Hej på er! Nu är det dags att ge er en uppdatering känner jag. Mycket har hänt sedan sist och vi kan härmed berätta att vi väntar tillökning i familjen. En liten krabat som är beräknad till Augusti-September.

Jag har aldrig gått tiden ut med något av barnen. Utan dom är födda i vecka 36,37 och 38. Enligt min diabetessköterska är detta mycket vanligt hos diabetespatienter?

Hur är det med er andra? Har ni fått på utsatt datum? Tidigare? Eller kanske tom gått över tiden? Lämna gärna en kommentar😊

Vi var nyligen på diabetes kontroll med Amelia där det konstaterades att hon är inne i puberteten. Detta förklarar hennes temperament och varför hon ignorerar allt vi säger i välmening. Numera vill hon ingenting och det händer allt för ofta att diabetesen "glöms bort". Långtidssockret har ökat markant sedan sist då hon låg på 43, vilket nu är ett minne blott.

Milo var på diabetes kontroll igår och där fick vi tvärt om ett mycket glädjande besked! Hans hba1c ligger numera på 55! Bättre än någonsin sedan debuten👍🏻

Idag är det min tur att få domen. Är dock inte det minsta orolig över resultatet då jag ligger bättre än normalt när jag är gravid!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Efter en hel burk med äckliga apelsindextro, 2 stora glas med sockerblandad mjölk och kaskadspyor senare vaknar jag upp med hela nyllet kletigt av sockerblandningen som har runnit jäms med mungiporna och ner i halsvecket, spyor i håret och två ambulansmän bredvid mig...

Undrande: Vad gör ni här?

Din make ringde oss för att du har varit medvetslös i lågt blodsocker...

-Aha, vilken tur att jag har honom!😍

"Ja det kan vi hålla med om"

Resultatet: In på akuten, serveras en macka och får åka hem igen...

Tänk om han hade varit på jobbet idag och inte kunnat hjälpa mig, tänk om man hade strukit med denna gång av alla gånger man drabbats av hypoglykemi? Hemska tanke.

Känns därför så otroligt tryggt att ha någon så nära. Tack till dig min älskade för att du gjorde allt som stod i din makt för att få upp mitt blodsocker❤

Likes

Comments

Ledsen, besviken och rent av förtvivlad. Ja så kan man känna sig många gånger. Både i och utanför diabetesvärlden.

Att resursen slutar och de övriga pedagogerna på Milos förskola inte ha verkat visa något som helst engagemang i att lära sig om hans sjukdom gör att man tröttnar.

Vi introducerade vid inskolning, resursen har försökt introducera och lära ut då dom vetat ett tag att hon skulle sluta, även diabetesteamet har varit på plats för samtal men ändå... ett halvår senare så är det ingen som kan ta på sig ansvaret?

Detta resulterar i att vi överlägger att byta förskola i hopp om att någon vill/vågar lära sig på allvar.

Nu när resursen slutat så har förskolechefen gett oss direktiv om att återigen introducera pedagogerna... till vilken nytta känner vi?

Dom lär sig knappast mer av att sitta och stirra på oss när vi är med och tvingas ta över ansvaret, då dom själva inte tar saken i egna händer.

En sista chans... två veckors intro till sen säger vi upp denna platsen och söker oss till bättre plats.

Som om det inte vore nog med detta så var vi på kontroll med Milo hos diabetesteamet häromdagen. Där fick vi... En utskällning för att han är på gränsen till inläggning? En utskällning för att vi äter fel mat trots att dom inte har en jäkla susning om vad vi äter? En utskällning för att vi låter Milo bestämma sin egen mat (vad dom nu fått det ifrån)? Och en sjuhelvetes utskällning för att hans blodsocker går upp direkt när han har ätit vilket tydligen inte är optimalt hos en människa?

Efter utskällning på utskällning så ökar dom kh kvoten, och då undrar man ju om dom själva inte vill erkänna att dom återigen har misslyckats med pumpinställningarna och istället tar ut det på oss som föräldrar.

