De där lådorna jag skrev om igår, de är typ halvfärdiga. Allt papper tog slut, både det nya jag köpte på Panduro och det gamla jag hade liggande här hemma. Så jag får ge mig ut till krimskramsbutikerna och se om jag kan hitta mer.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med alla lådor, men alltid bra med förvaring! Kanske kan städa upp lite i hamsterhörnan, för de två korgarna som står där är överfulla med saker och då är det ändå inte alla hamstergrejer som finns.

Före.

Efter.

Jaja, händer inte mycket här utöver det. Jobb inatt och imorgon. Sen är jag lite ledig innan jag jobbar i helgen.
Annars är det lugnt.

Likes

Comments

Igår var vi nere i Göteborg och shoppade. Vi råkade även träffa Jeppe inne på Scifibokhandeln, det var lite roligt, haha. Jag köpte böcker som vanligt men var även inne på Panduro och köpte massa saker. Får väl se om det blir nåt pysslande för mig eller inte.
I fredags var det ju dags för morsan att prata med min psykolog, äntligen. Jag skrev ett sms till henne och påminde henne om att han skulle ringa och att hon skulle försöka komma ihåg vad vi har pratat om. Efter nån timme eller två hörde hon av sig igen.

Jag är så jävla förvånad! Två gånger på en vecka har hon haft olika insikter, bara sådär. På egen hand. Det har aldrig hänt innan. Jag blev väldigt chockad, haha. Jag tänkte "vad fan har hänt med min morsa!?". Känns nästan som att hon är utbytt. Men det här är bara positivt, både för mig och henne. Ju mer hon kommer på själv, desto mindre jobb för mig att försöka förklara och få henne att inse. Det går ju alltid lättare om personen själv gör allt det där. Men kul samtidigt. Fortsätter det så här lär ju vår relation bli ännu bättre. Så tummen upp på det!

"När ska du sluta röka?" frågar folk. Tja, när jag dör av cancer
eller känner motivation nog att sluta tänker jag. Alla vill
inte leva till 80-90 år eller mer. Vissa vill bara njuta
så länge det varar.

Jaha, förutom det sker inte mycket. Vi ska väl städa idag. Och jag ska fortsätta pyssla med min lådor. Köpte vita tråkiga lådor på Panduro och så köpte jag typ hyllpapper också, så klär in lådorna med det. Ser riktigt häftigt ut faktiskt! Men kommer bilder på det senare.

I veckan är det ju min långa jobbvecka. Patienten med dubbelvak åker hem på onsdag är det tänkt. Känns jätteskönt. Hen är så trött på att vi sitter där hela tiden då hen är van vid att sova ensam på sitt boende. Men vi sitter ju bredvid och håller i personen hela tiden. Så hen har börjat putta på oss att gå ut, men det får vi ju inte. Så blir gött för oss att slippa sitta vak och gött för henom att slippa vara bevakad hela tiden.
Sen åker nog den andra patienten vi hade vak på, hem snart med. Hen kan vara väldigt jobbig också, speciellt när hen går upp i varv och börjar prata/skrika om mat och grejer. Man blir knäpp av tjatet. Ibland kan man hålla på i 4 timmar och svara på samma frågor för att hen är helt manisk. Jag ser fram emot lite lugnare nätter på jobbat med mindre folk! Det är mest därför jag har mått skit, pga alla vikarier som inte sköter sig. Patienterna har varit nemas prolemas. Men men, vi får se hur det blir.

Tycker att min Odjuret-tatuering är lite rolig, för det ser ut som att han försöker
sträcka på sig och kika ut över tröjkanten, typ "Vad händer?", haha.

Likes

Comments

Katla var rolig igår. Jag har hängt en fröstång från taket för jag tänkte att det vore bra om hon fick nåt att göra och kanske får kämpa lite för att få tag på det. Och det fick hon fan i mig! Haha.

Det finns en rolig video på min Instagram (kolla längre ner till vänster) där hon snurrar runt och ligger på rygg och äter, haha. Jag fick mig ett gott skratt när jag satt och tittade på henne.
Jag ska ta och möblera om i hennes bur denna vecka. Försöker komma på fler sätt att underhålla henne på. Borde sätta nån liten bro i taket så hon får klättra och springa runt lite. Kan nog vara kul! Får se vad jag hittar på.

