View tracker

Så var jag och min älskling i Malmö för att se ett av mina favoritband #ghost. Vi tog oss dit med buss och tåg och det var som vanligt med blandade känslor. Drygt, men samtidigt mysigt. Väl framme på Nobeltorget letade vi oss fram till vandrarhemmet Rut & Ragnars och checkade in. Rummet var litet men småtrevligt. Ungefär vad man kan förvänta sig av ett vandrarhem, men ändå inte riktigt den standarden vi tyckte vi betalat för. I alla fall, vi bäddade och gjorde oss klara för kvällen. Insläpp var kl 18 så vi tänkte komma i god tid för vi hade onumrerade sittplatser. Vi kom fram till Baltiska Hallen och där var redan lång kö. Alla typer av människor, gamla som unga. En del barn var där med sina föräldrar.

Efter en halvtimme hade portarna ännu inte öppnats och folk började tröttna på att vänta i kylan. 20 minuter för sent öppnade de och alla rusade mot ingången. Då skulle vi visa biljetter och bli utfrågade om huruvida vi hade flaskor eller vapen med oss. När vi kom in började köer bildas framför ytterligare portar. Där stod vi i säkert 40 min innan de öppnade. När vi kom in var det bara att hugga första bästa plats och direkt när jag satte mig insåg jag att det skulle bli problem. Stolarna var nedfällbara tortyrinstrument som bestod av en planka med ett tygstycke på. Men det fanns inget alternativ så det var bara att sätta ner gumpen och försöka hitta en bra ställning.

Det tog 30 minuter innan förbandet #tribulation kom upp på scen och det var ingen höjdare tyckte varken jag eller Morgan. 45 minuter spelade de och jag led varje sekund. Inte av förbandet i första hand, utan av den smärta son strålade ut från svanskotan till ländryggen och ända upp i skuldrorna. Jag vred och vände på mig och det slutade med att jag fick luta mig framåt med armbågarna på knäna för att det skulle lätta.

Efter Tribulation fick vi vänta ytterligare en lång stund till toner av gregorianska munkar innan Ghost äntligen kom upp på scen, rättare sagt kl 21. Då var jag mör i kroppen kan jag lova er. Men allt var glömt när de började spela. De öppnade såklart med "Spirit" som alltid efter Meliora-släppet. Sen bara öste de ur sig mästerverk. "Cirice" och "He is" var ju givna favoriter, men låtar som "Con Clavi Con Dio", "Mummy Dust" och "If you have Ghosts" gav mig rysningar. Bäst tyckte jag var "From the Pinnacle to the Pit" och "Absolution" för de är så otroligt välskrivna och musikaliskt geniala. Måste också nämna "Ghule/Zombie Queen" som de också gjorde riktigt bra, en av de bästa låtarna från "Infestissumam". Tyvärr fick vi inte höra "Deus in Absentia" men den kanske inte är riktigt så röjig som de andra.

Papa Emeritus III kom efter en paus ut nedklädd till militärjacka och utan mitra. Han pratade engelska med italiensk brytning och förmedlade att vi skulle hylla den kvinnliga orgasmen under vår svarta mässa och publiken jublade. Han presenterade också sina Nameless Ghouls som Alpha, Omega, Air, Earth och Water. De gör ett fantastiskt jobb på scen som orkar spela kväll efter kväll i dessa masker.

Så till tonerna av "Monstrance Clock" insåg jag att det var över. Det kändes vemodigt men min rumpa tackade mig när vi reste på oss.

Detta var tredje gången vi såg Ghost live och detta var också den bästa spelningen. Första gången var de förband till In Flames i Scandinavium och jag blev som förhäxad. Förut kände jag bara till dem till namnet eftersom Micke Åkerfeldt från #opeth hade deras tröja på sig i en intervju. Sedan dess har Ghost en stor plats i mitt musikhjärta!
Andra gången var på Metaltown men då var vi tvungna att gå därifrån när det var en stund kvar för Katatonia spelade i tältet.
Nästa gång hoppas jag på arena, och då ska vi ha ståplats!

Vi tog oss tillbaka till vandrarhemmet och jag kikade igenom foton och filmklipp från kvällen. Sen sov vi gott.

