Nu tänker inte jag vara tyst längre!
Att det finns vuxna människor som beter sig som ungdomar ja utan respekt osv.
Att det förekommer mobbning/utfrysning bland vuxna, fyfan säger jag bara.

Okej om man är "yngre och omogen" men att vuxna människor kan bete sig på detta vis är ju ja skrattretande och gör mig personligen förbannad! Jag säger inte att det är okej att mobba/frysa ut någon i ung ålder heller.

Jag behandlar alla människor med respekt. Jag tycker inte om alla människor men det kan man heller inte men det betyder för fan inte heller att man skall behandla dem man inte tycker om respektlöst/mobba/frysa ut osv..

Usch säger jag!

Jag har själv varit ett mobboffer men jag har trots allt alltid haft vänner, så aldrig att jag varit helt ensam. Men jag bokstavligen hatar allt som har med mobbning att göra, det är fan inte okej.
Men att det förekommer i vuxen livet är skrämmande. Jag trodde att vuxna människor skall veta/kunna bete sig som en vuxen människa eller åtminstone behandla människor med respekt, alla är vi olika, alla tänker vi olika och så måste det få vara.

Tyvärr är jag känslig som person vilket gör att jag också bryr mig om människor. Ibland kanske jag bryr mig "för" mycket. Men att man skall bli behandlad utan respekt, då säger/tycker jag såhär: så som DU behandlar mig så behandlar JAG dej!!

Varför skall jag behandla människor med respekt, vara glad, trevlig mot dem som gör tvärtemot? Det tycker jag är fel?!?
När det blir sådana situationer så kryper jag tyvärr undan, håller mig på avstånd, kanske inte säger så mycket.
För att bli behandlad som luft accepterar inte jag..

Jag har tagit tillräckligt med skit i mitt liv och tänker inte göra det igen. Nu går jag inte in på vad som hänt och vem det gäller! För det anser jag skulle vara respektlöst mot den personen.

Man kan inte älska och tycka om alla, men alla kan vi respektera och vara som folk till. Den som i slutändan förlorar på detta är människan som beter sig på detta "skit" vis.

Nää usch nu skall jag träna och få ut mina aggressioner... För nu just är jag inte lessen jag är förbannad och arg!!
Usch!!!

Adios amigos, ha de gött!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

JAAAAAA!
Äntligen, jag känner att jag börjar äntligen känna igen mig själv och att jag är på god väg mot mitt gamla jag. Nu är det ju också så att jag inte skall ta någonting ut i förskott! Men jag känner att jag blir starkare och starkare för varje dag som går, och JO jag vet att det kommer nog att vara "sämre" dagar ännu. Men känner och tror att det värsta av min utbrändhet har lagt sig.

Efter trepartsmötet har jag faktiskt haft många många bra dagar. Dom lite sämre dagarna har varit "lätta" om man säger som så. Så att återgå till jobbet i juni tror jag kommer gå toppen och jag längtar!
Så skönt att jag har ännu nu i maj att stärka mig och förbereda mig.

Jag är trots allt en rutinpelle. Att jag nu dessutom tränar och tänker på vad jag äter och hur jag äter påverkar mig jättemycket.
Jag mår så mycket bättre när jag tränar och äter rätt. Folk får tycka vad dom vill men för mig är det A och O.
__________________________________________

Men som sagt allt är inte 100% återställt ännu och jag vet det kommer att komma dagar när jag inte mår bra! Men som sagt jag tar verkligen EN dag i taget! Det är någonting jag rekommenderar till ALLA! Jag vet när jag hört det förr: men ta en da i taget Josefine! Då har jag bara tänkt Hahaha yeah right! Men nu säger jag nog såhär: Hell yeah, livet och allt blir så mycket mycket enklare om du tar en dag i taget.
T.ex om jag har en skit dag så då har jag, vem vet nästa dag kan vara bättre. Äh ni fattar vad jag menar..

Och snälla ni detta med att äta "rätt" JO det stämmer. Fast ja åtminstone för mig och jag tror för många andra också. Med att äta rätt menar jag "rätt kolhydrater" långsamma kolhydrater, protein och massa grönsaker. Tro mig det är så otroligt många som pratar om långsamma och snabbakolhydrater och jag har haft diabetes i 23 år och jaa snabba kolhydrater är SKIT! Och nej man måste få fuska också såklart. Vi lever trots allt 1 gång. Men man kan inte fuska ALLA dagar och dessutom finns det "långsamma kolhydrater" av t.ex "fusk" saker också.
Som många säger "du är vad du äter och du mår så som du äter".

