Idag har jag börjat rensa i odlingstunneln och förbereda belysningen för inomhusodling. Bort med växter som inte plockats bort! Jag har tänkt att ta ut allt ur tunneln utom de pallkragar som finns där och täcka hela marken där inne. Jag odlar till störst del i krukor där inne pga sniglarna men funderar på ytligare en krage till våren. Borde dock förbereda den nu isf. Men men vi får se hur jag gör! Jag ser iaf fram mot att snart börja med Vilma för inomhusodling samt örterna som jag inte kan vara utan (persilja, basilika) och sallad. Det brukar bli mer inomhus men måste försöka begränsa mig så det finns plats under lamporna till våren! Jag har blivit förbjuden att ockupera köket med tomater, chili, paprika, kronärtskocka och allt annat som brukar klämmas in för att få dagsljuset. Får se hur det går 😝

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag liksom andra är ofta drabbad av ångest. Mycket av min ångest är självförvållad, då jag sätter mig i dåliga situationer. Men mest för att jag överanalyserar allt!
Som mamma drabbas jag av prestationsångest över allt jag inte har tid, råd eller ibland lust med. Det kommer ofta när jag inte är med barnen. Som, varför lekte vi inte mer, vi skulle gjort si eller så.
Jag tänker ofta mycket, för mycket på vad jag borde göra eller skulle ha gjort/sagt.

Jag är också en person som tänker för lite på mig själv och mitt eget bästa, men det har jag lovat mig själv att bli bättre på. Jag ska här med bli bättre på att göra det jag vill och lyssna på mig själv!
Det är inte en lätt uppgift, men jag ska göra mitt bästa!

Likes

Comments

Jag bor på landet, enligt mig. Min sambo tycker inte att vi bor på landet.

Jag har i störta delen av mitt liv bott i Solna, utanför Stockholm. Idag bor jag i Norrtälje kommun. Bytet från höghus i betong till röd enplansvilla är ganska stort!
De första åren levde jag som att vi bodde i lägenhet. När man var hemma så var man inne. Möjligtvis att man satt lite ute på sommaren. Annars åkte jag iväg för arr hitta på något.
Idag är ett av mina största intressen att vara ute på tomten. Iaf när det är varmt!
Intressen har gått från fest och uteliv till familj, odling, hund och mat. Jag tycker fortfarande det är kul att gå ut med bara ibland.

Jag har blivit kallad tant ändå från tidiga tonår så "tantlivet" kan passa mig bra!

Jag är otroligt kreativ och impulsiv. Har lärt mig att kontrollera min impulsivitet genom att kunna tänka efter och då kan jag till och med glömma bort vad jag tänkt på.

Jag älskar att odla, skörda, skogen och mat. Inte bara för att jag är kreativ utan för att jag är mån om att ge mig och min familj bra mat och kunna använda mig utav det som finns i naturen som innehåller så mycket bra vitaminer osv som bara "slösas" på!



Likes

Comments

5 år har gått, nästan 5 1/2 och i natt vaknade jag upp från en mardröm om att avloppet översvämmas.

I Juni 2012 flyttade jag och min sambo in i ett hus, byggt 2008. När vi var på första visningen blev jag så såld att jag inte ville åka tillbaka till våran risiga tvåa i Hässelby igen. Vi gick på ytligare en visning då det här huset var allt vi letade efter och för att vi letade efter ett nytt hus för att slippa renovering. Vi bestämde oss för att lägga ett bud.

Efter att ha förträngt det mesta från den här tiden av vårt liv finns det nu mest suddiga och blurriga minnen kvar av det som hjärnan kunnat behålla i ett försök att skydda sig mot det jobbiga vi behövde gå igenom.
Att vi skulle bli så lurade, utfattiga och tomma, fanns inte ens på kartan hos oss. Vi hade en bra ekonomi, starkt förhållande och jag var gravid.

Dagen vi skrev på kontraktet så firade vi.