Dagen efter checkade vi ut och bestämde oss för att ta oss till Ljungby. Malmö är en trevlig stad, men vi hade lite hemlängtan. Dessutom var jag fortfarande stel som en pinne efter stolarna 😒

Ha det bäst alla och glöm inte att krama varandra i trafiken! 😊

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

  • 37 readers

Likes

Comments

View tracker

Nu har det gått ett tag sen jag var här sist. Beror nog på att det knappt hänt nånting. Men visst är det härligt det också! Det har varit jag och katterna som chillat i soffan, tittat på serier och lyssnat på musik. Har börjat spela Diablo 3 igen så det har blivit några rundor ute i vildmarken. I dag ska vi ut till Berghem och umgås lite. Ska sova där så jag hoppas kissarna håller sig i skinnet.

Fanny arrangerade återträff för gamla klasskamrater igår på Hembygdsparken. Det hade visst varit väldigt lyckat. Det hördes på hennes röst att det gapats en del 😊 Tristan stackarn drabbades av lunginflammation och var hos doktorn och fick penicillin. Han lät lite piggare igår så medicinen har nog gjort sitt till. Sjukskriven blev han, men på måndag är det jobb igen. Är så stolt över mina barn. Det går jättebra för Fanny i skolan, hon sköter det perfekt. Tristan jobbar på vårdhem och är så omtyckt att de gör allt för att ha honom kvar. Tyvärr är det ju så att man bara får jobba 300 timmar utan utbildning, sen måste han sätta sig i skolbänken igen. Det kommer han att fixa galant! Snart blir det flytt för hans del, till Söderköping. Blandade känslor då han försvinner bort igen, men han får ju bo med sin älskade fästmö, så jag är jätteglad för deras skull!

Nej nu har jag nog inte mer att berätta idag. Återkommer snart!

Uppifrån från vänster: Chanel, Pyjamas, Fanny, Zoey, Tristan med Toril från Alice in Videoland, och min fästman Morgan.

Min monk i Diablo 3. Är så stolt över henne ma killing machine 😊

  • 40 readers

Likes

Comments

View tracker

Så häromdagen kom jag att tänka på något som hände mig för många herrans år sedan. Nu såhär i efterhand kan man ju skratta åt det, men vid tillfället var jag mindre glad.

Förr var jag stolt medlem i Trojaklacken, ett gäng entusiaster som samlades i Sunnerbohov varje match och hejade och sjöng. Det var ganska trevligt faktiskt, man kände gemenskap och hade som en extra familj. Givetvis var vi inte bara på hemmaplan, utan vi åkte runt med hyrd buss till arenor inom södra Sverige.

En kväll skulle vi till Ängelholm för att se Troja möta Rögle. Bussen var full och det var de flesta av passagerarna också. Det var mitt i vintern så jag hade tagit med mig något värmande i en läskflaska. 1,5 liter grogg för att vara exakt. När jag såg Ängelholms-skylten blev jag lite stressad och började halsa i mig av vad som var kvar i flaskan. Jag blev full på två minuter, men kände mig ganska mysig. Tills nöden trängde på. All denna dricka hade gjort mig så kissnödig att det var ett uppenbart fall av akut behov. Vi hade fastnat i en bilkö in mot arenan och bussen kröp fram i styrhastighet vilket givetvis var till min fördel. Jag rusade fram till chauffören och bad på mina bara knän att han skulle öppna dörrarna och släppa ut mig. "Jag skyndar mig!" In ifrån bussen hade jag redan spejat efter nåt bra ställe att sätta sig på, och sett att vägen var kantad av ett dike. Perfekt!

Busschauffören måste sett min desperation så han släppte ut mig. Jag hade koll på hur bussen såg ut så att jag kunde springa ifatt den sen och tassade försiktigt ner mot diket. Ja ni vet ju hur det går till när man ska utföra sina behov utomhus, så jag hittade ett bra ställe och hukade. Så plötsligt hör jag ljudet av något som spricker. Jag var inte på långa vägar klar så vad det än var så kunde jag inte göra mycket åt det. Så när det hände föll jag handlöst. Det var inget dike jag satt mig i. Det var en istäckt å.

