Igår när vi pratade i telefon.. vi pratade länge. Eller vi pratade mer eller mindre hela dagen, men med några avbrott emellan. Jag fick ett såå fint meddelande av honom på morgonen.
" En sak ska du ha klart för dej och aldrig får tvivla på.. så är det att jag vill ha dej så mycket att jag spricker! Och jag vill mer än jag kan förklara att det ska vara vi.. men allt är så jävla komplicerat och att vi har barn tillsammans och sen vart jag lite överrumplad över hur kär jag vart i dej. Det är en känsla jag aldrig kan förklara eller känt och jag har aldrig varit otrogen i hela mitt liv men med dej kändes det naturligt att bara få vara med dej. Jag älskar dig och jag vill aldrig att du ska tvivla på dej vad som än händer eller vilken tid det här kommer ta.❤️"

Men under dagen kommer det också fram att visst har han bett henne att flytta ut, men aldrig sagt att det är slut. Och idag var hans relationsstatus "förlovad med..." igen.. vilket han tog bort för ett tag sen.
Jag har ett inre krig med mig själv hela tiden. Är jag dum som tror på alla hans fina ord, alla hans lovord..? Eller är det så att jag är dum som tvivlar på vad han säger..?
För jag tror honom, men sen kommer det stunder jag tvivlar.
Det tar kol på mig att inte veta riktigt vad som händer eller har hänt innanför deras fyra väggar. Vad som blivit sagt och inte..
Lägga benen på ryggen eller vara kvar? Jag älskar ju honom, men är det verkligen ömsesidigt?
Kommer vi ta oss ur detta?
Kommer han ens göra slut?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Idag känner jag mig mest lurad, han har varit off och konstig på meddelanden, dem få ggr han har svarat. Han svarade under morgonen, sen var det tyst fram till eftermiddagen. Han berättade att han inte hade gjort något särskilt under dagen, lämnat en sak på jobbet men annars bara varit hemma för att han mådde dåligt.
Några minuter senare kommer ett collage av bilder upp från hans fästmö på sociala medier, där motsatsen bevisades. Dem hade varit iväg med familjen o hundarna, på vårat ställe, o badat o haft en familjedag.
På mitt ställe, dit jag åker för att bara få andas, vid ett stilla kalkbrott, där han aldrig varit tidigare.. mitt ställe där jag får samla kraft o som jag delade med mig av till en människa jag trodde mig kunna dela med mig av detta till..
känslan idag- Lurad.

Likes

Comments

Idag är enda kvällen vi kan ses denna helg, då jag jobbar kväll imorgon och efter det ska jag iväg på inflyttningsfest, söndag kväll åker han till jobbet o ligger borta i veckan.
Jag mötte honom tidigare idag, tillsammans med hans fästmö och deras gemensamma barn, o hennes ena barn. Dem kom för att hämta en tv möbel hos min syster som håller på att flytta. Jag kunde tugga luften. Våra blickar skar genom rummen och kramen mellan honom och mig kändes så förbjuden.
Nu under kvällen, känner han sig trött och hängig och väljer att avstå att ses.
Sist jag var hängig och krasslig, övertalades(var ju kanske inte så svår övertalad) jag att sätta mig i bilen o åka 2h för att spendera en natt tillsammans med honom i hans husvagn som han bor i, när han är iväg o jobbar.. men det är skillnad på folk och folk.
Sammanfattade känslan idag- Besvikelse.

Likes

Comments

Idag när jag pratade med min syster, som också är bekant med denna mannen o hans familj, men vet ingenting om vår "relation", berättade hon en sak för mig som fick hjärtat att gå isär.
Hon hade pratat med fästmön till mannen jag har en "relation" med, hon berättade att dem hade gjort slut, men att dem återgått till en bra relation nu. Allting är bra mellan dem och dem har gjort slut till o från tidigare, men aldrig har det varit så bra som nu.
Senast imorse, kallade han mig älskling, han stannade för att träffa mig när han slutade jobbet för att kyssa mig och få hålla om mig en stund. Han berättade för mig att han älskade mig. Jag vet inte vad jag ska känna, tänka eller tro. Vart är hans känslor egentligen?

Likes

Comments

Jag har beslutat mig för att skriva om min så kallade relation. Av den anledningen att Jag är den andra kvinnan och det är inget jag berättar för någon. Ingen får eller kan veta.
Jag vill dela med mig till andra som är i liknande situation. Jag vill dela med mig av den glädje, sorg, nervositet och trygghet han ger mig.
Jag har en "relation" med en man som är förlovad och har barn. Jodå, jag vet! Jag borde vända på klacken och gå! Jag vet det... Men det funkar inte.
Den här mannen är det finaste som hänt mig på mycket länge.
Jag ska dela med mig lite av hur vår relation ser ut. Vi skriver till varandra konstant, pratar i telefon så fort vi kan och träffas så fort tillfälle ges.
När den här mannen kysser mig försvinner världen runt mig och det är bara vi som existerar. När han ler smälter mitt hjärta. Sättet han ser på mig gör mig knäsvag. När han håller om mig är ingen tryggare än jag. Jag är riktigt förälskad.
Känslan av att vara kär i en man som har familj och är förlovad äter upp mig.
Jag vet att den här resan medför en risk att jag kommer behöva lämna honom och jag kommer vara den som blir sårad och det gör ont. Vill inte ens tänka på den dagen! Tar det om/när det kommer...
Vi har känt varandra i 4 år, han säger att han ville ha mig från första stund han såg mig. Jag avvaktade, kämpade emot i 2 år..
så i skrivande stund har vi haft sporadisk kontakt i 1,5 år, resterande halvåret har varit mer intensiv. Han säger att han har lämnat henne, även om sociala medier säger annat. Han berättar hur mycket han tycker om mig och kan se en framtid med mig. Men han åker hem till en annan, det är någon annan som heter "Älskling" i hans telefon.. och jag är bara ett fån som tar varje chans jag får till hans närhet. En närhet som jag hoppas blir min en dag, en närhet som kanske aldrig blir enbart min.

Likes

Comments