Nya inlägg

Jag börjar helt ärligt undra om jag är galen. Har jag för höga drömmar? Förlåt - planer. Tänker jag för mycket på min framtid när jag är 17? Jag vet inte. Allt jag vet är att jag vill och ska nå dit jag vill. Det får vara en krokig väg, det får vara bakslag, misslyckanden och en tuff väg. Belöningen kommer ändå vara värt exakt allt slit. Man kämpar ju inte för motgångarna - utan för det man belönas med när man tagit sig igenom det där jobbiga. Jag säger inte att det kommer vara tråkigt att ta mig dit jag vill, det är ju på vägen jag lär mig som mest.

Jag tror att jag skriver så mycket om det här, och känner den här stressen och oron över att inte nå dit jag vill är för att jag äntligen kan fokusera på det. I fem år har allt mitt fokus legat på att bli frisk, och nu när jag inte är bunden till någon klinik på samma sätt så är det så verkligt. Livet, alltså. Man är inte fast i en bubbla längre. Det är så skönt. Jag kan fokusera på vad jag vill här i livet, vilket är så mycket, och som sagt - oron för att jag inte kommer dit är större än oron över alla motgångar. Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här mer än att jag är så glad att jag lärt mig använda min envishet rätt. Men jag är också lite rädd för att jag använder den för mycket. Jag vet inte.
Jättesnurrigt inlägg, haha! Det är bara så mycket tankar om allt det här just nu, jag vill helst hoppa över den här osäkra perioden när jag inte riktigt vet vad som händer och bara hoppa fram till hösten. Jag vill vara på väg. Jag är på väg.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Jag kan snart slappna av och börja träffa vänner igen. Jag kan snart, snart, snart börja hitta på saker igen. Men de kommande två veckorna kan jag inte. Det suger, jag längtar så enormt mycket tills det här är över - snart är det sommarlov och då kan jag äntligen släppa på tyglarna. Jag vet att jag inte har rätt till att längta efter sommarlov, eftersom jag precis börjat skolan igen - men jag tänker längta ändå.

Förlåt för att uppdateringen varit usel och tråkig, förra veckan och den här har det varit så mycket annat att jag inte hunnit hitta på saker. Jag ska bli bättre. Snart kan jag det! Hang in there! Det måste jag göra!

Och förlåt för att jag verkar bitter, jag är positiv men väldigt stressad. Hoppas ni förstår!

Likes

Comments

Alltså, jag älskar Njie. Testade en propud med choklad för någon vecka sedan hos Ellie, och sen dess har mamma och pappa (<3) köpt några olika smaker. Grejen med dessa propuds är att dom är lätta för mig. På olika sätt.

Jag älskar ju i princip allt som smakar citron. Förstår ni min frustation när det typ är omöjligt att hitta en sådan här pudding med smaken av lemon cheesecake? Citronhjärtat brister. Mamma är så himla gullig, hon har letat efter citronsmaken och kommer hem med fyra andra istället - varav två hon vet att jag velat testa. Crunchy Granola Apple Pie och jordgubb. Jordgubb smakar exakt som näringsdrycker, vilket jag inte har speciellt roliga minnen av - så den är utan tvekan den jag tycker minst om. Men den med äppelpaj var supergod och ett helt perfekt mellanmål! Jag gillar inte vanilj, men att blanda torkade äpplen med kanel och den här vaniljen (som var som att äta vaniljsås) var toppen!

Vet någon av er vart man kan hitta creamy hazelnut & lemon cheesecake? Desperat!
Förresten - har ni testat Njies produkter? Jag har testat de här, plus freeno. Dom är lite som ett safecard för mig - precis vad jag behöver just nu. Det här blir bra, hörrni.

Likes

Comments

Om jag ens kunde räkna hur många gånger jag läst den meningen.

Hej på er!
Jag hoppas ni kommer ut i solen och gör något mysigt idag! Eller kanske bara tar en promenad. Solen skiner och jag tror inte bara att det är mig det gör gladare! Hoppas verkligen ni fick en kickstart imorse, med sol, kaffe, smoothie eller vad det än må vara. Nu kanske jag lever i en drömvärld - sommarlovet är inte här ännu, så tid för en lyxfrukost finns inte. Men hoppas ni fick en bra start ändå!

Själv stannade jag hemma från skolan, hade en lektion imorse bara och det jag skulle göra där har jag redan fått gjort hemma. Så nu ska jag plugga vidare på fysik ett tag, sen tänkte jag städa mitt rum, duscha och efter det plugga teknik! Matte ska också klämmas in någonstans. Men jag är så fruktansvärt usel på matte. Jaja!

Tror ni det tog emot när Rebecca frågade imorse om vi kunde träffas i eftermiddag? Ångesten ba tja, det är fint väder och du ska vara inne. Typ. Nej, skämt åsido! Men lite ångest har man över att spendera dagen inomhus när det är det här vädret. Men det har ni hört tusen gånger, så ska inte tjata ut det!

Dags att göra kaffe och sedan inta pluggmode hela dagen! Snart slut!
Ta hand om er, och NJUT av tisdagen! Lyssna på bra musik, titta på en film, var ute - NJUT!

Likes

Comments

För mig är sömnlösa nätter ett tecken på något - att allt är superbra, eller att något inte är som det ska. Just nu har jag väldigt svårt för att avgöra vad som är vad. Allt jag vet är att jag har tankar som går på högvarv och en kropp som inte kan slappna av. Lustigt det där. Hur kroppen kan tala om för oss när något inte är rätt, eller när det är det.