"FATTAR NI INTE?! HAN LIGGER JU SÄMST I BLEKINGE!"

Är meningen som klingar i huvudet...
Och med deras slutsatser av vad vi har för matvanor så måste vi vara världens sämsta föräldrar...

Likes

Comments

Hoppas att ni alla har haft en bra jul och att det nya året blir ett helt fantastiskt år trots alla toppar och dalar i diabetesvärlden.

Vi själva har sedan jul haft strul med Milos pump som visar "Strömfel" och trots medtronics tips och råd så vill det inte funka.

Nu är dom dessutom svårare än någonsin att få tag i så här står vi nu, med en pump som envisas och stänger av basalen när den själv behagar och tjuter titt som tätt och vill ha nytt batteri😥 Detta medför ju oxå att värdena går upp⬆️⬆️⬆️ och ner⬇️⬇️⬇️ i en hisklig takt.

Men imorgon ger jag det ytterligare ett försök att få tag på medtronic. Befarar att pumpen behöver bytas ut igen🙄

I övrigt har vi haft en bra jul med massor av godsaker och därmed såklart ett svängande blodsocker hos oss alla MEN under jul äter vi precis vad vi vill och låter inte diabetesen hindra oss.

Det handlar ju tack och lov om en gång per år🙈

Jag har som ni sett valt att inte blogga på ett tag. Tiden har inte funnits till och det har varit mycket runt omkring.

Milos resurs har bl.a slutat så nu går han kvar med dom ordinarie pedagogerna. Resursen kommer att finnas med lite nu i januari för att stötta upp och lära ut pumpen och dess funktioner till dom övriga vilket vi är otroligt tacksamma för❤

MEN hon kommer att vara sjukt saknad. När hon har varit på förskolan har man kunnat känna sig trygg i tillvaron med att lämna överhuvudtaget på morgonen. Sorgligt men så är fallet...

Likes

Comments

Tänk om, mina barn och alla andras barn kunde få känna den friheten: Att kunna äta utan att ständigt behöva kontrolleras. Att sova en hel natt ostört. Att kunna leka utan att behöva pausa mitt i leken. Att slippa ta ansvar över sin sjukdom. Att få vara just ett barn!

Tänk om, vi föräldrar kunde få slippa känna ständig oro över våra älskade ungar.

Tänk om fler ändå kunde bidra för att våran dröm ska bli verklighet❤️

Likes

Comments

Hej på er! Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Tiden har helt enkelt inte funnits då jag har haft ett vikariat inom äldreomsorgen ett tag.

Har varit på ett kanonställe där jag trivs väldigt bra med både brukare och kollegor. Idag kom dock domen och jag har känt mig ganska nere sedan chefen ringde mig tidigare idag för att ge mig beskedet om att jag går till den siste för att sedan avsluta rutinerna jag just kommit in i.😔

Anledningen?

Ja vart ska jag börja egentligen för att ni ska förstå utan att röra ihop det på tok för mycket för er?

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om diabetesteamets nya restriktioner gällande Milo och hur rutinerna ska se ut på förskolan.

🔹Vi får inte lämna på morgonen om han ligger över 15 i blodsocker.

🔹Resursen, trots att hon själv har diabetes och insulinpump, med infusionsset och sensor får tydligen inte heller sätta nytt infusionsset om ifall att det skulle lossna på Milo.
(Detta skulle klassas som "övergrepp")

Var givetvis tydlig med detta till min chef som också ville ha läkarintyg på ovanstående.

Nu fick jag därför beskedet om att jag måste sluta den siste pga att jag har diabetesbarn som kan behöva kräva att jag lämnar arbetet i ca 20 minuter någon gång då och då (vilket ännu inte har inträffat) för att sätta nytt infusionsset om det skulle bli något tokigt.

Kändes som att få en rak höger!

Sanningen i detta fall hade känts mycket bättre.

Den sanningen att tjejen som vikarierat för en annan månad efter månad i ca två års tid nu ska flyttas över till mitt vikariat pga att den ordinarie för henne kommer tillbaka i slutet på månaden?

