View tracker

Ja nu ska jag tydligen ha skaffat mig förmågan att vara tankeläsare med eftersom jag tydligen ska veta saker som inte sägs till mig. Jag är den mest omänskliga människa som finns med tanke på allt jag ska uppfylla. Jisses..

Iaf kom hem idag (fick åka och hämta bilbarnstolen i grannstaden då sambons bil uppenbarligen blir på service i evighet. över två veckor redan och dom vet inte ens lösning på ett problem - så går det när man tvunget måste ha fyrhjulsdrift trots att bilen bara rullar asfalt.) och hör hur sonen ramlar. Sambon med en gång intygar att han bara föll på magen.
Jag såg inte det hela men hörde direkt på sonen att det inte rörde sig om ett simpelt fall på magen.
Ja när man känner sin son så hör man skillnad.
Men jag såg inget när jag väl kom upp.
En kort stund senare när jag mata sonen så såg jag dock pyttelite blod på hakan. På magen va?
Satt du och greja med telefonen måntro eftersom du så snabbt och envist intyga att det bara var magen när det uppenbart också var hakan?
Kikade på tänderna men slog han i dom och det ger men så syns det först sen när han är äldre..kan hoppas det "bara" var hakan ändå.

Men sluta ljug för mig.
Sluta ta saker för givet.
Och sluta att begära att jag ska göra saker som du sen inte behöver.

Vem fan tror du att du är egentligen?

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Försökt prata.
Sambon tar typ in hälften av det jag säger. Vilket medför att själva poängen går helt förlorad. Men just nu är han nöjd. Nu har vi i hans tycke slutit fred.
Det tycker väl iofs inte jag som inte fått fram min poäng men jag ger upp. För sonens skull får jag väl böja mig för honom. I viss mån såklart. Men kan jag vinna tid på så vis då får det vara så. Sonen är prio 1.

Blöjan som han gick med i 5 timmar igår lyckades dock sambon twista om till att helt enkelt bli mitt fel för att jag inte sa när den byttes senast.
?
Man känner väl efter?
Man kan inte byta blöja efter tider!
Exempelvis behöver sonen byta tidigare efter han sovit middag då han tydligen kissar mer.
Sen kan man ju såklart byta oftare.
Men..känn......

Likes

Comments

View tracker

Att gå på julbord och bara skriva det i kalendern utan att fråga om det är okej eller lumpa över sonen till mig när han ska sätta sig på toa och surfa fast jag har händerna fulla är helt okej.

Det är tydligen helt okej att kräva sin del av sonen när man känner för det men annars skita i det.
Det är tydligen helt okej att riva upp sonens rutiner bara för att pappan känner för det.
Det är helt normalt att sonen får skrika så mycket att han närapå spyr två gånger och sen somnar helt utmattad av skriket, enbart för att pappan helt plötsligt ser sig ha rätt att natta oavsett om det är för sonens bästa eller ej. En normal person hade gett upp, för att försöka igen nästa dag,  när han höll på att spy första gången men inte.
Sonens pappa är inte normal. Han bryr sig bara om sig själv och sin egna vilja. Han skiter i hur sonen påverkas och att man behöver ta saker steg för steg om nåt ska förändras. Nej enligt pappan så ska allt ske direkt till sin egna belåtenhet.
"Det är nyttigt att ett barn kan nattas av båda förlorarna. Det säger alla jag vet".
Ja men då kanske dom borde läras också då att att man tar det steg för steg.
Men nej, MIN  åsikt räknas inte men andras som inte har nåt mer vår son att göra, deras räknas. ?????

Han slängde förresten ur sig idag att vi kanske borde ta en paus.
När jag då sa att sonen i så fall flyttar med mig såg han ut som ett stort frågetecken.
Jag har haft hand om sonen till 99% de senaste 15 månaderna (av sonens 15 månaders liv) och han tror att han får honom? Jisses hur korkad är man?
Han vet inget om sonens rutiner, han skiter i vad jag säger, dumpar över sonen titt som tätt till mig och prioriterar sig själv. Ska man ha barnet då verkligen?
Visst han är den med ekonomin. Så den punkten vinner han ju på. Men om han skulle vinna större delen av vårdnaden så är det skevt. Vilket världen är, vilket oroar mig.