Sötis ❤

Min kära mor chockade mig igår. Hon har ju inte direkt den bästa självinsikten som finns men tydligen hade hon insett något. Hennes särbo håller ju på som han gör och jag har sagt att han måste få hjälp, för han är inte frisk. Antingen har han nån psykos, då han är väldigt paranoid eller så har han nån personlighetsstörning då han har enorma humörsvängningar och noll självförtroende. Ena stunden är morsan ond, för att i nästa stund vara det bästa som finns. Så var det för mig när jag växte upp, men jag tänkte aldrig på det just då när jag och morsan pratade om hennes särbo. Men hon gjorde tydligen det, för dagen efter hade vi den här konversationen:

Jag kunde liksom vara väldigt ärlig och säga som jag kände utan att hon tog åt sig som hon alltid gjorde förr. Kunde inte komma med nåt som lät kritiskt utan att det blev hus i helvete. Jag fick ju ljuga istället eller låtsas som att jag inte hörde frågan. Men nu kan jag vara helt ärlig och säga att det har varit piss, men att det är bättre nu, även om det kan bli ännu bättre. Och det höll hon med om. Jag tappade hakan lite, haha. Helt otroligt. Skönt att hon har kommit dit nu i livet. Hon och jag är rätt lika på så vis att vi båda behöver se och uppleva för att riktigt förstå, även om jag är liiiite bättre på det. Även om jag inte har upplevt en viss sak själv, kan jag ändå förstå hur det kan kännas. Skillnaden är att jag inte VET hur det känns, kan bara tänka mig hur det kan vara. Så borde det ju egentligen vara för alla, men många kan verkligen inte ens tänka så långt. Men så kan det vara.

Ikväll ska jag jobba igen. Får väl se hur det går. Jag kanske blir arg igen, beror på vilka som jobbar..
Jag längtar tills dessa patienter har skrivits ut. Inte så mycket för att de är jobbiga, utan för att vi då slipper alla vikarier. Jag är så trött på dom. Är man 75+ år borde man fan inte jobba mer. Stanna hemma istället.

Likes

Comments

Idag firar vi vår andra bröllopsdag! Mysigt.
Jag trodde inte jag skulle få nåt, eftersom vi är rätt tråkiga vad gäller att fira saker. Men J kom faktiskt hem med både rosor och choklad. Blev väldigt förvånad och glad!
Jag gav honom inget dock... Dåligt av mig!

Fint va? 😄

Annars så har vi mest fjantat runt här hemma och tvättat. Rätt skönt med slappa dagar ibland, så man får vila upp sig. Jag har bara legat i soffan prick hela dagen, asgött!
Nu kollar vi på Son of Zorn och käkar kvällsmat.

Likes

Comments

Helgen på jobbet gick sådär. I fredags var min kollega P ledig, så jag jobbade med massa vikarier men det gick faktiskt jättebra. Det var bara en patient som var uppe i varv och vrålade för hen ville åka hem, men vi kan ju inte släppa ut folk hur som helst. Så vi höll väl på med henom i säkert 4 timmar innan hen till slut somnade.
Men i lördags höll jag på att få utbrott igen. Blir så jävla trött. Dubbelvaket har som sagt mediciner kl 22 och 00. Men sjuksköterskan tyckte att vi kunde ge 00-medicinen 30 minuter efter 22-medicinen just för att inte behöva väcka patienten mitt i natten. Så när vi skulle byta av de som satt vak kl 22.30 tog jag med 00-medicinen. Men de som satt då började protestera (som vanligt) och sa att patienten just somnat och då kan vi inte väcka. Jag försökte säga att det är väl bättre att väcka patienten nu, när hen bara sovit i en halvtimme än att låta hen sova i 2 timmar och sen väcka henom? Men nä, det var det tydligen inte. Så jag höll på att explodera över att de tjötade och sa emot samt var ologiska. Till slut sa jag bara "Jag skiter i vilket. Gör vad fan ni vill!". De väckte patienten vid midnatt och hen fick sin medicin, men sen då? Jo, sen var hen vaken tills vi gick hem kl 7. Hur bra är det då? Vad är det för dygnsrytm? Hen kommer ju börja sova på dagarna istället och en av våra uppgifter som personal, är att se till så våra patienter får en bra dygnsrytm, men det går ju fan inte när en massa VIKARIER lägger sig i. Ni jobbar ju för fan inte ens på vår avdelning vanligtvis, så vad fan lägger ni er i för?! Vi vet hur våra patienter funkar, vi vet vad vissa saker leder till. Men nä, vi vet inget alls.... Blir så jävla trött.
Jag ska prata med chefen, för allt det roliga med jobbet har försvunnit nu. Dels pga att vi är så mycket folk (vanligtvis är vi 2 st på natten men nu är vi typ 5-6 st) och dels för att folk inte kan hålla käften och sköta sig. Allt kul har bara dött.

