När du inser allt det du har, endel av slump, endel av dig.

När du inser att du är älskad och saknad

När du tillslut inser att ditt liv är lika värdefullt som alla

När du inser att likgiltigheten du känt inte är påtaglig

Är detta vad som kallas lycka? I definition eller bara i en känsla?

Jag har börjat knyta upp de knutar jag fäst så hårt för att inte tappa kontrollen. Jag ser att allt bra inte ligger bakom utan framför mig. Kanske låter detta banalt men det har inte varit självklart. Jag känner igen, jag känner sorgen, lyckan, skratten, gråten.. jag vill aldrig likställa mig igen med känslorna. Jag är inte okej med att lämna innan jag fått känna!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Hej Tankemonster... Kan vi göra slut? Kan vi leva olika liv och bara ses på bra dagar? Kan vi ta en paus? Du har följt mig länge nu, men inte hela tiden. Du växte snabbt, tog över ett tag och sedan tillbaka igen. Du kommer och går. Ibland är det bara du som hörs. Ibland lyckas jag dämpa dig. Ibland finns du inte. Du, som egentligen är jag. Alltid lättare att skylla på dig. För om du är jag, vad är jag då?

Jag hör de från alla håll, frågorna men också svaren. Jag hör frågorna eka och jag hör hur de sakta dämpas av inövade svar. Jag vill lappa över, plåstra om och hålla hårt. Jag vill inte tänka, påverkas eller tyglas. Jag vill leva.

Leva som om inget var emot, leva utan alla tankar, utan min egna tankemonster. Men de lever där. Hela tiden.

Jag vill inte definieras av min ångest, jag vill inte vara den. Jag vill leva med den och vårda det som är bakom.

#vågaberätta #psykiskohälsa

Likes

Comments