Alltså ingerfära. Så gott och så nyttigt.
Att starta dagen med denna magiska rot har många hälsosamma fördelar.
Bland annat minskar det hunger, har god effekt mot migrän, minskar magsmärtor och kan i vissa fall bota diarré och magsjuka, minskar kolesterolet, förebygger förkylning med mycket mera!

Jag brukar normalt använda ingerfära i smoothies och har även köpt färdig ingerfärsshots men idag tog jag tag i det hela och tillagade ca 1 liter egen dryck. Hur fantastiskt?

Recept:
Koka en liter vatten och låt svalna ca 5 minuter
Tillsätt 200 gram riven ingefära och låt stå ca 20 minuter.
Sila bort ingefäran och tillsätt
1/2 dl honung
1 tsk kanel
4 tsk spiskummin
Och saften från 2 citroner
Häll upp i nån snygg glasflaska och avnjut en snaps varje morgon 👌

KLART

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Jag mår så himla bra efter graviditeten. Detta jämförs givetvis med hur dåligt jag mådde innan Charlie kom till världen.

Nu har jag satt ett mål med min "träning" och återhämtning vilket är att jag ska promenera 20 mil. Inte under en och samma promenad och heller inte under en bestämd period men för min egen skull. Det kommer kännas väldigt bra att pricka av.
Nu är Charlie 9 dagar "ung" och vi var hittills tagit oss ca 3,5 mil.

Jag hoppas innerligt jag kan byta ut promenaderna mot jogging i samma sträcka när jag bockat av första målet :)

Att Charlie älskar att åka vagnen gör ju inte saken svårare.

Jag är så fascinerad över min kropp och faktiskt mig själv.
Jag rörde mig i den mån jag kunde innan förlossningen och i den mån jag kan efter.
Här är resultatet.

9 dagars bebis vs. 9 månaders graviditet ♡

Likes

Comments

Den här harmoniska tiden.

Bebisen bara äter och sover. Man blir lite lika och allt går som i slowmotion. Man är harmonisk och lugn och lite loj i pallet.

Men man fullkomligt älskar livet.

Dagen ser ut typ såhär;
Sover till 12
Äter frukost och ammar några gånger
promenerar
Ammar mera
Hinkar kaffe och kollar på dåliga tv-program
Äter och ammar lite till
Duschar
Kollar tv och somnar 😅

Och under hela den tiden, dag som natt så pussas man och gosar i massor.

Likes

Comments

Något man blir tvungen att älska som bebis-mamma är bland annat kallt kaffe.
Vet inte hur många gånger om dagen det är halvljummet kaffe som får fylla både koffein- och smakbehovet?
Men, konstigt nog lär man sig gilla även det!

1. Tar kaffe
2. Ammar eller byter blöja eller går toa eller städar eller roar barn osv osv.
3. Sveper ljummet kaffe

Likes

Comments

Idag tänkte jag delge min åsikt om hetsen till bröstchocker vissa rötägg lider så hemskt utav.

Jag ammar. Vilket betyder att jag får mitt barn att överleva genom att tillföra honom näring via mina bröst.

Jag ammar också när han är hungrig och behöver näringen. Jag söker alltså inte upp någon skäms-hydda att göra detta i utan jag tar fram "maten".

Folk har (inte till mig, tack och lov) verkligen stört sig detta. Att folk visar en halv patte liksom! Hur sjukt??

Vet ni hur många "äckliga" ansikten man måste möta? "kolla inte då för sjutton".

Jag tycker verkligen synd om dem som lider av att se något halvt bröst nu och då?! Tur att vi har bra vård i landet man kan uppsöka om dessa fobier dyker upp.

Fred.

Okej, bilden var "morgonkärleken". Resten "bröst..

Likes

Comments

2017-07-29 Var dagen då Charlie kom till världen i en hiskelig fart!

Äntligen är han här. Vår lycka är total och hela familjen njuter sig genom dagarna.

I just detta skrivande så var här precis en paus ca 2 timmar där vi passade att sova. Nu visar kl 10.23 och Charlie är 3,5 dygn.

Frukost nr 3 och tuttarna värker som satan.
Något jag helt glömt.

Åsiktsmänniskor som tror vissa skaffar barn för att: binda en man, få mycket barnbidrag, är arbetsskygga eller bara struntar i preventivmedel. Till dem vill jag säga: Dra åt helvete och tänk om!