Så här känns det när man måste samarbeta med folk på jobbet.

Sen så har P varit och pratat med chefen och pratat "för mig", om nåt jag inte ens bryr mig om! Det känns inte heller ok. Det är snarare han som tycker att det är fel, inte jag. Jag har inte klagat en enda gång, bara sagt att jag inte vill jobba med personen (som det handlar om) ensam pga hens närgångna sätt. Men då har P sagt till chefen att jag mår dåligt över att personen är hos oss och jobbar? Jag har inte sagt det en enda gång, för jag bryr mig inte. Jag känner mig inte olustig runt personen, men jag vill inte jobba med henom heller. Hen verkar ha svårt med gränser och vad som är ok och inte. Uppskattar inte när folk ska prata för mig om nåt de inte har en aning om. Så det är totalt kaos på jobbet och stämningen är skit. Jag är väldigt lättpåverkad av sånt. Jag märker sånt på en gång och det drar ner hela mitt humör. Jag ville grina som ett barn när jag gick hem igår, för jag orkar inte med det.
Sen så väntar jag ju på att utredningen ska bli färdig nån gång och det är en sorts stress att behöva vänta och vänta i veckor på att det ska avslutas. Jag vill ju ha det färdigt så jag kan gå vidare. Står liksom och stampar på ett och samma ställe nu och kommer inte vidare. Blir galen.

Mitt humör just nu.

Sen så får jag mina depressiva stunder då jag känner att det är ingen idé att ens försöka. Och då menar jag med allt. Kan lika gärna ge upp och kasta in handduken. Bara skita i allt och låta det gå åt helvete. Jag känner att jag försöker med allt, försöker se till att jobba och dra in pengar, försöker samarbeta med folk fast att jag egentligen avskyr varenda jävel, försöker göra rätt fast att jag inte får nåt för det osv. Orkar inte. Så trött på att känna mig malplacerad överallt och "konstig" och vantrivas på varenda arbetsplats jag är och har varit på. Det är inte så kul att känna så hela tiden. Känner mig bara udda. Typ som ett museiföremål som folk kommer och tittar på. Eller som ett djur på zoo.
Man kämpar fan i motvind hela tiden och folk bara hoppas på att man ska ge upp. Så känns det.

Nu är jag visserligen ledig men känner samtidigt att inget är kul längre. Ser inte fram emot nåt alls, för det är ingen idé. Det är ingen som lyssnar på mig eller tar mig på allvar ändå, så varför bry sig?

Likes

Comments

Moder Jord hade ringt till den privata psykiatrikliniken idag för att boka in en ny tid med min psykolog, eftersom han inte ringde i fredags (som jag redan nämnt). Hon fick ingen ny tid förrän nästa fredag! Jag måste alltså vänta, sammanlagt, tre jävla veckor för ett satans samtal på max 1 timme... Sånt där tål jag inte.
Morsan sa också att han inte hade ringt och att hon hade suttit på sitt jobb och väntat samt hoppat över raster osv. Receptionisten tyckte att det var märkligt då hon hade lämnat en lapp med morsans jobbnummer och skrivit att han INTE ska ringa till mobilen, men hon skulle prata med honom.
Han har ju som sagt inte ringt mig heller. Tänker sura som fan när jag träffar honom nästa gång, bara för att... haha.

Min favoritsysslor: läsa böcker och klappa katter. Helst samtidigt. ❤

Hur som, jag är ledig nu till fredag kväll. Hittills har det gått rätt bra på jobbet, förutom att vikarierna ifrågasätter allt. Verkligen allt. Vi jobbar liksom där, vi vet vad som ska göras och hur. Men det är fan alltid någon som ska tjafsa. Blir så trött på det.
Igår delade jag ut mediciner och gick in till patienten som har dubbelvak. Hen sov väldigt djupt och jag sa till vikarierna att hen ska ha sin medicin nu och att sjuksköterskan hade sagt att vi måste väcka patienten om hen sover och ge tabletterna. Men då började båda protestera och säga att det vore jättedumt och nä, så kan vi inte göra (de tänkte inte på patientens väl och ve, utan på sig själva för de ville inte att hen skulle vara vaken när de satt där). Jag påpekade att det var epilepsimedicin och det är rätt viktigt. Men de tjafsade så jävla mycket så jag gick ut och sa till sjuksköterskan att hon får göra det själv, jag tänker inte tjöta om sånt.

