Materiell lycka, det hade jag tänkt skriva om, men det blir nog en hat-taxt till posten istället. Eller hat, är kanske att ta i men känner mig så frustrerad.

Jag har beställt en almanacka och den hade kommit hit till schweiz, jag såg igår att jag fått en sån där lapp där det stod att jag skulle gå till posten och hämta ut mitt paket. Ni som känner mig förstår hur lycklig jag var över att få gå och hämta min nya almanacka, jag älskar sånt. När jag kommer dit så säger hon att den har skickats tillbaka, jag hade kommit för sent....

AAAAAAaaaaahhhhHHHHH

Det höt till att detta är andra gången det här händer, att mitt paket skickas tillbaka. Det är frustrerande om något. Jag har ingen nyckel till brevlådan och såg min försändelse för första gången igår, men då hade paketet redan skickats tillbaka dagen innan.

*snyft

Men (här kommer andra vändningen) kontaktade företaget kikki.k (nu får de lite reklam också) och fick jättebra hjälp så kommer inte att behöva betala för det igen utan jag måste bara vänta lite extra.

Så det var min morgon.

En helt annan sak. Igår fick jag BETALT för att åka och klättra i en höghöjdsbana.

Hur galet är inte det?

Jag tror att jag var mer exalterad än något annat barn inne i den parken. Jag fnissade mig igenom 2h. Det enda som var synd var ju att vi bara kunde göra de lättaste eftersom det fanns åldergräns, men då finns det bara större anledning för mig att åka tillbaka. Det är ju såklart också på ett annat sätt när man samtidigt har ansvar för två barm, och vill ha lite uppsikt på hur de klarar sig och att de liksom inte trillar ner och dör... Men jag hade otroligt roligt ändå. Och när jag tänker på att det inte bara är så att jag inte behövde betala, utan att det dessutom är BETALAD arbetsid, det är ju helt galet.

Jag måste också visa två "maträtter" från veckan. Jag tror att jag undermedvetet måste sakna den svenska maten ganska mycket, för den här veckan har de fått både bullar och köttbullar. Båda uppskattades, nästan lite väl mycket det tog slut väldigt fort. Men det är såklart skönt att få den bekräftelsen också, även om det inte hade gjort så mycket att få äta upp alla bullarna själv. ;)

Den här veckan är ju då alltså lov-vecka för barnen, men inte för mig. Så lite oregelbundna tider, nästan så jag längtar efter nästa vecka med lite mer struktur.

Nu kallar kudden på mig.

Puss

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

I helgen kom min paris-aupair-vän Yasmin hit och fick njuta av väder som var överdrivet fantastiskt underbart. Det är oktober nu och jag kunde ha klänning utan några tights eller strumpbyxor. Jag väntar på den grå dimman som brukar komma såhär i hösttid, men den verkar inte komma hit och jag njuter som bara den.

Det var första gången på länge som jag hade några så lugna och slappa dagar. Det var fantastiskt. Det är som att jag glömmer var jag är, men när hon var är och inte kunde sluta säga "jag orkar inte så fint", så fick jag åter se Schweiz genom hennes ögon.

Det var verkligen en idyllisk helg, med mysiga samtal på svenska, vi bakade bullar (första första gången för mig utan någon annan vuxen tror jag) och de blev jättegoda, vi gick ut och vi tog promenader i solsken, solnedgång och under stjärnhimlen. Vad mer kan man begära av livet?

Den här veckan är det jobb igen, vilket känns lite konstigt efter en veckas ledighet, barnen har inte skola men det är en del skjutsande och "jobb" vilket för mig är att se till att allt löser sig så smidigt som det bara går. Jag jobbar på att inte stressa upp mig och jag känner mig extra-utvilad efter hegen som verkligen var prestationslös, underbart. Ett sånt där minne som man kan tänka på när det känns tufft.

Tack Yasmin och alla andra som var med i helgen och gjorde den så mysig.

Nästa gång ses vi i Paris!

Kram

Likes

Comments

Goooood morgon!

Jag sitter med kaffekoppen i högsta hugg och ska om några minuter åka och hämta en kompis som är Au Pair i Paris från flyget. Dagen ser ut att bli jättefin, så idag hoppas jag på lite promenad längst sjön kanske. Bra att Schweiz visar sig från sin bästa sida när vi får besök.

Jag är så kär i det här landet just nu.

Stor kram och hoppas att ni får en härlig morgon. 😘

Likes

Comments

Kan någon gissa..?

Bra gissat, i helgen besökte jag Rom!

