View tracker

Jag har sedan en obestämd tid tillbaka funderat kring gymnasiealternativ och ifrågasatt om blackeberg verkligen är rätt för mig. kanske passar jag inte in i brommanormens strikta ramar? Kanske är min otroligt avvikande klädstil bättre anpassad för södermalms gator? dESSA TANKEBANOR HAR GETT UPPHOV TILL ATT JAG INTRESSERAT MIG AV SKOLOR BORTOM GRÖNA LINJENS UTSTRÄCKNING. sVENSKA SKOLAN I NAIROBI, KENYA ÄR ETT EXEMPEL PÅ DETTA. VISSERLIGEN SKULLE MIN RESVÄG FÖRLÄNGAS MED SISÅDÄR 6947KM MEN VISST VORE DET SPÄNNANDE?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Varför får jag ångest av att spendera en lördagskväll ensam? Idag tog jag beslutet att inte försöka bjuda in mig själv till en halvdan festtillställning eller bege mig på ett spontanbesök på bio vid midnatt. Jag valde istället att spendera kvällen ensam, hemma. Se på det hur du vill, men du skulle bara veta hur befriande det är. Man är så van vid att konstant anpassa sin tid eftersom man jagas av rädslan att missa något, eller ännu värre; vara ensam ett tag. Majoriteten av mina vänner är sådana sällskapssjuka varelser att de inte ens kan föreställa sig en kväll utan varandra. Varför är det att vi har lärt oss att vara så fruktansvärt rädda för ensamheten? Jag tror att den till en viss mängd kan vara sund. Istället för att tankarna går till att optimera småprat så låter man sig få lite andrum och möjlighet att tänka på sådant som annars lätt glider förbi. I slutändan hamnar jag ändå alltid i mina vänners sällskap, småstolt över att jag reflekterade över hur det hade varit, men alldeles för rädd för att lämna komfortzonen. 

Likes

Comments

View tracker

​Imorgon ska jag tävla Europeiska mästerskapen i truppgymnastik. Min gymnastikkarriärs höjdpunkt kommer äga rum under sisådär 8 minuter. Mina känslor är så spridda att jag vill explodera. Hur är läget med er?

Likes

Comments

Nu är jag 4 veckor in. Redan djupt begravd i alla de uppgifter som skjutits upp sedan de tilldelats, men ändå lite väl bekväm med deras deadlines. Det råder förresten nytt hopp om min klass, som nu uppenbarat socialt hopp, i ytterst minimala mängder. I värsta fall får väl jag hålla en nybörjarkurs i hur man socialiserar, men väntar nog ett tag med det. Kan nog leva med smeknamnet "han gymnastgrabben som hamnat i särklassen" ett tag till. Insparken var en succé men bidrog olyckligtvis inte med en lättare stämning. Verkar som det ytliga kommer vara ett tag till, och jag hatar det med hela mitt hjärta. Ciao

  • 8 readers

Likes

Comments

Trots att dessa knappa 3 år kanske inte räcker tidsmässigt för en ny bok så hoppas jag att det gör det händelsemässigt. För hela min skolgång har ju lett mig hit, 10 års arbete som har resulterat i en plats på Blackebergs Gymnasium. Helt sjukt när man tänker på't. Hursomhelst tänker jag att detta inlägg är begynnelsen av en vana, som ska bestå av ett inlägg varje vecka i förhoppningsvis 3 år. ( Lär ju knappast hålla). Tänker att det kommer vara sjukt kul att se tillbaka på efter denna tid och påminna mig alla skrattretande, pinsamma, underbara saker som skett. 

Hittills har bara en vecka passerat och min reaktion är ytterst varierad. Skolan i helhet; Fantastisk. Studieplanen och lärarna verkar också ligga på en oväntat hög nivå. Kalssen dock, ajajaj. Det är som en sammansättning av alla möjliga typer av nördar i sin renaste form. Inte en social, normal kotte så långt ögat kan nå. "Livet som naturare", men lite får man väl ändå be om? I väntan på att det sociala vänder umgås jag med ekonomiarna. Ciao

Likes

Comments