Allt man gör ifrågasätter de och då gör vi liksom inget konstigt eller elakt mot patienterna, utan helt vanliga men viktiga saker. Jag skulle aldrig drömma om att ifrågasätta ordinarie personal på det viset om de inte begick uppenbara fel, som riskerar patienternas hälsa.

Tyckte den här var så rolig, för det där är jag och J, haha.
Även han skrattade igenkännande. 😉

Men patienten som det är dubbelvak på är så jävla rolig ibland. Jättesnäll och fin person med ett rätt gravt funktionshinder men med väldigt mycket humor. Hen låg med täcket över ansiktet inatt och när hen var vaken emellanåt kunde hen ligga där och skratta. Sitter man i ett halvmörkt rum kl 04.30 på morgonen och håller en patient i handen, som dessutom ser ut som en mumie (inlindad i täcket) och hör ett skratt i stil med "MWAHAHAHAAA!" (som onda skurkar i filmer), så kan man inte hålla masken direkt. Alltid ett gött inslag i kaoset.
Det är sån kris på jobbet, för det saknas personal. Jag hörde att bara våra 3 vak omsätter lika mycket personal som en hel avdelning (med typ 15-17 platser) och ovanpå det har vi dessutom 3 "vanliga" patienter som det krävs personal till. Varje dygn saknas det 25 personer för att avdelningen ska täckas upp ordentligt pga alla vak vi har haft och har kvar just nu. Helt sinnes.

Alla vikarier är antingen uppbokade eller så är de rädda för våra patienter. Fråga mig inte varför. Jag har liksom aldrig blivit slagen eller hotad av våra patienter. Däremot larmas det på psykos och demens hela tiden. Jag har varit nära att åka på stryk på demens flera gånger, men dit vågar folk fan gå. Våra patienter är vuxna, men intellektuellt som barn. Vad finns det att vara rädd för? Man är bara rakt och bestämd men trevlig, så finns det liksom inga problem. Tyvärr är det fördomar som styr där. Skittråkigt, för våra patienter är rätt roliga! Och ofta ganska mysiga också. De vill hålla en i handen, ha en kram, sitta nära eller bli nattade t.ex. Det är ju inte direkt jätteskrämmande.

Jaja, jag är som sagt ledig och jag är svintrött. Ska bli gött att få krypa i säng om bara ett par timmar och få sova ut. Lär säkert sova i 15 timmar, som vanligt, haha.
Nu ska jag fortsätta kolla på Vem vet mest.

Likes

Comments

Tror ni psykologen ringde morsan i fredags? Nä. Han har inte ringt mig heller, för en ny tid. Så jag undrar om han kan vara sjuk eller hemma för VAB? Men man tycker ju att nån i receptionen kan ringa upp och säga att han har blivit sjuk eller nåt, för morsan satt ju på jobbet och väntade på att nån skulle ringa. Hon hoppade över raster och allt möjligt pga det. Men nä, inte ett ljud. Samma idag. Hon har inte haft tid att ringa heller, men skulle försöka i veckan.
Sånt här stör jag mig på som fan, för det drar ut på tiden och den enda som får lida för det är ju jag. Jag går ju här och väntar på att den efterlängtade utredningen ska bli klar och än så länge har allt gått väldigt smidigt. Men på slutspurten ska det sega som fan, så klart. Vad annars? Min vanliga tur!
Jaja, så är det.

Imorgon är det Alla Hjärtans Dag och som en liten överraskning har jag köpt blommor med choklad till svärmor. De kommer levereras till henne imorgon med bud, hoppas hon blir glad! Tyckte hon förtjänar lite uppmuntran, då hon oftast har det rätt tufft hemma. Men svärmor är stark, en riktig urmoder som verkar klara allt. På kortet skrev jag nåt i stil med "TIll svärmor på Alla Hjärtans Dag, för att du är bäst och förtjänar lite blommor! <3". Skrev inget namn, men jag tror hon fattar vem det är ifrån, haha. Får hoppas att de inte hinner frysa ihjäl utanför hennes dörr innan hon eller nån annan i familjen ser dom. Men men, det återstår att se.