Jag och Filippa, min svenska au pair vän och nyvunna resekompis drog iväg söndag morgon tidigt (ordentligt tidigt, jag gick upp kl3 på morgonen.) Sedan hade vi tre mysiga och intressanta dagar tillsammans innan vi for hem igen onsdag, morgon.

Vi hade "i alla fall" tur med vädret (skojja, vi hade tur med det mesta faktiskt.) Dessutom vädret! Soligt och kring 23 grader, det är ju inte klokt egentligen... i Oktober!

Jag bjuder här på bilder som är tagna på allt det som jag tyckte var vackert. Det är ganska sällan man ser något fult och tänker att "det där vill jag komma ihåg". Jag inser nu att det kan ge en lite skev bild av hur jag faktiskt uppfattade Rom när jag endast visar det fina.

De historiska platserna var magiska, Colosseum, Forum Romanum och även Vatikanen, sedan fanns det också små bakgator som var helt idylliska med färger i mustiga nyanser som senapsgult och rostig orange. MEN det var nog den smutsigaste, eller i alla fall ruffigaste huvudstad jag varit i. Inte överallt, men på väldigt många platser hade jag svårt att tänka mig att det var en huvudstad. Jag vet att jag hört innan att det är ganska skräpigt i Rom och det skriver jag nog också under på. Sen beror det såklart också på vad man jämför med och vilka områden i Rom som man gå i.

Bilden över är tagen i Forum Romanum och det var en upplevelse som inte liknar något annat. Det var verkligen som att man hade rest tillbaka i tiden. Det är ju alltså inte bara en historisk byggnad som är kvar, utan SÅ mycket. Att de kunde bygga mycket av det här för flera tusen år sedan är för mig helt obegripligt, Det var nog platsen som jag gillade bäst i Rom. Det var något lugnare där, inte så mycket turister och en så otroligt häftig miljö.

Något som grämer mig lite är att jag inte hade tid eller ork innan att kolla upp mer historia och bakgrund till flera av byggnaderna. Det är som lite frustrerande att se saker men inte helt greppa vad det är. Jag får ta reda på lite i efterhand istället.

Bild ovanför Till vänster: Det du tror att du ska få se. Bild ovanför Till höger: det du ser... ;)

Man får ha mycket tålamod när man är på platser med mycket turister. Det är kö till allt och om man vill ta bild på något får man också vänta om man inte vill ha med massa andra människor, men vi hade tid så det var inget problem.

Jag fick åter dricka detta himmelskt goda kaffe och vi åt även pizza och pasta som sig bör när man håller till i Italien. Men alltså kaffet... Jag hade kunnat åka tillbaka bara för att få dricka en till kopp kaffe. Vi lyckades även hitta fina parker och boklådor längst Tiben (eller råkade hitta, ett tema för resan var nog att vi hittade mer fel än rätt. Vilket jag är glad för, det finns många platser vi inte hade fått se om vi inte gått fel.) Jag fick även stor nytta av mina italienska kunskaper, jag vet inte hur många gånger jag frågade "dove si trova..." = var hittar man/var ligger... Kyparna bytte inte över till engelska direkt heller utan jag kunde beställa på Italienska, vilket kändes otroligt roligt!

Vid Vatikanen var det den längsta kö jag sett i hela mitt liv tror jag, så vi gick inte in. Det är ett tips att gå dit tidigt på morgonen om man gärna vill in. Det var i vilket fall roligt att ha varit där.

Jag är ledsen över att det här inlägget blev långt som en mindre bok, men Rom var väldigt fotovänligt och det fanns så mycket som jag kände att jag ville få dela.

Något mer man kan säga om Rom var att trafiken var Gaaaalen, jag har aldrig på riktigt varit rädd för att dö i trafiken innan men i Rom kändes det som att det var lite för nära lite för ofta. Men inget hände så det är ju positivt.

Allt som allt hade vi det toppen bra. Filippa och jag kändes otroligt synkade i vad vi ville göra, och det var bara så lätt att resa med henne. Det går verkligen inte veta innan hur en resa blir, även om man reser med någon man känner väl för vi reagerar så olika när vi t.ex. går fel, är hungriga eller när beslut måste tas snabbt. Jag är så glad över att vi kunde komplettera varandra, så det här tror jag att vi gör om men med annan destination.

Från Rom till Geneve.

När jag såg bergen kände jag "åh, äntligen hemma" och det var den bästa känslan, nu är Schweiz hemma äntligen.

Vilket otroligt liv man lever.