Sonen vill inte ens vara hos sin pappa mer än vissa stunder. 
Mig storgråter han över om han inte får komma med mig osv. det gör han inte med sin pappa men bryr sig han om det? Nej.

Idag skulle jag ha gått ut med hundarna (nu fick pappan göra det istället för första gången på, ja säkert en månads tid om inte längre) men sonen totalvägra att vara med pappan. Då säger han "nä men vill du bli buren?" Öh..? Nej? Han blev ledsen för att jag skulle gå!  Det var otroligt lätt att se den skillnaden. Men eftersom det då skulle inneburit att sonen ville till mig så vägra gba medge det och istället vände det till nåt annat..

Tilläggas kan att jag tar inte paus.
Ska det pausas så är det slut.
Jag finns inte där sen när gräset visar sig vara samma färg eller när det blir lite jobbigt att ändra sitt gamla liv (som han ändå trivs med).

Inte för att jag är intresserad av honom, pappan alltså.
Men för sonens skull så hade jag velat vänta med att gå isär tills efter han börjat förskolan och jag kanske fått en mer stabil om än kass ekonomi.

Men nu eftersom det är mitt fel att det är som det är.
Inte nåt fel alls i att han slutade lyssna på mig när h sonen var 6 månader. Inte hans fel att han inte har ställt upp när jag behövt stöd och ännu behöver.
Nej allt är mitt fel och bara mitt fel för att jag har dåligt humör.
Vem kan leva ett glatt humör när man dels inte fått sova bra på över 15 månader? Inte får nån direkt hjälp med saker som behöver has hjälp med. Inte blir lyssnad på. När andras åsikte betyder mer än ens egna. När man får ett skrämmande besked. När man är med om nåt som gör en livrädd. Och man får ytterligare ett hemskt besked. När man inte har tid med sig själv? När man inte hinner äta? Vem är glad då? Tveksam till att ens lyckopiller hjälper i sånt läge.

Men visst allt är mitt fel. Absolut.  Så säger vi. Man är ju aldrig två om problemen.  Absolut inte. Det är alltid bara ens fel.

Mitt.

Likes

Comments

När en s k förälder inte ens kan byta blöja på sitt barn inom rimlig tid (och utan att jag säger till) är det då så konstigt att man inte har förtroende för den personen och inte vill lämna sonen till denne?
Ska sonen behöva gå med samma blöja i 5 timmar???

Likes

Comments

Eftersom nu en närstående till mig är sjuk så får sambon äntligen sin efterlängtade tid med sonen (?) då jag måste åka till sjukhuset. Eller måste och måste men det gör man ju.
Ändå får jag höra kommentaren "ni går ju iväg på morgonen" när jag säger åt han att han istället för att lägga sig vid 00 likaväl kan vara uppe längre.
Ja, vi går iväg för att 2 hundar behöver rastas! Sen när jag ändå är tvunget ute så kan jag lika väl gå till sonens mormor och dricka kaffe eftersom DU ändå aldrig går upp och dessutom äter frukost i en timmes tid. Vad gör det om vi går iväg då?
Lägger han sig innan 01 så blir det kärvt och stressigt på morgonen eftersom hundarna behöver ut vilket orsakar att vi dessutom anländer till min mor lite för tidigt för lunch för sonen så det blir inte bra det heller. Vi har ganska bra inrutad rutin just nu.
Jag och sonen går upp, ger hundarna mat, oss själva frukost. Jag gör sen antingen iordning mig själv eller sonen först och därefter den andre av oss. Sen går vi till min mor, äter frukt/mat beroende på tid, leker en stund och sen vill sonen sova middag i vagnen medans hundarna och jag promenerar vilket brukar bli en timme sen vaknar han igen. Perfekt. Under denna tiden har sambon oftast inte åstadkommit något.
Nu får han ju dessutom som sagt tid när jag är iväg. Men nej, jag får pikar ändå.
Helst ska väl jag låsas in i en ljudisolerad bur och bara tas fram när han har sina planer. För då är inget gnäll.
När han gick på julbord i Fredags var det inte några problem att bara åka på det minsann.

