View tracker

​Jag är trött. Trött på att varje dag kämpa för alla andra. Trött på att varje dag le som om jag lever det perfekta livet. Vilket jag kanske klassa göra enligt samhället då jag har : pojkvän eller snarare sambo, ett bra jobb och därför en god inkomst. Men ibland blir jag bara så trött. ÖVERALLT måste jag in princip spela nått jag inte är. 


Jag försöker prata med min sambo, men hen är ett barn. Oftast är svaret när jag är ledsen "jag vet inte vad jag ska säga eller göra." Då vill jag egentligen bara skrika och säga: väx upp, städa, prioritera rätt grejer. Bidra på de håll du kan.... 


Egentligen ska jag väl inte klaga men ibland och vissa dagar KÄNNER jag bara sådär extremt mega mycket. NI vet när hjärnan nästa spränger och tårarna trycker i ögonvrån. Inte för att man är ledsen, eller att något hänt utan bara för att man är så där TRÖTT. Där sömn inte hjälper, där mat och motion inte heller hjälper. Och vissa dagar känner du dig JÄTTE ENSAM fastän du har jobb, vänner och pojkvän... 


Gah. JAg ger inte upp, jag bara bubblar över av känslor--- /Ior 🌻

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker