtans Dag<3


Likes

Comments

Att leva med en kronisk sjukdom som har mijoner olika symptom och drygt - framför allt när där bara dyker upp fler o fler.

Det sista som drabbat mig enormt mycket är minnet... har märkt vid flera tillfällen att jag glömmer sjukt mycket, blandar ihop vem som säger vad och när... Kan komma ihåg händelser, berättelser, kort information - men kommer inte ihåg när det hänt, vem som berättat eller detaljer i informationen...

Det sätter gigantiska käppar i mitt liv. Jag var en person som alltid kom ihåg alla namnsdagar, bemärkelsedagar samt alla födelsedagar på alla vänner o familj o deras familjer... Idag ska jag vara glad om jag kommer ihåg min egen födelsedag.

Att glömma så mycket innebär stora problem som man många ggr inte tänker på - både privat o i yrket... När det gäller mitt säljjobb så måste jag anteckna allt som är viktigt - mina kollegor MÅSTE skriva all info till mig, allt de vill jag ska göra osv... annars glömmer jag att göra det om jag inte gör det direkt... men då finns risk för jag missar att avsluta det jag håller på med...

När det gäller sittningar så gör det inget att jag inte kommer ihåg något efteråt - bara jobbigt när och om där kommer följdfrågor någon vecka efteråt... men det är lättare att hantera.

Privat är det grymt, kommer inte ihåg när jag pratat med vem, jag kan komma ihåg saker någon berättat för mig - men kommer inte ihåg vem som sagt det, kommer inte alltid ihåg när jag pratat med någon heller... Det är jobbigt... för när någon berättar något för mig och blir avbruten och tar upp konversationen igen någon dag el vecka senare - så får de börja om från början.... Sen ibland kommer jag ihåg allt + alla detaljer som absolut är totalt onödigt att veta ex hur vädret var, vad folk har på sig... 

Jag vet aldrig vad jag kommer ihåg och inte... Men jag märker att det är och blir bara jobbigare och jobbigare, måste skriva ned allt.... för jag vet ju inte vad och om jag kommer ihåg ngt... Jag har förhört mig med andra som lider av fibromyalgi och de har berättat att de har precis samma problem. Det många inkl jag upplever som jobbigast är att man inte själv styr över vad man kommer ihåg o inte - vilket gör att det känns som man ibland sorterar bland sin familj / sina vänner - svårt att förklara, men detta med att man kommer ihåg utvalda saker, gör att det person 1 berättar kanske jag kommer ihåg men inte det person 2 berättar och då är kanske det ändå det som är viktigtast.... o då känner person 1 sig lätt överkörd... Man känner sig som en svikare samt att man blir ledsen över att inte kunna hålla det man bokar  / bestämmer / lovar - för det är inte alltid man kommer ihåg. 
Sånt man själv reagerar kraftigt på kan man komma ihåg händelsen men inte vem som orsakade det... 

Kan säkert gynna många att man glömmer om de gjort en arg, ledsen el besviken för där är stor risk att jag glömmer det - om jag inte skriver det i min dagbok :) 

Nä nu har jag gnällt klart - hade dock varit skönt om dem i ens liv läser detta - då ökar kanske förståelsen när jag säger att jag inte kommer ihåg - märker ju tyvärr att många tror bara att det är skitsnack att jag inte kommer ihåg... 

Ljus o Kärlek till er alla <3 




Likes

Comments

​Då önskar jag alla en underbar fortsättning. Tänk på att 2016 blir vad ni gör det till. Visst finns där saker man inte kan påverka som inträffar - men man kan hantera dem olika vilket innebär att även om det gör ont o det får en att må skit  - så fastnar man inte i det....  

Man vågar ta steget och följa sin inre röst oavsett vad som händer och sker runt om en. Dem som inte hanterar ditt rätta jag är inte värdiga att ha dig i sitt liv :) 

Våga undivka männiksor som får dig att må dåligt. Om du inte kan hitta varför, så ta till dig känslan och våga agera mot eller med den. Ibland så är det personer i din riktiga närhet som får dig att må dåligt - våga stänga dem ute. Behöver inte innebära att du inte träffar dem - innebar mest att du vet vad o vem de är.... 

Våga tro på dig själv - du kan och klarar mer än du tror - du ska bara våga pressa dig själv... 

Så om du följer dessa råd så får du ett fint 2016.

Tro på dig själv, Var stolt över dig själv och behandla andra som du själv vill bli behandlad. 

Jag är den fösta att skriva under att detta är mycket lättare att skriva än verkligen leva upp till - men jag anser mig själv att inte döma andra, försöker agera lika mot alla, vara stolt över den jag är och följa mitt inre. Men jag skriver inte att det är lätt - det är grymt svårt.. framför allt när man bli sviken gång på gång av olika männikskor - framför allt dem man trott man kunnat lita på.. 

Men jag visar inget utåt - jag bara lär man VEM är dem HUR är dem och HUR agerar dem - sen är jag densamma mot dem ändå... Men det är TUFFT!!! Men det går. 