Så snälla ni, gör er själv en tjänst, tänk på vad ni äter och kombinera mat och kost. Jag har testat detta så många gånger och nu
vet jag vad som känns bäst!
Säger inte detta heller för att värka vara något proffs, allvetare osv..
Jag säger detta för att jag vill hjälpa människor och för att jag har erfarenhet av detta. Och
nej det är inte enkelt men det går bara man ger sig fan på det! Och det går upp och ner .. i början tröttnar man också trust me.. men allting går ;)

Detta är ett ämne som går att disskuteras sååå länge och att skriva om det går säkert jaa en hel bok. Men jag tror ni förstår min poäng...?!

Nu kommer en liten bildbomb..

Ha de gött amigos!
(Kom ihåg TA HAND OM DIG!)

Likes

Comments

Jag älskar avokado! Förr tyckte jag att avokado var äckligt och att det smakade "skit". Men under ett halft år så märker jag att jag börjar älska avokado mer och mer. Känns nästan som att jag är beroende av det, haha. Kan bra äta en hel avokado bara sådär, ibland lägger jag på lite kryddor. Så smaskigt.

Men nu till det som jag verkligen rekommenderar. Har testat med hallon, blåbär, kiwi och jordgubbe också men mango är nog det som jag tycker blir godast!

Du behöver:
1 avokado
2dl mango (färska eller frysta, själv rekommenderar jag frysta)
2-3dl kokosmjölk (original)
1-3 dl babyspenat (liten, stor näve)

Mixa detta i en mixer, blender. Jag använder också ett proteinpulver som heter Forever ultra vanilj smak. Men man kan säkert göra denna på t.ex naturell joughurt eller ja låt fantasin flöda..
Jag toppar också den med kokosflan eller kokosflingor jättegott..

Såhär ser den ut

Så tycker du om smoothie så testa absolut denna! :)

Är det någon som har några andra recept på goda smoothies så säg till, gärna nyttiga ingredienser. Får såklart också vara andra..

Ha en skön lördag!
Adios amigos...

Likes

Comments

Idag var jag på trepartssamtal. Det var jag, min chef och min hälsovårdare. Trepartssamtal är någonting jag verkligen rekommenderar och tycker är mycket positivt och bra. För både en chef och en anställd.
Som det ser ut nu återgår jag i jobb fronomed juni och det känns faktiskt riktigt skönt! Jag hade nog ändå lite funderingar att jag skulle återgå till jobbet nu i Maj, men efter samtalet och när vi pratat så känns faktiskt detta riktigt bra. Och jag trivs på mitt jobb och med mina arbets kompisar och det är dit jag strävar med att komma nu.. Såklart har inte bournout kommit bara enbart från jobbet heller. Men tyvärr blev det droppen och bägaren blev för full..

Nu får jag kämpa på 1 månad till och förbereda mej för jobbet i juni. Får ju nu också fortsätta jobba med mig själv och ja kämpa för att allt skall bli bra. Och denna gång känns det faktiskt riktit bra..
Nästan lite att jag längtar tills slutet av Maj! Fast nu skall vi inte hurra ännu, för jag är långt ifrån stabil men det går framåt. Och jag har gjort mycket framsteg.

Dock kommer jag att jobba 2 dagar i början alltså 40% och sedan vartefter gå upp i %. Det känns också riktigt bra.
Så jaa nu känns det bra och nu hoppas jag att Maj ger mig ännu mer positivt tänkande och inte så många dåliga dagar. Jag är faktiskt jäkligt stolt över mig själv!!

Jag har inte ätit någon medicin, jag har enbart jobbat med mig själv och kämpat. Vilket kanske många gånger är fel för att det blir för mycket? Men samtidigt grymtgrymt bra för du blir så nöjd och stolt i slutändan över vad DU gjort själv..

Så ja nu känns det bra.. Vi gjorde upp en riktigt bra plan tycker jag och jag känner att detta kommer bli bra, och hoppas det också. Så nu kämpa vidare..

En stor klapp på axeln Josefine!
Dehär gjorde du bra och DU är stark!! You can do IT, som jag varje gång har gjort. Fast tyvärr tror jag denna gång är den värsta och tyngsta :/
Lite ego pepp till mig själv!! :)

Ha de gött!
Adios..

Likes

Comments

Igår var bokstavligen en skitdag! Började tänka och fundera för mycket, gick och lade mig i sängen vid 8 tiden och lyssnade på musik i hörlurarna och ja "flög bort i tankarnas värld"...
Jag började fundera för mycket på ja ALLT..

Jag kände mig värdelös, grymt värdelös.
Fick också grymma skuldkänslor och tårarna började svämma.
Jag kände att jag är en
värdelös dotter, jag kände att jag är en värdelös flickvän, en värdelös kompis, värdelös jobbare, skall du gifta dig som är så värdelös, ingen vill dig någonting, ingen vill du skall må bra osv.. ja alltså ALLT kändes fel och jag hade grymma skuldkänslor och kände mig grymt värdelös och dålig.. Efter att jag funderar, grubblat och gråtit så sa jag till mig själv: nu skärper du dig! Nu tänker du om, skärp dig INGEN är perfekt.. Försökte svänga allt de negativa till någonting "positivt" försökte hitta "styrkan" i det negativa..

Så efter en stund blev det bra och jag somnade sedan och har sovit hela natten och idag har jag en bra dag. Wohooo!

Men gårdagen skrämde mig verkligen.. Men tyvärr tror jag ingen annan skulle fått mig på positiva tankar förutom jag själv, and JAG GJORDE DET!

Och jaa jag vet att mina inlägg har inte varit världens positivaste den senaste tiden. Men detta ämne tycker jag är viktigt. Ja man skall inte "älta" det osv.. För jo jag har bra dagar och ja jag borde skriva när jag har bra dagar också..
men allt måste få ta sin tid?!

Men som jag sa! Idag är en bra dag och gårdagen glömmer jag bort, för en dag i taget! Och ni som själv går eller har gått egenom sånt här det är inget att skämmas över, det är inget fel på er.. Känner ni att ingen bryr sig om er så tänk bara: 1 dom vågar inte eller 2 skit i dom , dom är inte värda dig om inte de kan hantera din sorg..

Tyvärr har jag många vänner som ja inte bryr sig, eller klart dom kan bry sig men dom visar inte det, och ja och nä jag tycker det är två sidor med det.. för det du GER får du också tillbaka! Vissa vänner finns i både sorg och glädje och vissa finns bara i glädje, tyvärr är det så.. Alla är vi olika och alla prioterar vi olika. Men tyvärr är det nog så att man ALLTID har några minuter över i sitt liv för den man bryr sig om och vill visa att man bryr sig om.. Finns också folk som reagerar med att ge skuldkänslor till den som redan ligger. Men fine! En dag kommer jag känna mig starkare än nånsin..

Nu säger inte jag att alla mina vänner inte bryr sig! Jag har många vänner som hjälper, stöttar, peppar, frågar och finns där för mig, ni vet själv vem ni är!
Jag är tacksam över att ha vänner som bryr sig och värnar om en. Har dessutom värdens bästa mamma som gör allt för mig! Helt ärligt skulle inte min mamma finnas här och nu och under massa år så skulle nog inte jag leva! Min mamma betyder ALLT för mig! Hon är min stötte pelare i allt. ÄLSKAR DIG MAMMA!

Hoppas allt är bra med er!
Ha de gött!

Likes

Comments

Jahapp då är vi här igen..
Jag har nu snart i 4-5 veckor sovit dåligt igen.. tar länge innan jag somnar och vaknar alltid runt 3-5 tiden på natten och kan inte somna om, eller jo ibland somnar jag om men ibland tar det 1h 1,5h osv..

Nu orkar inte jag med detta mera! Och JO jag har bra dagar men jag har också skitdagar! Men jag orkar inte bara tänka på dem eller lägga energi på dem. (Dom dåliga dagarna)

Denna vecka har jag i 2 dagar också sovit 3h-4h mitt på dagen, från ingen stans bara. Och då har jag haft saker som skall göras, men sängen har lockat mera. För när jag väl sover behöver jag varken tänka eller bry mig i något. Då får jag bara lägga fast ögonen och sova, "flyga iväg i drömmarnas värld".