Det tog några sekunder innan jag fattade vad som hänt. tills jag kände den bitande kylan ta tag i mig. Jag plumsade runt en stund för att orientera mig och hitta en väg upp, och till slut såg jag ett träd med grenar som sträckte sig ner i vattnet. Som tur var hade jag lyckats bryta loss större delen av isen så jag kunde röra mig fritt. åtminstone med armarna. Jag hade förlorat känseln i benen. Jag hade ju som ni kanske förstår inga byxor på mig, de hängde kring mina vrister. Så kravlade jag mig upp och dold i mörkret och efter en lång kamp, mig mot våta kläder, fick jag byxorna på plats. Då upptäcker jag att jag är själv på vägen. Tydligen hade trafiken lättat och alla var nu på parkeringen utanför arenan. Jag började vandra med plaskvåta steg mot avdelningen för bussar, frusen in i märgen och med gråten i halsen. Efter att ha letat upp vår buss, insåg jag att alla redan tagit sig till arenan. Bussen var låst så jag kunde inte gå in och värma mig. Jag visste endast en utväg: att leta upp klacken och spendera de närmsta timmarna i en kall arena. Djupfryst i blöta kläder, över en timme hemifrån och totalt miserabel.

Sagt och gjort, jag letade upp sällskapet, som givetvis undrade vad som hänt. Det tog emot att berätta sanningen, så jag sa att jag skulle ta en genväg och råkade hamna i plurret. De var nog mest intresserade av matchen, för de lade inte så mycket vikt vid det jag sa.

Troja vann och alla var euforiska. Jag ville bara hem och ställa mig i en varm dusch och vägen kändes dubbelt så lång hem. Som tur var krämade chauffören på lite extra värme så jag till och med kunde sluta ögonen en stund. Nykter och trött och med en något traumatisk upplevelse i bagaget kom jag hem och fick min dusch. Det var faktiskt sista gången jag åkte på bortamatch.

Personen på bilden har inget med texten att göra. Men det hade varit kul att se mig på bild från den kvällen 😊

Likes

Comments

Han kom bärandes gåvor. Wienerbröd och muffins till kaffet och sitt bästa humör. Vi satte oss i soffan och genast faller vi in i Lejonbalk-mode, dvs, vi skrattar åt allt tills vi kiknar. Minnen, nåt roligt vi sett på Facebook, någon av oss säger fel namn på en artist och gapskratt bryter ut. Efter en stund åkte datorn fram och jag hjälpte honom installera ett spel. Vi kopplade upp mot TV'n och startade. Det gick lite knackigt och hans laptop som han fick när han tog studenten (för fem år sedan) fick jobba järnet. Dags att skaffa en ny kanske?

Vi käkade middag och fortsatte vår trevliga pratstund tills vi kom på att vi skulle kolla om det fanns appar med frågesport. Sagt och gjort, vi tog hem några som såg bra ut. Först ut var, Gissa låttitlar. Jag läste upp en del av texten och de andra fick gissa. Kul en stund, men man tröttnade ganska snart. Efter att ha provat några stycken spel hittade sonen ett där låtarna man skulle gissa på gick baklänges. Jisses så roligt vi hade! Hits som Justin Timberlakes "Sexyback" lät som en indisk nationalsång. Svårt var det men kul! Nu när klockan är över tolv är det dags för sängen. Fanny ska upp halv sju i morgon så det var inte en minut för tidigt. Men jag hann i alla fall slänga iväg en kortis här på bloggen.

Det har varit en makalöst bra dag idag, precis vad jag behövde. Mina barn betyder allt för mig och när de finns i min närhet då mår jag som allra bäst! De är mina hjärtegryn hur gamla de än blir 😊
I morgon stannar sonen till två på eftermiddagen, så vi hinner nog skratta lite till.

God natt!