Man är inte bara en superkvinna. Man ger först upp hela sin kropp för att bära och skapa ett barn. Man har ingen aning om hur den kommer förändras under bärandets gång. Man måste, trots att man spyr och mår ständigt illa äta på ett visst sätt. Trots att man är oförklarligt trött och får blodtrycksfall så att man svimmar (föreställ dig känslan av grym bakfylla, utan att inte ens deltagit på en rolig fest dagen innan) gå och arbeta och få vardagen att gå som alltid.
Kroppens skellet och hormoner ställer om sig och gör fruktansvärt ont. Man inväntar en förlossning, något som man vet kommer göra så fruktansvärt ont att man vill dö men har ingen som helst kontroll över, annat än att det kommer att ske. Man är orolig 24 timmar om dygnet över att något kan hända den lilla människan i magen och hur man ens skulle kunna klara att genomlida en sådan sak. En ångest som medför ännu större hormonpåslag som får mamman att må dåligt.

Gällande ekonomin får man någon tusenlapp extra i bidrag. Visst, men det går jämt ut med det man förlorar på att inte få en hel lön och blir minus på det barnet faktiskt kostar pengar.
Man blir ju ledig från sitt arbete om man tar ut föräldraledighet men då jobbar man ju istället 24 timmar per dygn istället för 40 timmar per vecka. Ganska enkel uträkning kan jag tycka.

När barnet är fött är kroppen ett enda stort sår och i det ska man alltså börja sin ledighet med att arbeta 24/7. Man kan liksom inte vila sig i form. Sedan kommer ännu mer hormoner. De som på nåt konstigt
sätt kommer för att pröva vårt psyke?! När dessa kommer ska man visa hur lycklig man är som nyss fått barn. Man ska orka ta hand om sin läkande kropp, den nya familjemedlemmen och dessutom umgås med massa folk tydligen! Hur vettigt?
Tänk er att först bli överkörd, sen gå direkt till jobbet och dessutom känna känslor som både får dig att sprudla lycka och känslan av att viljasamtidigt.

Sen ska man amma! Amma som för mig varit en självklarhet då jag kan men som den första tiden är mord. Vet inte hur många gånger man övervägt att såga av sig brösten och slita fram en nappflaska.
Men nä, där sitter man med såriga bröstvårtor, smärta från helvetet från både knöliga bröst och ihopdragande livmoder med en hungrig bebis i famnen som saknar ganska mycket tålamod.

Envisast vinner

När Charlie legat 37 veckor och 1 dag i magen fick jag regelbunda förvärkar. Alltså värkar som gör ont men som man fortfarande kan hantera och som kommer i tidsintervall. Det brukar vara ett tecken på att förlossningen är på gång.

Vi åkte till förlossningen för en undersökning som visade att min livmoder var 5 cm öppen och tappen barnet ska ta sig ut igenom var ca 1 cm. Alltså skulle man kunna jämföra det med att man kommit lite längre än halva vägen i en förlossning.

Min kropp valde dock att pausa där. Värkarna försvann och jag skulle avvakta hemma.

Dagarna gick och jag blev såååå trött. plötsligt sov jag hela nätter och middag. Jag grät lite varje dag vilket även det eskalerade. Jag hade så ont att jag fick sitta i duschen för att klara av det..
Lars fick komma och trösta mig och bli blöt samtidigt som han måste tvåla ben och fötter jag inte kom åt ♡

Paus nummer 2.
Besök på Gävle sjukhus bbmottagning för läkarundersökning. Allt gick toppen 💪💙

Kl 15 fredagen den 28/7 kom det ett blombud. Det var nämligen ett år sedan jag och Lars förlovade oss! ♡
Vi kramades och åt middag. Efter det tog jag åter en dusch för att sedan sova middag.
Kl 20.00 vaknade jag och reste mig ur sängen.

Poff, sa det och jag kände hur det började rinna varmt vatten mellan benen. Jag gav Lars en konstig blick men istället för att säga något jag in på toaletten för "kontroll".
Jo då, jag hade fyllt både trosskydd och trosor med fostervatten.

Jag ropade på Lars för att berätta att vattnet gått!
Jag kände ett lugn och en lättnad i kroppen. Snart var graviditeten över!

Eftersom jag somnat med blött hår var jag tvungen att sluta fram plattången. Tyra kom snart in och skrattade åt mig.
Helt förståeligt såhär i efterhand men jag ville liksom inte skrämma personalen på förlossningen.

Jag skrev ett sms till min syster innan jag ringer förlossningen.
Jag trodde knappt att det var sant att det verkligen närmade sig.

Kl 22 fick vi tid för undersökning. Det visade sig då att vattnet som sagt gått men att Charlie mådde utmärkt och att mina sammandragningar kom regelbundet.
Barnmorskan bad oss promenera ute en stund för att se om sammandragningarna blev värkar!

