Hej alla fina!
I detta inlägget kommer det handla väldigt mycket om mig själv och hur jag mår/är i dagens läge och hur jag mådde förrut, vilket innebär personliga saker och jag uppmuntrar inte någon till detta!

För mer en ett år sen så låg jag på botten och var fler än en gång redo på att ge upp de jag hade, jag kände ingen mening alls med att leva men det var något som höll kvar mig men jag vet inte vad.
Jag skadade mig själv för att kunna må bra, den tiden tror faktiskt det var den ända saken som fick mig att faktiskt tycka om livet iallafall lite efter men samma sekund som jag började tycka om livet fick jag ångest och kollade på min kropp och ångrade mig så grovt mycket.
Jag började där efter hålla på med droger vilket jag idag aldrig skulle göra någonsin för det var det värsta jag har varit med om, jag gjorde allt som kunde få mig att må lite bättre som kunde dämpa ångesten mer och det slutade inte bra.
Varför jag började må dåligt är pga väldigt mycket men en av sakerna var för att jag var extremt hatad och de gjorde så jag började stänga in mig själv och inte bry mig om folk runt om kring mig som faktiskt brydde sig om mig trotts vad jag än hade gjort.
Jag ångrar exakt allt jag gjorde den tiden då jag mådde som sämst för det finns så mycket bättre vägar till att börja må bra igen och det är där jag är nu.

Jag må ha ärr överallt men vet ni vad jag skäms inte över de för jag vet att jag har varit stark som har klarat mig igenom detta, jag mår för övrigt väldigt bra idag men alla kan även ha sina upp and downs men jag mår så mycket bättre och har varit skadefri i ett års tid och drogfri i snart 2 års tid.
Jag står på mina egna ben idag trotts allt som har hänt, jag uppskattar mitt liv mer än någonsin vilket jag aldrig skulle ha gjort om jag inte hade kommit in i min depression.
Jag ler trots allt som har hänt och jag är så sjukt stolt över mig själv som faktiskt klarat mig igen allt detta med lite hjälp och väldigt mycket vilja till det.

Den personen jag är idag skulle jag nog aldrig ha varit om det inte var pga av det som hände och jag är så tacksam över att jag inte tog mitt liv för om jag hade gjort det skulle jag inte få uppleva allt jag har gjort nu och jag skulle aldrig få må bra igen.
Att jag tog mig igenom detta var för min mamma stog vid min sida hela tiden under hela resan och jag vet inte hur jag ska visa min uppskattning till det men jag är så evigt tacksam över att jag har min mamma står vid min sida i alla lägen.

Jag vet inte vad mer jag ska säga tycker jag har fått med de mesta men finns även mycket kvar att prata om men om vi skulle prata om allt under detta inlägg skulle det bli väldigt långt, men såklart om ni vill ha mer så får ni gärna skriva i kommentarerna så jag vet vad ni vill veta och vad jag ska skriva.
Ta hand om er och stay strog trots vad som än händer, jag finns här om det är något som ni vill prata om eller bara skriva av er.
Så hörs vi nästa gång, glöm aldrig du är PERFEKT exakt som du är!

Likes

Comments

Hej alla fina!

Mitt namn är Emma och jag fyller då 17 den 6 december alltså en 1999, för att bara levt 17 år så har det hänt extremt mycket i mitt liv då menar jag allt från att vara på botten till att ta sig upp och det är lite det min blogg kommer handla om.
Såklart kommer det inte bara vara det kan även vara så att jag bara behöver skriva av mig om en kul sak som har hänt eller när jag bara känner för det, alltså kommer denna blogg handla om exakt allt och inget och nu får gärna komma med förslag på vad ni vill att jag skriver om!

Jag vet att många nu kommer tänka ''varför skaffar hon ens en blogg?'' jo jag gör det för att jag är en person som behöver skriva ner vad jag känner eller hur jag mår för att inte behöva tänka på det sen, det är rätt svårt att förklara men kommer skriva ett senare inlägg om vad jag menar.

Detta var bara ett snabbt litet inlägg om vad min blogg kommer handla om och kommer även ett inlägg mer om mig själv senare så håll utsikt så ses vi sen, ha det super bra så länge. 😌
Men det här är jag och det är så här jag är!

Likes

Comments