Ta hand om er!

Likes

Comments

Det handlar inte om ett basalt behov. Det handlar inte om ett behov av att känna kärlek och närhet. Det handlar om ett annat behov, något som vi inte klassar som ett naturligt behov på samma sätt - kontrollbehov. Att vi människor kan känna behovet att få ha kontroll, känna att man har kontroll, när man håller på att tappa fotfästet är normalt. Jag tror det är en vanlig coping method. Att den där kontrollen blir motsvarigheten till trygghetsbehovet vi behöver. För ibland behövs något som kan motsvara ett behov. Man kanske inte alltid vill bli omfamnad, vilket är okej. Men när ett behov blir destruktivt och något som gör mer skada än nytta så är det inte okej längre.

För att vi ska fungera krävs det att våra behov blir - och är - tillgodosedda. När de inte är det så använder man sig av något annat medel, någon annan metod och strategi för att känna att det är det. Som att kryssa av en lista - när vi ska handla och har en hel lista så blir det skönare för varje produkt man kan stryka. Det blir mindre på listan och ju mindre det blir, desto snabbare går det att slänga ner det sista i kundvagnen. Lite så är det med våra behov, ju fler behov vi har tillgodosedda som vi kan bocka av - desto skönare är det. Detta är något jag tror att vi tänker alldeles för lite på, för vi har vant oss vid att leva som vi alltid gjort, oavsett om det är med eller utan alla rutor ikryssade.

När ett behov blivit ersatt av ett annat så kan det lätt bli att gränsen inte riktigt finns. Man känner inte att man ersätter något som egentligen inte ska kunna ersättas. Jag har precis lärt mig det här. Behov jag inte ens visste fanns har jag upptäckt att jag har bockat av på min lista för att jag ersatt dom, på ett sätt som inte varit sunt. Det har gått över den där osynliga gränsen. Min motsvarighet blev kontrollbehov.

Jag har inte insett eller förstått hur mycket jag faktiskt vill ha kontroll över, för det har varit naturligt för mig att vara den som tar kontroll över situationer, styr upp saker och som ofta är den som planerar - just för att då är kontrollen min. Då vet jag vad som händer, hur och när. Det som folk kanske har ett frågetecken kring har jag svaret på. Något jag inte heller har insett med allt det här, är hur mycket energi, ork och kraft det tar. Eftersom det är något jag lärt mig leva med, så har det också blivit något jag inte kan se stör mig i vardagen - snarare underlättar. Men riktigt så är det ju inte. Jag kan inte vara spontan. För att träffa en kompis måste jag ha planerat minst tre dagar innan, så jag vet vart vi ska träffas, när och vad vi ska göra. Jag måste se vilket väder det ska vara. Jag måste veta vilken buss jag ska ta, så jag kan bestämma vilken tid jag ska äta lunch och när jag ska sminka mig. Mina dagar är planerade in i minsta detalj, varje sekund på dagen.

Det är en bra egenskap. Att kunna ta kontroll över vissa situationer är superbra, men inte när man tar kontroll över alla situationer. När man får ångest för att man inte kunde ta hand om det där samtalet. Kontroll betyder för mig också ansvar. Tänk er att känna behovet att ta ansvar för allt och alla runt omkring er - bara för att känna en trygghet. 24 timmar om dygnet. Det går inte. Framförallt går det inte att ta hand om allt och alla, och inte heller att ta hand om alla situationer. Vissa saker måste man kunna släppa, se förbi och inse att ''det här var inte under min kontroll''. Jag tror att det är så det är för många; man kan blunda och andas ut. Sedan är det över. För mig håller det i sig. Har jag inte haft kontrollen så har jag kontroll över mina känslor istället. De får inte komma ut.

Och det ger det en stress, för man är alltid på sin vakt och man är alltid redo att ta kommandot. När saker inte går som planerat sprider en panikkänsla sig i hela kroppen, till varje cell i kroppen. Allt för att en liten detalj, som att jag duschar 13:30 istället för 13:00, inte blev som det skulle. Jag tror att en del som är utbrända också känner det här kontrollbehovet. När man är stressad och känner att det är alldeles för oorganiserat i huvudet eller på arbetsbordet - då gör man det hellre organiserat genom att kanske planera. På så sätt känner man en falsk trygghet av lugn, fastän allt inom dig går på högvarv. Vi måste lära oss att släppa kontrollen och inse att det är okej. Att man får låta någon annan ta hand om situationer. För det går för långt tillslut, och precis som Therése Lindgren säger - ingen kommer tycka du är duktig när du är utbränd.

Likes

Comments

Kom hem från skolan för ett tag sedan, jättestressig dag faktiskt. Fick i alla fall två prov avklarade - så nu ska jag börja plugga inför ett nytt jag har imorgon eller på onsdag! Det är lite oklart. Åh, hatar ni också ovisshet och att verkligen ha noll kontroll över saker och ting? Har faktiskt ett inlägg om just det här med stress och kontroll på g. Tror det är viktigt.

Jaja! Ber om ursäkt (igen...) för att inlägget kommer så sent. Men det var som sagt en stressig morgon och sen har jag ju gjort prov - men stressen ska inte få förstöra bloggen! Promise. Sitter just nu med fysikboken i högsta hugg och mitt favoritte med mintsmak (!) från Twinings. Supergott!

Hoppas ni har en fin måndag allesammans! Vi hörs sen, nu ska jag lista ut hur magnetfält funkar. Ta hand om er!

Likes

Comments