Hon smög upp för alla trappsteg och plötsligt var hon på tredje våningen. Musiken var så bra att hon inte kunde låta bli - hon började dansa. Hon visste att i mitten av rummet så var golvet av skört glass, glass som var så tunt att det skulle knappast hålla för henne under längre tid än några få sekunder. 
 
I hennes huvud så var allting så vackert och hon kände att hon kunde pröva gå ut mot mitten - det är ingen fara! Hon vet vart gränsen finns. 
När hon tar sitt andra steg så faller hon. Hon faller så hårt och så snabbt att ingen hinner reagera. Hon skär upp varenda tänkbar yta och nu blöder hon. Hon blöder av sin dumhet, hon visste att hon skulle passa sig men hon var så envis att hon ändå ville testa. 

Likes

Comments