View tracker

Min skalle känns rätt överhettad nu kan jag säga å ändå har arbetsveckan nyss börjat. Likt en ekorre springer jag än hit å än dit på 'viktiga' möten där jag inte bara förväntas delta utan även bidra med input,synpunkter men även leverera resultat och svar på frågor inom flera områden, helst ska man framföra det på ett genomtänkt,trovärdigt entusiatiskt sätt. Det är väl ' duktig flicka  syndrom' kan jag tänka. Jag vill tro, att det funkar ganska bra, får åtminstone positiv och uppskattad respons på det jag åstadkommer. På mitt arbete har vi patienterna i fokus, låg personalomsättning, goda resultat på medarbetarenkäter och högt frisktal. Allt sammantaget är det just det som är min största motivation samtidigt som det är fara i att fastna i ett ekorrhjul av måsten...En stor utmaning är att få tiden att räcka till eller rättare sagt få mig att räcka till under de timmar jag är i tjänst. Jag utmanar mig själv dagligen och det är väldigt tröttande. Däremot är jag ganska bra på att vara ledig, tar inte hem jobb i tankarna, men nu behöver jag längre sammanhängande ledighet så att återhämtningen står i proportion till arbetsmängden. Får klura på HUR det ska gå till, ingen gör mitt jobb när jag är borta så det blir liksom än mer när jag kommer tillbaka., kloka tips mottages tacksamt.

Ja det här blev ett väldigt ego- inriktat inlägg, men det är ju min blogg å då får jag tillåtas vara lite ego oxå, sådeså..😜

På återhörande, puss å hej !

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

I går gjorde jag stan med min barndomskamrat Karin, och det säger jag, det var lääänge sen sist. Lite shopping , gofika och surr, good old days !! Karin och jag har f.ö varit vänner i 53 år, fatta !! Vi har följt varandra genom alla år, ja nästan hela livet. Det är härligt att ha en vän som kan ens historia på nåt vis å jag har fått ta del av hennes liv. Karin å jag är egentligen väldigt olika som personer, rör oss inte alls i samma kretsar om man säger så. Vi har olika intressen som upptar vår fritid, men vi har varit ute på charter tillsammans å nån utekväll ibland. Det viktigaste med vår vänskap är nog ändå att vi vet att vi finns där för varann i med och motgång. Karin är som en syster för mig och vi kan prata om allt. Hon är en del av mig och min familj. 💖

Ja det blev en lördag med skratt, allvar, fika och en ny jacka , tack 'Kajsa' för sällskapet 😊

Puss å hej !

Likes

Comments

View tracker

Det var några år sen jag bloggade, men nu eré dax igen. Tycker ju om att skriva det är nåt läkande och terapeutiskt med det. Jaha, kanske nån tänker ( om det nu finns nån som läser detta ) mår hon inte bra eller ?? På det kan jag enbart svara, jag mår nog som de flesta i min omgivning.
Livet är upp och ner, bra och mindre bra dagar ja ibland även dåliga dar, Men i perspektiv till mina tidigare erfarenheter av sjukdomar och skit, så mår jag i dag fantastiskt bra. Det reflekterar jag också över när jag genom mitt arbete ibland får till mig de mest tragiska livsöden man kan föreställa sig, nej världen är inte rättvis den kan vara så hård och brutal, men också fantastisk fin på samma gång. `Till det återkommer jag en annan gång.

Nog med tungsinnet....bloggandet för mig kommer att vara mina reflektioner i livet, smått som stort. Sen får jag se hur frekvent det blir, det lär visa sig.

Puss å hej !

Likes

Comments