Ciao

Likes

Comments

​Lite uppdatering på läget:

Jag har varit sjuk i feber den här veckan, vilket lett till att jag verkligen fokuserat all min energi på att ö v e r l e v a. Inte en gnutta energi till kreativitet har funnits och inte heller något roligt att skriva om. Verkligheten som sjuk au-pair är ganska trist. När man bor på sitt jobb är det svårt att sjukanmäla sig, man får bita ihop och vila när stunderna kommer. Jag är på bättringsvägarna så det här ska bli bra! ;) 

Imorgon landar jag åter igen på hemlig destination. Gissa det ni! 

Jag ska upp tidigt imorgon, så det är nog bäst att jag gör mig färdig nu. 

"Jag tycker livet är helt underbart" 

Kram


Likes

Comments

Nu efter några dagar har jag smält helgen. Det är en hektisk vecka jag har framför mig så, det känns fint att ha helgen som en god karamell att få ta fram och njuta av då det känns lite tufft.

Schweiz slutar inte att överraska. Det man får se kan verkligen ta andan ur en, så otroligt vackert är det. I helgen åkte jag till Zermatt, matterhorn med den internationella au pair gruppen som jag hängt lite med. Matterhorn är för er som inte vet (jag visste inte) det berget som syns på tobleroneförpakningen.

En bussresa på några timmar tog oss till ett tåg som vidare förde oss till Zermatt. Vi bodde på ett ungdomshostel och jag hamnade i ett rum med 8 andra fantastiska tjejer som bor i närheten av mig här i Schweiz. Det var ju ett tillfälle att inte bara se på utsikten utan också passa på att lära känna andra lite.

Ganska direkt gick vi ut på tur. Jag måste säga att jag tycker mycket om att vandra, det är inte helt bekant för mig. Man har ju tagit promenader innan, men det här är ju inte riktigt samma sak.

På sina ställen kunde man verkligen se att det är höst nu, vilket jag tycker är mysigt, Nu kommer årstiden med varma drycker, färgglada regnställ och mysiga koftor.

Vi hade sällskap nästan hela vägen av dessa hårbollar som ni ser på bilden över. Väldigt söta! Vissa hade även klockor runt halsen så som de flesta kor har här.

Söndagens utflykt var lite längre, med tåg upp på 3000 m.ö.h. och sedan var det bara att tralla neråt. Det var helt klart en av de absolut vackraste platserna jag någonsin satt min fot på. Det var nästan så det var löjligt vackert och storslaget. Nästan så att man ville säga till bergen "okej okej, vi har fattat, ni är ashäftiga och supermäktiga, ta inte i så ni spricker, tagga ner lite. Hälften hade räckt!"

När man går ner genom molnen...

Jag avslutar så schweiziskt jag bara kan, med berg och choklad.

Tyvärr är det så att när man kommer till en riktigt vacker plats, så känns alla ord futtiga. Det känns inte ens lönt att börja beskriva eller förklara. Förhoppningsvis har jag lyckats fånga en bråkdel genom linsen.

Jag hoppas att ni har det bra och att ni inte glömmer att kolla er omkring på det som är vackert.

Stor kram

Likes

Comments

Det är nu två veckor sedan jag åkte själv till Milano. Den resan blev starkt präglad av att jag var just ensam så här kommer några betraktelser och tips:

- Det är svårt att helt slappna av om man är ensam. T.ex. när man vistas på tåg eller som när jag åkte bil påväg till Italien vill man ju inte gärna somna. Är man flera kan man ju be någon annan hålla utkik åt en.

- Du bestämmer ALLT. Vilket har positiva och negativa sidor det med. Jag kunde vara hur kräsen som helst med café/restaurang och även välja en gata bara för att jag ville ta kort där. Sen hade jag gärna sluppit att ta alla beslut själv, ibland är det skönt att bara följa med någon annan.

- Ta. Med. Bekväma. Skor...

- Ryggsäck. Jag åkte till Milano och ville se lite snygg ut och inte så väldigt turistig, vilket jag ångrade. Går man runt en hel dag kommer dina axlar tacka dig för att du tog en bra ryggsäck och inte en snygg handväska.

- Prioritera rätt! Vilket såklart är svårt. Jag gjorde missen att inte ta med vattenflaska en dag, gör inte som jag. Prioritera vatten.

- Försök verkligen att packa lätt. Det är jättejobbigt att släpa runt på massa tunga väskor, man blir svettig, och trött.

- Ibland är det skönt att vara ensam om man t.ex. tabbar sig så behöver ingen annan veta om det.

- Kolla upp områden istället för specifika restauranger. Jag sökte på olika matställen för att ha lite koll innan på var jag skulle ta mig, men känner man till bra områden kommer man att stöta på sånt ändå.