MAN KAN INTE ÄTA KAKAN OCH TRO ATT MAN HAR DEN KVAR.

Jag bryr mig inte längre.
Han kan sitta uppe bäst fan han vill.
Han behöver inte bry sig om att städa.
Han behöver inte ge mig sovmorgon.
Han behöver inte ge mig några uppmuntrande ord.
Han behöver inte bry sig.
Jag har gett upp.
Någon kärlek kommer aldrig gå att väcka liv i.
Jag inväntar att sonen börjar förskolan och får det att fungera.  Sen får det vara.
Han har dödat alla mina drömmar.
Hus, bröllop, syskon till sonen.
Allt är raderat.

Jag lever för sonen just nu.
Och mina nära som bryr sig.
Och som jag bryr mig om.

Likes

Comments

Sambon vill som sagt ha hand om delen med sonen där det innebär att gå till sina föräldrar. That's it.
Gå upp nej.  Ta ansvar nej.
Igår var dopfest för sonen i kyrkan.
Jag tog med mormor.
Jag ville inte förstöra sonens fest med att leka lyckliga familjen som vi inte är.

Senare på kvällen köpte jag mig en pizza.
Jag som inte ätit på 2 dygn.  Mat iaf. Frukost o kvällsmat jo.
Men ingen mat.
Får kommentaren  "jaha nu har hon köpt pizza till sig själv". Som om han aldrig gjort det då? Upprepade gånger.
15 min senare släppte han ändå bomben att hans föräldrar skulle bjuda han på pizza. Tydligt uppgjort efter min hämtning.
Dessutom lämnade han dessutom sonen ytterligare en kväll kan noteras även fast han gnäller om att han får träffa honom så sällan ??? Gå inte ifrån honom då när hn finns tillgänglig?

Nu är han på väg till sina föräldrar, innan han gick hann han besvara mig med korta omenande ord samt försöka trycka igen dörren i ansiktet på mig.
Och sonen såg inte alls road ut av att gå iväg med sin så kallade pappa.

Han har jag bakat en kladdkaka till för övrigt. Har inga pengar till nåt och han gnäller ju över att han ingen kaka får när jag bakar så varsågod en hel kaka bara till dig.

Förut när sonen sov så satt han som vanligt på kontoret och roade sig.
Jag ska nu ta itu med städande, för det är det ingen som bryr sig om. Någon egentid här blir det inte. Dessutom ska hundarna ut och ska försöka byta däck på bilen. Den tidsramen märker jag ju redan nu är körd.. 

Vissa är föräldrar.
Vissa tar bara åt sig statusen.

Han gnällde förresten förut om att han får vara så kort tid hos sina föräldrar. Dock tillräckligt för längre är inte vi hos min mamma (om än oftare då) men han har ingen respekt för vad sonen orkar eller vad som är sin egna vilja.
Sätt din son i främsta rummet istället! 
Iaf så sa jag nåt i stil med "om du börjar ta några morrnar istället så kanske ni får mer tid." som svar kom tillbaka "jaha så det är det som är problemet? " typ.
Han kommer inte ta några morrnar.
Han är den eviga ungkarlen som lever sitt liv, lägger pengar på sig själv, bryr sig om sig själv främst men som ändå kan kalla sig pappa utan att faktiskt vara en riktig.

Dessutom har hans ex tagit kontakt med honom. Han säger inget.
Jag säger till sist och han mer eller mindre rycker på axlarna åt det.

Inte ok.
Inte.

Men han har väl redan varit otrogen ändå så.....

Glad alla så kallade Pappors dag.
Ni som faktiskt delar början med er partner och dessutom bryr er om denne. Heder till er!

Likes

Comments

Hade sambon varit som han är nu hade jag aldrig ens tittat åt honom.

Fann ett kvitto igår.
Även om det är snö och han inte kan cykla anser han, så stoppar det honom inte från att handla massa.
Kvittot visa att han handlat lyse till cykel och hjälm för närmare två tusen kronor. Plus att han dessutom köpt vikter och träningsmatta som jag inte sett nån summa på.
Jag har inga pengar till nåt.
Jag sitter och betalar av på kläder till sonen och lite till mig. Jag kan inte unna varesig mig eller sonen nåt. Men han kan lägga fortsatt flera tusentals kronor på sig själv varje månad.

Vi kan dessutom backa lite i tiden.
För en tid sen kom jag på honom med att lära sonen att hoppa ner framlänges från ett lågt bord. Sonen som ALLTID går med rumpan först och absolut inte ner från bordet. Där fick jag ju rutit ifrån och sonen har inte gjort det mer. Men "han gör inte så när jag inte är med".
Jo det hade han gjort om du hade fortsatt...

Hundarna belyser han titt som tätt att dom är mina. Men nu när jag själv sa att det var mina då fick jag höra "ja ska det vara så så" men det är ju inte jag som sagt det från början!?

Vi gick på ett möte. Med fel person.
Sambon hade bokat och såklart vänt sig till familjecentralen inte familjerådgivningen så bara där ser man hans kompetens.
Menat att vi vid det här laget skulle ha tagit kontakt med dom.
Jag har inte det, för jag tror inte vi har någon framtid.
Han väljer sin gamla familj framför sin nya.
Fel.
Han lägger pengar på sig själv. Fel.
Han lägger allt jobb på mig men vill göra det roliga. Fel.
Allt med han är fel.

Och han är tråkig.
Totalt ointressant.
Visst jag är inte så rolig själv.
Men jag är mamma. Jag är trött.
Han är ingen pappa. Han sover. Han har sitt liv.

Han kan glömma Fars Dag. Det är bara för fäder, inte misslyckanden.

Sonen ramlade igår förresten och slog i munnen och tänderna. Imorse fick man höra "hur är det med läppen?"
Ja...den var ju det viktiga.

Massa saker som jag glömt bort att jag borde skrivit ner. Men när man inte hinner och skjuter på saker så glömmer man. Alldeles för lätt.


Jo tydligen är det helt okej att låna mina saker. Bilborste. Hjulhylsa. Och min väska.

Samt tro att man ska få äta det jag lagar och bakar.

Samtidigt som man behandlar mig som skit....

Fint.

Likes

Comments

La tidigare idag upp en bild på mig och sonen som ny profilbild på fb.
Den fick ingen like av sambon.
Men däremot hans vänner fick en like på sin bild dom la upp. Därmed vet jag också att han ändå sett den för han blegar igenom hela sin fb. Dessutom borde man ha sin sambo så det meddelar nytt? Jag får tydligen ändra där..

Där ser man prioritering...

Likes

Comments

Nu har sambon tydligen bokat tid för familjerådgivning.
1 vi är inte en familj och att han pratar om SINA problem löser inget.
När jag berättar om hans problem så är det ju sak samma.
Han skyller på sitt jobb. Ja men det jobbet hade du innan och då kanske du borde tänkt på det innan du skaffade familj. Att du inte var beredd på att göra uppoffringar.

Dessutom sa jag till honom att fixa sin bil eftersom den nu måste tugga hjullager nu som den låter. Med allt han hängde upp sig på var att jag sa att det var 2 år sen han borde fixat  den istället för korrekta 1 och ett halv....
!?
FIXA BILEN ISTÄLLET! DIN SON ÅKER I DEN! Eller ja nu lär han inte göra det förräns den är fixad.

Men återigen. Vad ska han sitta och gnälla om på mötet?
Att han inte får ta sin son hit och dit?
Det kan ju omöjligt vara gnäll om att han får sova ut, sitta och spela på nätterna (eller, får får han inte), att han får sitta på toa i 20 min  och surfa 4 gånger per dag? 

Jag orkar seriöst inte..
Man får faktiskt ge upp lite själv om man ska ha nåt att säga till om!

Likes

Comments

Det enda han kan tvätta är sina egna cykelkläder. Det är imponerande. Ingen annan tvätt. Den får jag.
Wow.
Kan du gå på egna ben eller ska du hålla din mamma i handen?

Likes

Comments