Vi hade köpt ett hus på landet och framtidsdrömmarna var stora. Det vi inte visste var att detta kontrakt som vi trott oss ha läst väldigt noga och trott oss fått förklarat för oss väldigt tydligt, hade en missvisande besiktningsklausul som förklarades på ett sätt under dagen vid kontraktsskrivningen men som sedan fick en annan innebörd.
Man kan säga att vi blev inlurade i detta kontrakt på ett sätt att vi efter besiktning och inbetalning utav handpenningen eh kunde dra oss ur kontraktet utan att riskera våran handpenning.
Vi flyttade in i huset under protest och utförde sedan en mer grundlig och mycket dyr besiktning. Det visade sig vara katastrof. Fel byggda badrum och tvättstuga, fel på avloppet, fel med dräneringen med mycket mer!
Med detta startades en rättslig process med säljaren som även var byggherre för huset.
I början när vi flyttat in kan vi inte dricka vattnet ur kranen så den luktar och smakar illa. Men inte nog med det, det är fullt av sand. Huset har av okänd anledning byggts ner så att det är den lägsta punkten på hela tomten. Men en värdelös dränering och en sommar full av regn, resulterar detta i översvämningar. Gräsmattan är ett träsk och det går knappt att gå på den. Men det var inte det stora problemet.
Med en egen trekammarbrunn där av en utav brunnarna endast är ett ihåligt rör blir det lätt vattenfyllt. Men inte nog med att brunnarna svämmar över så har denna byggherre installerat en eldosa i avloppsbrunnen. När sedan det ihåliga röret fylls och vattnet når eldosan så går strömmen i hela huset. Jag minns oändliga nätter, tidiga morgnar och dagar då min sambo får springa ut i regnet med pannlampa för att dränera bort vattnet med en dränkbar pump.
En förmiddag när jag, väldigt gravid står och duschar, blir det översvämning. Jag märker inte detta för än jag är klar och ser vattnet. Det är vatten över hela golvet i badrummet, ut i hallen och in i vardagsrummet. Jag försöker i panik att torka upp allt vatten men allt jag kan hitta med någon slags uppsugningsförmåga. Men förgäves. Detta resulterar i att precis innan Nin förlossning får vi riva upp allt golv dit vattnet hade spridit sig, kapa väggar i hall och vardagsrum. Under våran dotters första månad i livet levde vi på betonggolvet, med kapade väggar och en byggfläkt som dånade i hela huset dygnet runt. Under den hör tiden var jag hemma själv då min sambo var tvungen att jobba all dygnets timmar han orkade för att kunna betala besiktningsmän, advokater och renovering. Vi prioriterade bort mycket för att kunna ge våran dotter allt hon behövde. Vi hade varken tv eller internet och jag satt ensam ute i skogen utan någon form av underhållning (förutom 10 säsonger av vänner), utan körkort, på betonggolvet och med en byggfläkt. Jag fick förlossningsdepression. Det var nu vinter och det resulterade i att den dränkbara pumpen vi använde oss utav för att inte vattnet skulle ta elen från oss frös. Så nu var vi tvungna att inte bara springa ut på nätterna till brunnen, utan att även koka vatten innan för att tina upp vattnet som fryst i slangen som då också hindrade pumpen från att suga upp vattnet. Nu vaknade vi på nätterna, inte av regnet. Utan av det bubblande vattnet i avloppsbrunnen som var påväg upp för att pumpen hade stannat. (Jag kan inte uttrycka mig i ord för den tacksamhet jag nu känner till min sambo som sprang ut och in, dag som natt för att huset i princip skulle stå kvar.) ibland drömde man att huset svämmades över och när man sedan vaknade visste man inte om det var på riktigt eller inte så man var tvungen att springa upp och kolla för att OM det var på riktigt, fick vattnet inte sprida sig.

Med många underbara och fina människor runt omkring oss fick vi hjälp att fixa både avloppet, brunnarna och dräneringen. När vi grävde fram avloppsrören så visade de sig vara byggda över ett berg och knäckts och då fått ett bakfall. Det var det som resulterade att vattnet kom upp i huset igen.

Rättsligt så slutade det med rättegång där det blev en förlikning. Med sorg, hat, och orättvisa var det bara att acceptera, att rättvisa får vi ingen.

Detta är endast en liten del av det vi fick gå igenom och det känns som att den tiden tog en del av oss som vi aldrig får tillbaka, Första tiden av vår dotters liv, flera år utav ångest, oro och panik.

5 år har gått, nästan 5 1/2 och jag vaknar fortfarande upp av en gammal mardröm.

Likes

Comments

​HSP står för High sensetive person och det är precis vad jag är. 

Högkänslighet är något som är medfött och absolut inget ovanligt eller onormalt. Jag kom till insikt med att jag är en högkänslig person för bara ett år sedan och såg det då som en befrielse. Jag fick som ett "svar" på varför jag är som jag är även om en benämning inte spelar någon som helst roll egentligen. Jag är ju som jag är oavsett. Men för mig kändes det skönt. När jag hittade lite att läsa om detta så kände jag igen mig i näst intill allt. Jag började att få förståelse för saker jag känt och gjort när jag var liten. T.ex så trivs jag och känner mig trygg i små trånga utrymmen. När jag blir ledsen eller får panikkänslor så söker jag mig till sådana. Ibland fungerar det med att bara gå in i ett badrum eller i tvättstugan men oftast så krävs mer än så. När jag var liten gjorde jag en koja under trappen hemma. Men under trappen stod det en stor byrå, så jag var tvungen att klämma in mig mellan byrån och trappen. Men på ett sätt gjorde det platsen lugnare och tryggare, för att det var bara jag som kunde komma dit. Ibland var det en garderob jag satte mig i för att kunna bli lugnare eller finna någon slags tröst i mig själv. Idag använder jag mig som sagt utav badrum och andra mindre rum men ibland sätter jag mig till och med i duschkabinen eller bakom en dörr.

Med personlighetsdraget HSP lever jag med känslorna utanpå och mina nerver är i konstant beredskap. Jag upplever mycket, känner extremt mycket och kan förstå andra väldigt enkelt. Jag blir även väldigt lätt påverkad utav andras känslor och kan känna av det också. När jag var yngre var det väldigt svårt att sålla på vilka känslor som var mina egna och vad jag tog upp från andra. Jag kunde bli helt förstört pågrund av att en annan person befann sig i en depression eller liknande. Jag kunde själv bli deprimerad och helt nere, för mig utan anledning. Utan att veta att jag blivit påverkad av någon annan.

Att vara tonåring för mig var oerhört tufft, som för de flesta. Jag kan inte jämföra mina känslor men någon annans då jag bara har mina erfarenheter utav tonårslivet. Men jag tror att jag känt mer och varit mer inåtvänd och haft det väldigt svårt mycket pga högkänsligheten. Jag önskar att jag vetat då vad jag vet nu.

Men med högkänsligheten följer inte bara negativa känslor utan också mycket positivt. All empati, alla lyckliga känslor som också kan kännas så mycket större, all musik, all konst, all kreativitet är sådant som får en att kunna bli euforisk och spela en så stor roll. Det är också ofta härligt att ha personlighetsdraget HSP och det är så skönt att vara medveten om HSP


Mer info om HSP https://hspforeningen.se/

Likes

Comments