Ja hörni gott folk :/ det är inte lätt. Ja och visst finns det värre saker här i livet och ja man skall tänka positivt å blablabla.. Men just nu tänker jag på mig själv och jag har gjort många framsteg också. Men tyvärr mycket baksteg också. Varje dag är en kamp och jag tränar mig själv varenda dag. Det är inte LÄTT och det är inte roligt. Jag vill bara försvinna, bort från allt..
Jag orkar fan inte mer!
Nu är jag så irriterad på allt och lite till.. Jag har haft många bra dagar nu i april och känt mig stark. Men tyvärr när jag har dåliga dagar så rasar jag igen :/ det känns som att jag blir besviken på mig själv. Besviken på allt.. Att den ena dagen är inte lik den andra.. Nu är klockan 04:11 och jag vaknade 3 tiden. Började blogga ca 10 minuter före 4. Hittade inte sömnen och hittar inte den nu heller. Skulle lika bra kunna stiga upp. Men varför skulle jag det? Sitta i soffan och stirra in i en vägg? Haha.. Eller så blir jag så lessen så att jag gråter.. Tårarna är redan påväg att komma.. Känns som ruta ett igen!!

Och jag tar verkligen en dag i taget! Känner att det har funkat bäst för mig och det fortsätter jag med..

Nää var bara tvungen att skriva av mig lite.. Men nu skall jag försöka somna om och hoppas att när jag vaknar är det bättre och allt känns bättre..


Vargen ylar i nattens skog,
han vill men kan inte sova.
Hungern river hans vargabuk,
och det är kallt i hans stova.
Du varg, du varg, kom inte hit,
ungen min får du aldrig.

Adios!
Ha de gött!

Likes

Comments

Hejsan!

Nu är det så att jag söker personer med diabetes, och som vill testa en grej i 3 månader!

Jag har själv druckit denna produkt i över 1 år. Och kan säga att mitt blodsocker har varit bättre (plus många andra saker har också varit mycket bättre med hjälp av Aloe Vera)

Så mycket kan jag säga att mina blodvärden var mycket bra. Jag var till min läkare i Torsdas och han sa till mig: dina blodprovsvar var bra, allt är i skick och inga märkvärdigheter! Mycket fina resultat.

Jag kan inte lova att aloe veran funkar likadant på dig som den gör för mig.. Men är du mån om dig själv och vill må bra så rekommenderar jag verkligen denna produkt. Jag säger heller inte att den är nån "mirakel" gel men samtidigt vet/ser jag vad den kan göra till ja mig själv,mina kunder och många andra som dricker den. Såklart är inte den bara bra för diabetiker utan för andra också.
Men eftersom jag själv är diabetiker och haft min diabetes sedan jag var 3år (diabetes i 23år) så vet jag vad just denna produkt har gjort för mig, och inte bara för mig utan för många andra också även dem med diabetes..

Hälsa är någonting som ja tro det eller ej men det är viktigt! ALLA vill må bra? ALLA har chans till att må bra? ALLA har möjlighet att prova sig fram till vad som funkar bäst?
Gör dig själv en tjänst och prova!!

Aloe Vera har funnits i många många år och ja nu förstår jag varför!

Jag dricker ALLA mornar ett halft glas av aloe vera och jag mår bra, hela min kropp mår bra! Dessutom dricker mina hundar den också och dom mår också bra :)

Vill du veta mer om just denna Aloe Vera, och varför den är bra och vad den gjort för mig? Tveka inte ta kontakt!

E-mail: asplund
.josefine@gmail.com
Hemsida: myaloevera.se/josefineasplund

Likes

Comments

Jag söker just nu folk som är:
Trötta på sitt jobb, har noll energi, folk som vill ha en extra inkomst, dom som brinner för att hjälpa andra, dom som älskar utmaningar, dom som älskar team woork och som tycker om att måna om sig själv och folk runt omkring. Eller varför inte jobba heltid med detta?!

Nu går jag inte så mycket in på vad det handlar om utan bara kort.
Vill du veta mer? Ta personligen kontakt med mig eller maila mig på: Asplund.josefine@gmail.com

Så berättar jag mera.
Man kan ju inte veta om det är just någonting för dig innan du fått höra min version av möjligheten.
Jag presenterar möjligheten: vad det går ut på, hur man gör och varför detta är värt att göra!