Min älskade son Tristan 💜

Likes

Comments

Jaha så är man klarvaken klockan sju på en söndag. Katterna är hungriga och de gör allt för att jag ska veta det. Sagt och gjort, jag klev upp tyst och tassade ut i köket medan Morgan låg kvar och snoozade. När katterna fått sitt skulle jag äta frukost. Tidigare i veckan fick jag slänga bröd för att det blivit mögligt och hela brödboxen stank. Jag öppnade luckan för vädring och städade ur ordentligt. Det andra friska brödet lade jag åt sidan. Varje gång jag gick förbi bänken tyckte jag dock att det fortfarande luktade unket. Jaha tänkte jag, ska jag behöva slänga boxen? Städade ur den en gång till, men det luktade ändå! Tänkte inte mer på det utan lät luckan vara öppen. Så idag när jag sträckte mig efter limpan som låg bredvid, kände jag den äckliga lukten av mögel igen, men ännu starkare. Det kom från den "friska" limpan! Utgångsdatum var tre dagar från idag, men förmodligen hade (blää) mögelsporer spridit sig inne i boxen och förgiftat mitt stackars rågbröd. Ingen macka för mig alltså. Som tur var fanns det ägg och havregryn så jag fick av en ren slump en hälsosam frukost idag tack vare äckel-mögel.

Nu ligger jag i soffan med lillfisen Chanel på magen och lyssnar på musik. Idag blev det synth för det var så länge sen. Mesh, Iris, De/Vision osv. Ska snart sätta på en bra serie tror jag. Låt se, hmm... Elementary kanske.

Idag kommer Fanny, det ska bli mys. Får se hur sent det blir, kanske hon hjälper mig att städa..? NOT! :)

Ha en skön söndag alla.

Likes

Comments

Den 24:e januari fyllde min extradotter Natalie 22 år. Idag var det dags för kalas ute hos min fästman. Det serverades tårta, blåbärslängd och vaniljkex. Mycket gott! Efter fika med många goda skratt och en tripp längs med minnenas stig, var det dags för lite rock 'n' roll. Vi plockade fram gitarrerna och körde Band Hero på PS3. Jag brukade vara riktigt duktig för några år sedan, men nu när jag skulle köra en relativt lätt låt så gick det åt skogen i början. Det gick lite lättare ju mer jag plinkade, men jag är långt ifrån så bra som jag en gång var. Blev faktiskt lite irriterad på mig själv, kan bero på att jag med mina "problem" har svårt att bli riktigt bra på något.

Efter pausmusiken var det presentdags. Jag hade köpt en vägghylla med tre plan med fina ornament runt om till henne. Den gillade hon verkligen! Hon fick även pengar av farmor och presentkort på Kicks av pappa. Kom sen på att jag glömt mata katterna så för mig var kalaset slut klockan åtta.

Ikväll är första gången på, ja jag vet faktiskt inte, som jag sitter själv en fredagskväll. Köttpaj och Toffee Cups, apelsinläsk att dricka, tre katter och Supernatural på datorn. Kanske en runda Diablo 3 om andan faller på. Jag tror jag klarar mig 😊

Hoppas ni haft en fin dag och att helgen blir trevlig. Tjingeling!

  • 67 readers

Likes

Comments

Min kära mor älskar nog film mer än vad jag gör och trots att vi slukar detta medie med samma hunger så händer det ganska ofta att vi behöver få tips av varandra. Så, här kommer lite filmtips till dig mor.

Så nu kan du börja skriva inköpslista mor 😄
Vill du veta mer om filmerna så får du höra av dig!

Likes

Comments

Ni som känner mig vet att det bästa jag vet är att titta på serier och film. Jag följer så många serier att det nästan börjar bli jobbigt. Men vad ska man göra när man går här hemma utan något att göra? Jag kan ju inte blogga hela dagarna.

Tänkte lista tio serier och tio filmer som ingen får missa. Eller ja, de kommer förmodligen att förgylla ditt liv något. Vi kör på!

Serier:


(rubrikerna är länkade till IMDb)

Livet som Secretary of State i USA är minsann ingen dans på rosor. Det får f.d. CIA-agenten Elizabeth McCord bittert erfara. I laddade möten med överhuvuden, presidenter och ministrar från alla världens hörn använder hon sitt diplomatiska sätt för att rädda inte bara sina närmastes liv utan ibland hela jordens befolkning.

Rikemansbarnet Oliver Queen återvänder hem till Starling City efter att ha varit försvunnen i fem år bara för att upptäcka att hans hemstad förvandlats till ett kriminellt huvudsäte fylld av korruption. De som innehar folkets förtroendepositioner visar sig vara de värsta bovarna av dem alla. Han bestämmer sig för att göra något åt det.

Radarparet Mulder & Scully återvänder efter 14 år och kastas direkt in i en härva som kommer att förändra deras liv för alltid. Mulders teorier om utomjordingars existens får sig en törn och Scully sörjer William, den son hon aldrig fick lära känna. Monster, aliens och biologiska experiment utlovas i denna 10:e säsong.