Ikväll är det dags för jobb igen. Ser inte fram emot det, men får hoppas att det går bra. Så länge en av psykospatienterna har flyttats lär det väl gå bra. Hen var ju högljudd och höll på att väcka de andra. Jag får ta en natt i taget och försöka stå ut. Vi har det rätt turbulent nu, men om jag biter ihop och står ut kommer det nog att lätta. Jag behöver ju jobba, så tror jag ska säga till chefen att förlänga om det går. Men att jag skulle vilja ha ett litet avbrott mellan april och maj, vore skönt med lite vila och sen jobba på fram till augusti/september, beror på om jag kommer in på nån utbildning eller inte.

Hur som, löser sig alltid.

Likes

Comments

Idag tänkte jag skriva ett roligare inlägg än alla mina gnällgrejer. Nu måste jag ju visa lite nya hamstersaker och sånt där kul. Så fort jag fick hem min beställning igår flyttade jag om lite hos Katla (hon var ändå vaken), för att se om huset fick plats. Det gjorde det, men det var precis. Tror det finns nån centimeters marginal åt tre håll, haha. Men Katla verkade tycka om det, för hon kutade runt och hade sig en bra stund efteråt.
Sen kunde jag även hänga en örtstock i gallret som hon kan äta ifrån, även om hon får kämpa lite. Sträcka lite på tårna för att nå, men då får hon ju lite att göra också.

Det nya huset med många rum. Hamstrar gillar att ha många hålor att sova i
och förvara mat i, samt att byta då och då.

Så här ser det ut med huset i. Katla får inte så mycket plats över, att springa på, men hon har sitt hjul och sina rör, så hon borde vara ok med det. Dessutom möblerar jag om titt som tätt, så hon får mer plats snart igen.

3 rum med takbalkong är ju inte så dåligt ändå, haha. Här nosar hon på örtstocken som hänger i taket.
Dessutom har hon sin kokosnöt att chilla i om hon vill det. Hon verkar nöjd!

Sen så byggde vi ihop Gaahls nya bur. Den kan nog bli lite jobbig faktiskt, det tänkte vi inte på. Allt måste ju ske från toppen. På hans gamla bur kan man ju plocka bort locket så man kan städa ur den ordentligt, men det kan man inte med den nya. Den har ju locket högst upp, men det går liksom inte att ta bort halva buren så man kan tömma. Så jag får vl sopa uppifrån eller nåt. Eller dammsuga, haha. Löser sig alltid. Sen så är den ju i "glas" (plast) så man kan se rakt in. Får hoppas att Dovahkiin inte börjar riva på "glaset". Men vi får se.
Efter det matade vi våra djur, förutom ormen. Han ska få mat idag.

Fina Ödlis. Hans svans är tjock och fin, vilket tyder på välmående.
På bilden är han nyömsad också, så hans färger är riktigt fina. Älskar geckoögon! ❤

Snart är det ju dags för mässor också. Får se vad vi kommer hem med då. Jag är sugen på fler ödlor men också nån stor fet orm, som är min. Men jag är inte så bekväm med att mata ormar med ihjälgasade djur... vilket inte är så konstigt kanske, med tanke på att jag är vegetarian, haha. Men å andra sidan måste ju djuren få äta. Det må vara ett litet problem, men det är ändå ett dilemma. Jag älskar djur och vissa djur äter andra djur så... Vad är mer rätt/fel? Katter äter ju också kött, men det är åtminstone redan strimlat och färdigt, så man ser aldrig sötheten hos djuret som en gång levde. Det är väl så köttätare tänker kanske.

Jaja, det tåls att tänka på. Idag ska vi åka och handla, sen får vi väl se vad som händer. Flytta över Gaahl till sin nya bur samt rasta honom i aktivitetsbollen så han håller sig lugn. Får hoppas att han är på humör bara!