- För att undvika påflugna främlingar, se ut som att du vet precis vart du ska hela tiden. Det ger en också en känsla av att man faktiskt vet vart man är påväg trots att man inte har en aning.


- För mig var ett problem att jag gärna hade fått kontakt med någon för att prata, men vågade inte på grund av att jag var ensam. Är man två har man ju stöd i varandra.


Jag föredrar helt klart att resa tillsammans, men jag skulle ändå rekommendera andra att testa. Jag tror att man växer som person när man inser att man klarat mer än man tror.

De var de hele

Kram

Likes

Comments

Ni kanske inte ser så stor skillnad, men det gör jag. Idag förvånade jag mig själv genom att helt plötsligt få ett städ-ryck.

"Den här lådan är KAOS, den måste ordnas!"

Jag brukade inte störa mig SÅ mycket på oordning innan. I alla fall inte så pass mycket att jag gjorde något åt det... Fick jag välja mellan att bara vänja mig eller att ta tag i det, valde jag absolut det latare alternativet.

Senaste tiden har min karaktär förändrats lite, kanske att det grundar sig i någon form av kontrollbehov. Men Ojj va skönt det är när saker runt omkring är ordnat. I lådan över ligger massa saker som jag använder dagligen och det är frustrerande när man måste leta varje gång man ska göra något. SPECIELLT matlådor och lock... jag är övertygad om att de har en uppsättning med matlådor som inte har något lock som passar. Det blev inte så ordnat som jag hade hoppats på, jag var tvungen att ha en burk fylld med "vad-i-hela-friden-är-det-här" saker.

Sen ser inte ni det men väldigt mycket av sakerna har en lite klibbig hinna på sig... De har nog inte blivit helt rengjorda. Min ambition räckte till att ordna men inte att diska allt... Det får bli "en annan dag".

Nu är klockan 12:32 och barnen kommer när som helst och då ska vi äta. På dagens meny finns:

Gårdagens soppa (som pappan gjorde)

Bacon till soppan (för som svensk tyckte jag såklart att soppan saknade lite sälta... tänkte att lite bacon kan va gott i)

Bröd, kanske rostat...

Ost (för jag bor med fransmän. Då äter man ost. Hela tiden. Till. ALLT.)

Bilden till vänster tog jag innan på min lilla promenad. Jag har verkligen kommit till insikt om att det kan vara svårt att känna sig helt avslappnad här i huset, så skönt att komma ut lite.

Bilden till höger är på ett papper jag fick på franska kursen. Jag satt och tänkte att "tänk att nu sitter jag här och läser om fransk grammatik på franska, helt otroligt!" Det fanns inte i min värld för ett år sedan.

13:08
Nu är det lite lugnet innan stormen. Snart drar de till skolan igen jag får någon timme att fixa här och göra typ läxor. Sedan leker jag taxi hela eftermiddagen.

De senaste tre tisdagarna har jag lyckats glömma något. Typ diskmaskinen! Idag hoppas jag att jag kommer ihåg allt.

Hejja mig!

Hejja er!

Kram

Likes

Comments

Likes

Comments

Nu är fina mamma här och besöker! Hon kom igårkväll och åker på Måndag. Det krockade totalt i mitt huvud när mamma plötsligt stod i mitt rum. Två världar som jag liksom inte riktigt fick ihop.

Det är väldigt lyxigt att få visa platsen som jag bor på och få dela det med mamma. Nu vet hon hur jag har det här. Dessutom har Schweiz visat sig från sin bästa sida idag, med bara sol sol och sol. Det hade varit tråkigt med regn.

Jag får en chans att se den här platsen på nytt genom mammas ögon, det är verkligen vackert. Helt otroligt!

Min dag i två bilder:

Tyska-seminarium.

Franska-glosor med Ethan.

Jag är så glad över att jag fortfarande får fortsätta att bygga på mina språk-kunskaper. Annars hade jag saknat skolan mycket mer tror jag.

Eftersom jag inte berättat för mamma om min Milano-resa, så kände jag nog där att det var på sin plats att jag i alla fall tog med något till henne. Det fick bli en VOUGE och en scarf, vilket verkar ha uppskattas.

Kvällen här avslutas med tysk-träning med hjälp av mamma och sedan ett avsnitt från serien "Call the midwife" (tips om ni letar efter något mysigt att se på).

Torsdagar är ganska stressiga för mig del, så jag ser fram emot Fredag. Jag har en känsla av att det kommer att bli en extra bra Fredag imorgon, ni vet en sån där dag när man går och nynnar utan att tänka på det.

Kram

Likes

Comments