Raymond Reddington sitter inne med information som många skulle döda för. Därför blir CIA chockade när Reddington en dag kliver in på deras kontor och överlämnar sig själv. Han utlovar information om världens mest farliga brottslingar i utbyte mot immunitet och tillsammans med Agent Keen ger han sig ut på korståg.

Alicia Florrick är en duktig advokat och hänsynsfull mamma. Hon är även en bra fru. Så bra att när hennes man, guvernören Peter Florrick är otrogen, bestämmer hon sig för att stanna kvar vid sin makes sida för att stödja honom politiskt. Detta innebär stora uppoffringar för Alicia som helt går upp i sitt arbete.

En fantasyvärld där drakar, demoner och magi existerar bland människor. Klaner krigar mot varandra för att överta tron och land, Planers smids och inga metoder för att erövra är tabu. Vi får se halshuggning, chockerande festligheter, massmord, slaveri, monster, förräderi och mycket mer i denna serie som knappast behöver någon introduktion.

När folk tittade på Romeros klassiker om zombies kunde de knappast ana att det snart skulle bli verklighet. Vi följer Rick och hans anhängare när de färdas genom USA, ständigt under livsfara. De levande döda har invaderat planeten och deras chanser att överleva är små. De ger aldrig upp hoppet men det är inte bara zombies som hotar...

Olivia Pope är en fixare. Högt uppsatta politiker och finansmän kontaktar henne när något gått snett eller när de behöver hjälp med en kampanj. Hon och hennes gladiatorer går över lik, bokstavligt talat, för att lösa dessa kniviga situationer. Olivia själv har ett stort problem som hon tampas med. En affär med presidenten som måste hållas hemlig.

Ibland sker saker bortom vår kontroll. Detta får ett gäng juridikstuderande bittert erfara när de fått anställning hos den erkände advokaten Annalise Keating. Något händer som drar dessa ungdomar in i en härva som verkar helt omöjlig att ta sig ur. När de trots allt börjar se ett slut på eländet, dyker det upp något som drar dem tillbaka ner i hålet igen.

I denna episka serie som fokuserar på att skildra vikingarnas liv precis som det var, får vi följa Ragnar och Lagertha Lothbrok när de möter kristendom, krig, svek och blodspillan. Inget undanhålls i detta historiska drama som man bara vill se mer och mer av. I utbildningssyfte är den otroligt bra.


Filmer:


Jag bara ääälskar filmer från Östeuropa, speciellt Polen. Kieslowski var ett geni när det kom till att skapa mystik och total förvirring. Men det gjorde inget att man inte förstod, för det var så vackert! Veronikas dubbelliv är just en sådan film. Musiken är bland det mest fantastiska jag någonsin hört.

Bästa scfi-fi rullen NÅGONSIN! Hur regissören Nolan bygger upp en mäktig och episk story från något så litet och omärkbart är helt otroligt. Mind-blowing! När filmen var slut var jag helt tyst. Det var som om jag ville stänga in mig på rummet och bara tänka på vad jag nyss sett. Det är sällan jag blir så imponerad.

En klassiker och nummer ett på IMDB's topp 250. Säga vad man vill om Stephen King, men det här är ett mästerverk. Filmen flyter fram som på små vågor och vi lär känna karaktärerna på ett sätt som annars är svårt att göra på film. Som tittare vill man inte att filmen ska ta slut, samtidigt som man vill se hur det ska gå. Gripande!

Russel Crowe, vad kan jag säga. Tillsammans med JD är han min absoluta favvo-skådis. Den här rullen kan jag se hur många gånger som helst, inte bara för att den är superbra, utan för den vackra scenografin, musiken som trollbinder och så får man ju se Russell i lädertrasor och det är ju inte fel! Tragisk men vacker.

Att försöka förstå sig på Donnie Darko är ungefär som att plugga till kärnfysiker på en vecka. Trots detta kan jag inte få nog. För varje gång jag ser den så är det något som klickar och jag kommer ett steg närmare sanningen. Min egen sanning vill säga, för den här rullen kan tolkas på mer än ett sätt.