Kl 23 tog vi alltså en sväng på stan.
Det var varmt och skönt ute, än om något kvavt.
Berusade människor gled omkring och olika sorters musik blandades från olika barer.

Nä, inga värkar här inte och jag började sakna min säng!

Eftersom fostervatten är något som ständigt återbildas är inte en förlossning något akut pga att vattnet går. Däremot är det en infektionsrisk för barnet då det liksom är öppet in till det när hinnorna spräckts och man måste undersöka detta en gång per dygn.

Vi vart erbjudna ny undersökning och bedömning vid kl 10 dagen därpå.

Här är de fina blommorna jag fick. Tänk att man kan bli så glad och tacksam för något så enkelt.

Tänkdet alla partners 😊

28/7-16 Var en solig och varm dag vi spenderade i sommarstugan.
Lars friade och vi gick med familjen efteråt för att bada bastu vid stranden. Allt var så magiskt och vi bestämde då att viga oss den 29/7 (lördag) året därpå

kl 24.00 var vi hemma igen. Vi skickade hem barnvakten och kröp ned i sängen.
Jag hann preciiiis börja drömma lite innan jag vaknade av ett hemskt knäpp i bäckenet.   Jag trodde allvarligt talat att Charlie bröt något inne i magen. Klockan var då 01.10 och första värken kom och den kom med storm! Den gjorde såååå ont. Jag fick tätt inpå en till. Jag väckte Lars, sa åt honom att klä på sig medan jag gick på toa.
5 minuter och ytterligare 2 värkar senare ringde jag åter förlossningen och sa: "Hej, det är Emelie Karlsson och jag kommer in nu". Ett välkommet okej fick jag.
Klickan var nu 01.30 och medan Lars meddelade vår äldsta dotter Tyra att vi skulle åka igen så stod jag och kramphöll honom under en helvetesvärk.
De värkar man brukar få stunden innan krystvärkarna, när lustgasen går varm.

Kl 01.34 var vi i bilen och det var köra mot rött som gällde. TACK FÖR ATT VI BOR 5 MIN FRÅN SJUKHUSET!

Under bilfärden hann både Lars köra olagligt, peka finger åt fulla personer mitt på vägen, hålla mig i handen och be barnvakten åka hem till oss igen.

Nästa skrivpaus.
Spännande va? 😂 Såhär ser det ut nu för tiden. lite halvätet, halvstädat, halvtvättat och halvskrivet...

Nå väl.

Kl 01.45 är vi framme och tanken är då att jag åter ska undersökas för att mäta hjärtljud på barnet och mina värkar.

Jaja, gör det! Tänkte jag medan jag valde att totalt överge mig och dö.

Okej. Jag var levande död nog att känna värkjävlarna för mycket så kl 02 fick Lars larma och jag berätta att det inte funkar längre. "Ge mig lustgas annars dör jag"

Barnmorskan trodde mig inte riktigt men när hon hörde hur lilla Charlie letade sig ut så okejade hon en undersökning. Slet av mina byxor och fingerade sig in i mitt kön.

"OKEJ! Här är huvudet och du är 10 cm öppen"

FY FAN SÅ SKÖNT TÄNKTE JAG OCH HIGH FIVADE MIG SJÄLV.

Barnmorskan sprang och hämtade både kollega och förlossningssäng, flyttade över mig och drog ned byxorna ytterligare på vägen 😅
Jag minns att jag kastade av mina jäkla skor i farten och började skaka enormt. Jag blundade och höll i magen på vägen som gick i rasande fart.

Väl inne i något rum kom lustgas fram på en gång. Någon vänlig själ ville förklara hur den fungerade medans jag tog den och sa "jag kan". Drog några drag vilket knappt kändes annat än att jag orkade titta och prata lite flummigt innan nästa värk.

Nu tröck det på rejält och samtidigt som en barnmorska tog mina personuppgifter och stack in en kanyl i handen så undersökte en annan om jag fick krysta, vilket jag fick.

Nu behövdes alltså inte lustgasen längre. VILKEN BESVIKELSE :D "Jag som verkligen sett fram emot lite festlig stämning.."

Okej. Nu var det nära mötet med vår Charlie. Sååå fantastiskt och pirrigt♡
Ca 2 värkar senare förklarade barnmorskan att det är två värkar kvar. En skulle jag krysta tills hon sa "stopp" för att då vila inför sista värken.
Jag greppade Lars hand det hårdaste jag kunde och höll i madrassen med den andra.

"Det är en bebis med väldigt mycket hår" hörde jag henne säga vilket gav mig så mycket energi och kraft.