Att skylla på mina diabetesbarn var riktigt jävla lågt! Från att ha nått toppen är jag återigen på botten😔

Men jag vet ju en som blir glad över att få ha sin mamma hemma igen❤️

Likes

Comments

I skrivande stund är jag rent av frustrerad. Det är väl då man egentligen inte ska blogga men jag gör det ändå samtidigt som jag biter mig i tungan, eller i fingrarna för att inte skriva något allt för tokigt😜

Milo har under natten legat lågt och hade därför imorse en rekyl (troligtvis)

Infussionsetet och sensorn byttes igår kväll och ketonerna testades imorse.

Lämnade Milo som vanligt på förskolan och fick därmed nya restriktioner ifrån diabetesköterskan att INGEN lämnar sitt barn med BS över 15?

Okej, så om han ligger över 15 efter en frukost eller som i detta fallet vid en rekyl så ska vi inte lämna?

Känns ju heltokigt om man som förälder till diabetesbarn dessutom har ett arbete att sköta.

Vabbar ni varje gång barnet ätit frukost och dippar över kanten?

Vad arbetar ni med? Jobbar ni natt då ena arbetande föräldern kanske kan avlösa?

Tänkte sätta mig så fort barnen kommit till ro i skolan och förskolan och börja söka jobb men just nu känns det ganska kört😔

För att inte tala om hur vi då ska göra med "mini-tonåringen" här i huset som allt för ofta ligger högt?

Där har vi ju skolplikten att tänka på?

Hur gör ni andra i samma sits?

För JAG känner att sålänge det inte beror på ketoner eller att barnet verkar väldigt påverkat så bör det väl inte anses som något större problem?

Tänk vad skönt om man kunde vara en bläckfisk och finnas överallt samtidigt🐙

Likes

Comments

En vän till mig skickade nyligen ett tips på en broschyr som finns tillgänglig där hon bor. Själv har jag aldrig hört talas om den tidigare.

"Hej kompis" heter broschyren och den förklarar enkelt vad diabetes är och hur man behandlar lågt blodsocker bl.a.

Givetvis blev jag överväldigad och kände att jag skulle vilja ha sånna här broschyrer i varenda stad, på varenda skola och på varenda vårdcentral men antalet vid beställningarna var begränsade.

Tänkte ställa upp några hos skolsköterskan och slänga ner några på vårdcentralen här i vår lilla by iallafall.

Bättre än inget. Ellerhur?

Beställde även den populära Bamse tidningen där Lill-Mickel får diabetes. Detta helt utan kostnad hos diabetesförbundet

Känner du liksom jag att information är viktig?
Gå isåfall in och beställ du också.

Tillsammans kan vi göra diabetes synlig!

Likes

Comments

Sommaren lider mot sitt slut och allvaret har precis börjat.

Håller nu på att inskola Milo som har börjat på en helt ny förskola.

Mycket nya intryck och ett svajande blodsocker.

Massor med nya kompisar och helt olikt om man jämför med dagmamma som han tidigare gått hos.

Men detta kommer att bli bra, det känner jag på mig✌🏻️

Bäst av allt är att vi till slut blev beviljade en resurs.

Och vet ni vad?!

Hon har tidigare arbetat med diabetesbarn och hon SJÄLV har diabetes med insulinpump och CGM.

Kan nog inte kännas tryggare, full pott liksom☺️

Idag är lillens första heldag och jag sitter i skrivande stund och avnjuter min första kopp kaffe utan Milo i min närhet.

Känns dock nog mer vemodigt för mig än för honom att vi ska vara ifrån varandra om dagarna nu.

Inte för att jag inte tror att detta kommer att gå bra, utan för att jag är van vid att ha honom tätt inpå. Min lilla bebis ju🙈

Hoppas att ni läsare har haft en bra sommar och att ni fortsätter följa våran diabetesvardag. Kramar till er alla.

Likes

Comments