Mr Crowe igen, ja vad säger man. Den här filmen berör mig lika djupt som Lejonkungen och det vill inte säga lite. Om man gillar människoöden så ska man definitivt se denna. Den är dessutom verklighetsbaserad vilket gör den så mycket bättre eftersom man när filmen är slut kan googla och läsa mer om denna unika människa.

Nej man behöver inte vara religiös för att uppskatta den här underbara musikalen från 1973. Hånad av många men älskad av fler ger den oss musik som kommer att leva kvar länge. Speciellt vackert blir det när Mr Neeley i ren desperation bönar och ber till sin far att han ska skona honom strax innan arresten i Getsemane. Vilken röst!

Smart och fartfylld film från Tyskland med Franka Potente som på senare tid blivit känd för resten av världen i bl a Bourne-filmerna. När pojkvänner ställer till det så finns vi där för dem, eller hur tjejer? Men hur långt skulle du gå? Och vad kan ren desperation få dig att göra? Vet du dina gränser? Den viktigaste frågan är nog: kan du springa?

Wow, Robban Redford i den här superbra thrillern från 1975. Tror jag var tio första gången jag såg den och ett gäng andra klassiker från 70-talet. När jag skulle göra den här listan stod valet mellan TDOTC eller Gökboet, men denna är snäppet bättre, i alla fall när det gäller spänning och story.

​Vad är en Jana-lista utan en Johnny Depp-film? Visserligen är inte hans roll så framträdande, men det är i själva insatsen som värdet ligger. Det här är den bästa krigsfilm som någonsin gjorts och jag fyar mig själv för att jag inte sett den igen på några år trots att den står i hyllan. Oliver Stone, respekt!

Likes

Comments

Jaha om vi skulle bli lite seriösa en stund såhär i mitt första inlägg.
Idag är det Förintelsens minnesdag. Jag tycker det är värt en tanke, speciellt i det klimat som råder i samhället idag. Miljontals oskyldiga människor fick sätta livet till på grund av politisk övertygelse, masspsykos och rent vansinne. Då var det EN man som styrde sitt rike med sina ideologier om rashygien och utrotning. Idag finns det flera människor i maktposition som faktiskt har influerats av hans styre.

Idag i Sverige, ja i världen, sitter gemene man i sin soffa med nyheterna på och surfplattan i knäet och lyssnar på inslag och klipp från dagens verklighet som numera fokuserar på den kris vi upplever. Hen behöver inte aktivt leta upp informationen, den finns där så fort hen trycker på On, och varje bit av information länkar vidare till nästa. Efter en stund har hen hört nog och bildar sig en uppfattning. Den delar hen gärna vidare till andra som i sin tur också har en soffa, en TV och en surfplatta.

Media är experter på att mata oss med elände. Det är sensationsjournalistik på hög nivå när de sållar i nyheterna och plockar ut det värsta för att sälja lösnummer eller kassera in på reklamdrivna webbplatser. Ingen vill läsa en solskenshistoria när det finns artiklar om mord, våldtäkt och andra våldsbrott. Gärna då med en gärningsman av utländskt påbrå. Informationen blir vinklad. Detta vet media om, och blir på så vis medskyldiga till känslostormar vid skärmarna.

Det finns ingen Hitler längre. Däremot finns delar av hans ideologi kvar i världen. Att öppet uttrycka sitt hat för ett folkslag och/eller en religion har blivit allmänt vedertaget och ingen höjer längre på ögonbrynet när någon talar om massmord på "icke-svenskar" eller att de ska bränna flyktingförläggningar. Tvärtom, dessa uttalanden uppmuntras.

Det är då jag blir riktigt rädd. Hur ser framtiden ut när så många människor i Sverige sitter inne med sådant hat. Kanske stillar det sig, kanske eskalerar det. I vilket fall som helst så kommer någonting att hända snart som drabbar oss alla på ett eller annat sätt. Vi kan bara hoppas att godheten inom oss gör att vi hittar rätt väg. Stäng av din TV och din platta. Res dig ur soffan. Våga dela din åsikt med andra, ansikte mot ansikte. Övertyga mig om att just DU har rätt. Göm dig inte bakom ett kommentarsfält. Allt du gör finns kvar, ingenting försvinner. Tänk på det.

Tack för ordet.

Likes

Comments