Hitta någon du känner att du kan prata med - även om det egentligen är skit om andra - för åsikter som inte är så lämpliga att uttala om andra får man alltid - o det är inget som är fel att ha det - men man ska inte springa runt o berätta det för allt och alla - men att hitta en person du kan göra det med kan vara fullt tillräckligt. Hittar du ingen så finns samtalsterapefter :) 

Så inta nu 2016 med nya tag, nya utmaningar och ny tro på dig själv

Ljus o Kärlek till er alla <3 

Likes

Comments

​Detta med att få tiden att räcka till är inte alltid så lätt... Läste igår på FB en text att man alltid finner tiden för att besöka el höra av sig till vänner, att det handlar om prioritera rätt... Hmm säger jag bara om det faktiskt. 

Det beror kanske lite på - hur många vänner man har, hur ser ens liv ut och hur ofta det räknas att man hör av sig.... 

Jag känner att jag inte hinner med att höra av mig eller träffa alla som jag vill. Hur jag än försöker få tiden att räcka till - så går det inte ihop. Jag försöker skriva / ringa dem när jag har orken - men tyvärr är den en bristvara ibland. För hur jag än vänder och vrider mig så måste jag försöka sätta min egen hälsa i första hand - iaf så gott jag kan... för annars kan jag inte höra av mig till någon. 

Nu har jag accepterat faktum att hur mycket jag än vill så hinner jag inte med allt - men det innebär även en hel del dåligt samvete för att jag inte hinner med det som jag vill. Dygnet har BARA 24 tim.... Jag skulle behöva några timmar / dygn till för att hinna med utan att köra mig själv i botten. Jag lovar att jag hade lyckats fylla dem timmarna med :) 

Jag lever med en kronisk värksjukdom (tror inte ngn missat det vid detta laget) och det innebär att mitt immunförsvar är super dåligt. Det resulterar med att jag ofta är sjuk - kontentan av det är att man inte alltid är välkommen eller har ork att träffa någon.
Jag önskar att jag hade ork och kraft att hälsa på familj och vänner mer, att jag hade kraft och ork att ringa och prata med dem oftare - men hur jag än vänder och vrider mig så finns inte varken tiden eller orken där alltid. 

Gör det mig till sämre vän för det?!? 

Gör det mig till sämre vän för att min tid är fullbokad av jobb, jobb, plugg och sjukdom - sen ovanpå det så har jag djur, hus och hem att ta hand om... 

Jag försöker att vara till 100% närvarande när jag pratar / träffar någon av mina vänner eller någon i familjen - istället för att höra av mig när jag inte har kraften el orken vilket resulterar med att jag är helt ofokuserad - känns inte äkta då utan mer att man pratar / träffas bara för att få det avbokat på något sätt. 
Jag försöker alltid ta mig tid när någon ringer eller kommer hit - vilket med gör att tiden för att själv hinna med att kontakta alla man tänker på inte alltid finns eller försvinner till dem som tog kontakt med mig.... 

Jag är jätte tacksam för jag har fina vänner och en fin familj (delar utav dem) men hur mycket jag än älskar dem och hur gärna jag än vill tillbringa mer tid med dem så finns inte alltid tiden för mig. Men alla finns ALLTID i mitt hjärta. 

Jag har ett jobb där jag jobbar upp till 75% (ibland mer) sen har jag en hobby som med tar tid - dvs min hemsida Våga Må Bra utöver det har jag hem och familj samt, strul med hälsan. Är nästan alltid förkyld eller har problem med min astma, fick nu besked igår att jag måste kolla mitt hjärta mer noggrannt med... då där blivit försämringar med detta.... Inget jag tar så allvarligt på  -men det innebär mer kontroller på sjukhuset vilket är lika med mindre tid... 

Så jag ber om ursäkt om någon känner sig bort prioriterad från mig - men så är oftast inte fallet... utan tyvärr att min tid inte räcker till. Jag försöker så gott jag kan utan att bränna mig själv i botten.... 

Love u all... nästa iaf :) 

Ljus och Kärlek 




Likes

Comments

​Nu har jag med äntligen provat detta m #refunder - det är en super tjänst om man ändå handlar i de anslutna butikerna. 

Jag brukar alltid handla min kattmat på #zooplus då det är billigare där, samt man får det levererat till dörren - då var det lätt att bara trycka på den nedladdade knappen så registrerades köpet... Kanon lätt - till och med jag klarade av det - jag är inte super intresserad av all teknik som existerar :)

Jag har dock inte super koll på hur mycket jag måste upp i innan jag får ut pengarna likaså hur lång tid jag har på mig. Men anser att om jag nu handlar i någon av alla de butiker som är anslutna så kan jag lika gärna ha möjligheten att få pengar tillbaka. Då blir allt lite billigare samt att det är alltid trevligt att få samma produkter till lägre priser.

Jag tycker påfundet är trevligt och så länge inga priser höjs bara för att där är ett gäng som ska få tillbaka pengar i slutänden så tycker jag det är en super bra idé :)

Ljus o Kärlek till er alla

PS Har ni inte skaffat refunder än - så gör det - det är gratis - o där är en möjlighet att få pengar tillbaka på era köp.

Likes

Comments