Jag skulle inte påstå att ni förstörde mitt liv, men att ni vände på det helt klart. Att jag sattes i trauma, att en del av mig är borta, att pågrund av er vill inte min kropp sammarbeta och viktigast av allt, att mitt psyke och mitt förtroende åkte pulka ner i graven. Det skulle jag påstå att ni gjorde mot mig.
Är det inte lite lustigt ändå? Hur vissa saker kan sätta såna spår i dig, och det enda du kan göra för att det ska försvinna är att vara okej med det för det finns inget du kan göra för att förändra det förflutna.
Men vad händer när det inte går att vara okej med det? När du inte kan bearbeta, när ditt huvud börjat förtränga saker. Hur ska du lyckas vara okej med det då.

Likes

Comments