You never know,
denna möjlighet kan vara någonting för dig!
Första steget är att besluta sig att: jag vill veta!

Vem vet det kan vara just någonting för dig eller så inte :)
Hör av dig för mer info..
asplund.josefine@gmail.com


Adios amigos!
Ha de gött..

Likes

Comments

Alltså att jobba inom vården och överlag med folk, tyvärr passar inte det alla..

Nu tänker jag vara brutalt ärlig för jag är ARG, och ett bra sätt för mig är att skriva av mig lite.. Och efter detta tänker INTE jag lägga mer energi på det bemötande jag fick idag..

Jag var till psykiatrikern idag. Denna psykiatriker hade bestämt sig redan innan jag kommit in för att jag "inte" har problem och att hen heller inte ville veta någonting om varför jag mår/mått som jag gör. Det enda som fanns i hens huvud var att jag inte har problem eller jo att mitt problem är att JAG är rädd för att gå till jobbet tillbaka. Att jag lägger energi och att jag har ångest över att gå till jobbet! Skulle denna psykiatriker haft ens en smula att hen ville veta någonting om mig och vad problemet är så skulle hen frågat och lyssnat??!

Är det inte så att när man jobbar inom vården så skall man lyssna och hjälpa patienten och inte "stjälpa"?! Den uppfattningen har jag inom vården att finnas till, stötta, hjälpa och ge råd.
Jag är paff över att det tyvärr finns såna människor som går enligt "pappren" och mediciner. Att allt handlar om det!

För nu är jag tydligen inte utbränd jag är rädd och har ångest över att gå till jobbet? Jag skall också tydligen måsta vara mer "arg/bestämd" mot mina kollegor och dessutom att allt tydligen handlar om att jag har ångest över jobbet!!
Förlåt nu men BULL SHIT!
Skulle hen visat ett litet intresse över vad allt jag gått egenom och mina känslor och fram för allt LYSSNAT skulle dagens besök varit mer givande!

Jag anser att jag är jävligt bra som kämpar och kämpar dag för dag! Jag jobbar sjukt mycket med mig själv dagligen för att bli starkare för att orka och för att det skall komma/bli mer och mer BRA dagar!
Jag är stolt över mig själv!
Jag gör ALLT i min makt för att jag skall bli bättre och starkare. Jag kämpar RÖVEN av mig. Jaa jag är envis! Och det är bra! För jag har den inställningen: jag kommer att fixa detta, jag kommer att bli mig själv igen, jag kommer att klara detta på MITT sätt och ja jag kommer en dag känna att NU nu Josefine nu är du så pass stark att du klarar av jaa jobbet. Men det måste också få ta tid. Min medicin för att jag skall klara detta är psykologen och att jobba med mig själv..

Men tydligen enligt hen så funkar inte det, jag gör fel!!

Men vet ni vad! Jag bryr mig skit och jag tänker fortsätta i denna stil för jag vet/märker att mitt sätt funkar. Jag tror också att detta besök gör mig starkare för att jag känner mig mycket mer "klokare" en hen och jag lyssnar på min kropp och tar i beaktan vad JAG känner och vad jag tycker..

Var lessen och besviken idag men nu är jag mer arg och ja förbannad!! Så nu säger jag såhär: I just give A shit! Jag vet bättre och jag tänker inte låta detta bryta ner mig.. nu glömmer jag hen och hens tankar och åsikter, släng dig i väggen ..

Och ursäkta ännu en gång.. men helt ärligt såhär skall man inte bli bemött!
PISTE!!!
Och nu har jag bara skrivit en liten bråkdel av dagens besök med hen!!

(Hoppas inte detta inlägg blev för rörigt, haha.. att vara förbannad och skriva samtidigt lan ibland inte vara så jättebra!! :D )

Adios!
Ha de gött amigos...

Likes

Comments

Ja alltså förra veckan hade jag många bra dagar, fast vissa dagar kunde det börja med en bra dag och gå över till en dålig och tvärtom..
Fast när jag varit hos psykologen har jag haft många bra dagar och ja mått relativt bra och humöret har varit bättre.
Träningen kom jag igång med förra veckan också men denna vecka har inte gått lika bra. I måndags tränade jag faktiskt. Men tisdag, onsdag och idag har jag inte orkat. Igår och idag har varit två sämre dagar. Orken är inte det bästa heller.

Många tror säkert att nu när jag är hemma kan jag storstäda, reda upp osv.. haha Nope! Det funkar inte så.. Vissa dagar orkar jag göra sånt men tyvärr många dagar så orkar inte jag annat än bara vara.. Så ibland får jag jättedåligt att vara, alltså dåligt samvete att jag inte orkar göra någonting, känner mig som värsta latmasken :/

Imorgon skall jag till psykiatrikern också och jag har bestämt mig för att inte äta medicin, varför kan ni säkert tänka nu?

Jo för att jag känner såhär: ja visst kan medicin vara bra MEN jag anser att min medicin e psykologen och att jag får ta saker i mina egna händer. Jag har alltid klarat mig förr från mina depressioner osv så varför skulle inte jag klara det nu?
Jag vill inte fejka mig "själv" med mediciner? För medicinerna tar INTE bort mina problem.. Det är endast jag själv som kan arbeta med mig själv för att få balans i livet.. Plus hjälp av psykologen.
Så jag kommer nog säga till psykiatrikern att jag vill inte ta någon medicin! Jag vill/kan jobba med mig själv, det är min medicin.

Så nu just är det nog ja inte så bra.. det går i en berg och dalbarna tyvärr. Men så är det bara.. Jag kan inte göra mera än vad jag gör just nu. Och ja som ja skrev tidigare jag har också bra dagar. Men när jag har dåliga dagar så är dom dåliga. Och inte heller att jag orkar så mycket dom bra dagarna heller.

Men jag lämnar aldrig bara och ligger i sängen. Jag är nog alltid ut med hundarna på morgonpromenad och kvällspromenad. Och jag tar verkligen EN dag i taget. Så vem vet imorgon kan det vara en bra dag eller så inte.. Men jag vill bara få er att förstå att det går inte så LÄTT att bara ta det lugnt och tro att det går att knäppa i fingrarna och allt är bra.. Haha HELL no!

Men inte handlar allt varje dag om mitt mående och utbrändhet.. Men oftast.. Ibland orkar jag inte ens tänka på någonting.. Vissa dagar känner jag mig som en svart skugga, nästan som ett spöke jag "är" bara typ.. jag andas men ändå inte..

Men jag måste bara hitta en balans i allt detta, men det tar tid..

Men just detta att folk tror att jag är hemma och typ ja: Nämen du är ju hemma nu så du måste ju ha tid med allt som inte "jag" har tid med.. nej nej nej det är inte så. Jag jobbar 24/7 med mig själv och mitt mående och min ork. Att ta mig egenom varje jäkla dag är tungt. Det tar på krafterna. Vissa dagar vill jag bara gråta, skrika och vissa dagar vill jag bara le och vara mig själv. Den Josefine jag en gång varit. Glad, positiv och orken att inte ta saker så hårt. Men jag vet att jag kommer dit en dag.. Men inte ännu och inte imorgon och ja kanske inte på en lång tid ännu..

Idag är en sån dag att jag vill bara gråta.. allt känns piss för att vara brutalt ärlig!!
Jag är glad att jag har mina djur hemma så jag inte är helt själv.
Jag är också tacksam att min älskade Andreas stöttar mig och inte "klandrar" mig för att jag vissa dagar inte orkar någonting..

Jag har också haft 2 st panik attacker när vi var suprise på prisma och handlade. Men jag ser inte det som ett problem. Jag hanterar dem bra och jag vet hur jag får kontroll på dem. Och jo klart jag är lite "rädd" för dem. Eller inte rädd.. jag funderar mera att kommer det att komma nu när vi far och handlar eller kommer den inte?!
Jag var faktiskt rädd nu i tisdags när jag åkte in till stan själv.. efter att jag varit på ett besök till företagshälsovården bestämde jag mig för att åka in till stan och fördriva tiden lite och tänka på annat. Men då var jag nog lite rädd eftersom jag var helt själv. Just rädd för att tänk om å tänk om det osv.. Men ingenting hände och det gick bra. Var dock bara 20 min i stan och sedan åkte jag hem..

Ha de gött!
Adios amigos..

Likes

Comments