Jag tröck hakan mot bröstet och tröck samtidigt som jag beklagade mig över min smärta. Det gjorde så fruktansvärt ont men orken fanns verkligen där......

Huvudet var ute och hon berättade att om jag trycker lite till så kommer kroppen också. Då visste jag liksom att det var helt klart om jag bara tog i lite till!

"Men Emelie, hur ska vi göra med din tröja nu"? Frågade en sköterska eftersom jag knappt fått av mig kläderna.
"Skit i den" utbrast jag och skratt från alla spred sig i salen.

Jag löft upp huvudet och blicken från bröstet och fick se vårt barn för allra första gången.. Det ögonblicket är så obeskrivligt fantastiskt.
Charlie skrek till och lags på mitt bröst. Jag och Lars fick äntligen pussa och krama VÅRAN son ♡

Den kärleken!
Kl 02:14 Var han där och vi var föräldrar åt denna lilla varelse.

Alltså jag vill bara tacka mig själv.

Tacka för att jag varit gravid och fött detta barn men även tacka och samtidigt förmedla vikten av bäckenbottenträning under graviditeten.

Styrkan i musklerna jag byggt upp med enkla knipövningar och liknande hjälpte mig att styra mina krystvärkar. Jag kunde välja hur jag skulle ta i och hålla mig still när det gjorde som ondsst, koppla av mellan och hålla emot så jag inte sprack vilket är väldigt vanligt när utdrivningsskedet sker så hastigt.

Jag har dessutom faktiskt kunnat skratta, nyst och hostat både före och efter förlossningen utan att skvätt urin vilket absolut inte är något skamligt, ovanligt eller fel, men att slippa är så skönt.

Knip på nu brudar! Verkligen!

Efter 38 veckor och en dag kom Charlie Erik Lennart Söderlund till världen. Älskad till maximalt. Efterlängtad i över 1,5 år.

3068 gram vägde han och mätte 50 cm.

Älskade, älskade familj. Om ni visste var stolt, trygg, kär, omtyckt, stark och viktig ni får mig att känna mig?! ♡

Så. Nu har jag haft äran att vara både pigg och stark efter förlossningen men jag förstår mycket väl de nyblivna föräldrar som inte gör det.

Att må dåligt är inte samma sak som att ångra något utan ett tecken på att man behöver något!
Vad det än är kan vara svårt att veta men peppning, kärlek och lyhördhet är något man verkligen behöver efter denna sortens omställning i livet.

Ta hand om varandra

Likes

Comments

Trots all smärta och ofrivilligt viloläge så börjar äntligen någon form av harmoni infinna sig i min kropp.
Jag vet att inom ett par veckor är våran efterlängtade bebis här.
Jag börjar se ett ljus och väntar med tålamod och spänning.

Idag var första gången på flera månader som vi tände ljus i sovrummet och bara kröp ner och njöt. Ingen tv och ingen annan media. Bara tystnaden, levande ljus och massage.
Så skönt ♡ Jag bekantade mig med känslan att snart är vi där igen, där vi kan koncentrera oss på varandra utan en smärtsam kropp som tar mer än all min energi.

Jag vet att små barn tar tid. Plus våra resterande barn men det kommer ta tid av två hela föräldrar istället för av en och en halv.... Knappt.

Likes

Comments

Säker man glömmer men kommer på nästa graviditet!

Hur sjukt kissnödig man kommer på att man är precis när man lagt sig tillrätta i sängen. Man stånkar och tar sig upp till toaletten vilket tar typ 40 år för att sätta sig och kissa typ en matsked!

Likes

Comments

Okej, det är officiellt. Jag kan verkligen inte ta det lugnt hela tiden 😦
Jag sov liksom bra inatt  (det ni)! Så nu har jag extra energi men måste vila.
Ingen okej kombo.

Blodtrycket var fortfarande för högt. 145/90. Gränsvärde men tillräckligt för att vara ohälsosamt.

Hur som är vädret KANON idag så jag promenerade sakta till badplatsen 200 meter bort där jag satt och svalkande fötterna medan Vintra badade och käka glass. Trots att det var så nära så fick jag ta två vilopauser för att inte svimma 😐

Nu känner dock att den orkar lite så rullade fram pilatesbollen och sittränar lite helt enkelt.

Alltså ser ni hur platt bollen blir i takt med hur rund bollen på magen blir? 😅
Hur stor kan man bli?

Well well. Håll ut 😋

Likes

Comments

Idag fyllde mitt  (än sålänge) yngsta barn 6 år!
Det var 6 år sedan han kom i ryslig fart. Älskade lilla pojk.

Så unik
Så betydelsefull
Så älskad

Han är sig lik ♡

Likes

Comments