Likes

Comments

Nu är gnällspiken igång igen, haha. Känner mig så otacksam och neggo, men alltså... Inatt ville jag typ grina lite på jobbet. Vi har fått in två psykospatienter bland alla våra vak och annat skit och det funkar ju inte. Vi har väldigt strikta regler för våra patienter eftersom de behöver struktur. Hela deras värld hänger på att det finns rutiner och struktur. Det funkar inte för psykospatienter. De kan vara uppe och vandra hela nätterna, vill ut och röka eller tjöta om annat. Våra regler är att de ska följas, oavsett om man kommer från psykos eller om man har t.ex autism. Men det funkar ju inte och jag blir skitless och får ångest när våra rutiner inte följs. Inatt hade vi en ny psykospatient som var pigg kl 02.30 och var ute på avdelningen och gick. Jag satt på ett av vak:en så jag hade ju fullt upp med det. Då kan man ju kanske tro att mina två andra kollegor (vikarier den här gången, varav en är van vid att vara hos oss) skulle ta och styra upp det, genom att be personen hålla sig på sitt rum. Men nä, det gjorde de inte. Ingen av dom hade ens koll på att hen var ute och höll på. När jag blev avlöst och patienten kom ut igen sa jag att hen får faktiskt hålla sig på sitt rum, därför att hen störde de andra genom att slänga i dörrarna, hosta högt och hålla på. Hen blev så klart skitsur och blev ännu mer högljudd. Jag ville be hen dra åt fanders, men det kan jag ju inte göra så klart.
Till slut ringde jag till sjuksköterskan och bad henne komma ner, så vi kunde lösa det där på nåt sätt. I alla fall, patienten fick gå ut på rökgården och knalla i en halvtimme. Sen blev det lugnt. Även där är våra regler hårda, inga cigg mellan kl 22 och 07 och det är för att våra patienter inte ska störas av spring. Men det går ju inte alltid att hålla på och jag tycker sånt är sjukt jobbigt.

Jag firar in snön. Äntligen fick jag lite snö!

Sen så satt den ena kollegan inne i lunchrummet med stängd dörr, den andra satt och sov. Både i soffan och på vak:et och jag pallar inte sånt. Då blir det ju att jag får hålla koll på allt, både mitt eget vak och på alla andra patienter som kanske kommer ut eller ringer på klockan. Blir skitstressad av sånt.
Sen så skrev chefen igår att hon försöker förlänga mitt vikariat till september och jag kände väl "Nejnejnejnejnej! VILL INTEEEE!" men samtidigt känner jag mig otacksam om jag tackar nej... Jag behöver ju jobb och pengar. Hatar det här.
Jag har sökt in till utbildningar så jag får väl hoppas på det istället. Eller Eurojackpot 😉
Så när chefen kom imorse och sa samma sak till mitt ansikte sa jag "Om jag vill... Jag är inte så säker på det". Jag kände mig så jävla otacksam. Men jag pallar fan inte med skiten. Blir helt sönderstressad, men jag har inte så mycket annat val egentligen. Pissliv.

Jaja, jag är ledig nu i alla fall. Idag ska morsan prata med min psykolog. Får se hur det går.
Ikväll ska vi åka och handla käk samt pyssla ihop den nya buren till Gaahl. Den ska levereras hem mellan 9.30 och 12.00. Spännande! Ska bli kul att inreda. Har även köpt till några andra saker med, så hoppas han blir glad.
Nu ska jag äta frukost.

Likes

Comments

Hörde av mig till min chef igår och meddelade att jag skulle komma och jobba idag som vanligt. Hon skrev "bra tack". Ett par timmar senare fick jag ett nytt sms där det stod "På ditt nästa pass ska du till avd .... på ..... sjukhuset. Tacksam för återkoppling". Och jag kände bara "Nejnejnejnej! Jag åker inte dit!". Fick typ hjärtklappning. Jag visste det! Vad var det jag sa!? Jag besvarade med att jag måste säga nej till det och att jag inte klarade av att sitta still så länge och inte på ett helt okänt ställe på andra sidan stan. Sen gick jag ut på altanen och nervösrökte och var sur som fan.

Tog en ny "backward selfie" igår. Tyckte den blev lagom
trippy med färgerna. Blev helknasigt. Den här sortens
selfie borde bli en grej! Det är svårare att göra den intressant
jämfört med en vanlig selfie.

Chefen svarade typ "Ok, då åker du till avd...." (den jag brukar vara på) och jag kände hur all ångest och spänning i kroppen bara släppte. Jag sa ifrån och det togs emot väl, tacka fan för det. Jag skrev tack och att det uppskattades. Nånstans måste man ju sätta ner foten, annars blir man ju använd som en jäkla dörrmatta. Det finns ju fler som kan åka, men det ska alltid vara samma personer. Ring in vikarier eller nåt istället. Jag får ju inte en krona extra för att åka till andra sidan stan och sitta där och uggla. Nej tack, jag håller mig hellre på hemmaplan. Punkt slut.

Jaja, vi får se hur det går nu då. Jag ska jobba två nätter, sen är jag ledig igen till nästa vecka.
Nu blir det middag!

Likes

Comments


Better Blogging Nouw