View tracker

Att uppfostra ett barn med olika diagnoser, hur fan ska man veta vad som e rätt o fel..?

Det sunda förnuftet väger ju väldigt tungt i detta fallet o det gäller verkligen att använda huvudet en gång extra innan man fattar ett beslut eller ställer krav som kanske e helt orimliga.

Och när minsta barnet inte har någon diagnos, eller ens samma problematik så är det dåliga samvetet framme fortare än vad man anar pga att man inte kan ställa samma krav på dem. Hur ska man hitta ett sätt att väga upp detta på? Ja, det e frågan.....

Själv har jag inget bra svar på det utan söker detta svaret varje dag o ställer mig frågan flera ggr per dag.

 Att göra vad man kan e ju uppenbart i detta läget, och i slutändan så skall saker lösa sig till det bästa. Men det e en lång väg dit.....

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

jag vill bara börja med att säga att det finns ingen finare stund i livet än när man får barn, jag e själv tvåbarnsförälder och har fått chansen att uppleva den lyckan i mitt liv...

Men man får inte glömma att mitt i all den lyckan så träder en annan faktor in väldigt snabbt, nämligen oron...

varje dag kämpar man med en oro om att någonting ska hända barnen och man känner sig väldigt hjälplös.

Efter att jag fick mitt andra barn så kom det dåliga samvetet in, och det verkar aldrig ta slut..det känns som att man inte lägger någon tid på det äldre barnet, eller den tiden man skulle vilja lägga..Man gör så gott man kan i alla lägen och det e ju självklart att ett spädbarn kräver fruktansvärt mycket tid just i början...

Jag har varit ensam med mina barn under hela tiden vilket resulterar i att man får ännu mera dåligt samvete att man inte har en manlig förebild i familjen som kan ställa upp och aktivera det barnet som man själv tycker att man försummar, men i själva verket så gör man alltid så gott man kan i alla lägen...Vill också tilllägga att det dåliga samvetet slår som hårdast när man som alltid varje kväll tittar till sitt eller sina barn när dom ligger och sover, det är då man tänker på allt man kanske borde gjort istället för att se det man faktiskt har gjort eller dom positiva stunderna som varit under dagen.... Eller så kommer samvetet in och man tänker att man kanske skulle sagt till sin ängel som ligger i sängen och sover att man älskar han eller hon en extra gång trots att man sagt det säkert 50 gånger under dagen.

Och dem här faktorerna är ingenting som kommer att gå över på en kvart precis, utan dåligt samvete, oro och rädsla hänger över en i hela sitt liv som förälder. Givetvis alla föräldrar , ensamstående som gifta eller sammanboende par.

Men till alla ensamstående vill jag bara säga: Låt inte det dåliga samvetet ta över, man kan bara göra så gott man kan!

 

 

Likes

Comments

View tracker

 

ibland hamnar man i en fas i livet när man söker sig själv, man vet inte vad man vill eller vem man är...

Jag personligen har börjat tänka tillbaka på mina år som tonåring, jag hade ett ganska händelserikt liv tillsammans med en polare som jag saknar grymt mycke...vi kunde göra allting tillsammans men sen hände det massa saker som gjorde att vi slutade att umgås...

Ibland tänker jag tillbaka på mitt intresse som var mitt liv förr,HÄSTARNA!

Nu e det över ett år sen som jag satt på hästryggen , vilket gör mig väldigt deppig och nedstämd...Inte varje dag men ibland när den tanken kommer över mig så känns det jobbigt...

Nu finns det inte tid, hur mycke jag än skulle vilja så har jag inte tid till djuren som har hjälpt mig att bygga upp mitt liv., men jag lever med tanken att kanske en dag, så kommer tiden att finnas och jag kan fortsätta med min hobby och kanske få ett liv som liknar det jag en gång hade....

Det finns mycke man saknar i sitt liv, när man är i tidiga tonåren så vill man ha barn, helst av allt vill man flytta hemifrån, man vill vara självständig, kunna festa när man vill, hur man vill utan att nån ska öppna käften...man vill i stort sett inte att någon ska bry sig ett skit.och man tror att bara man har det så kommer livet bli perfekt...

Man hatar skolan i tonåren, man skiter i att gå dit, man skolkar o bara väntar på att åren ska gå så man slipper skiten, ..Om jag hade pluggat som jag skulle så hade inte jag behövt läsa in min grundskola nu för att senare kunna utbilda mig te veterinär....

Pojkvän?? Jo det e väl roligt, man drömmer om att förlova sig , för att senare gifta sig...Men sen när man kommer på tanken att man måste ha vart tesammans typ 15 år först så var det inte så jävla roligt....

 

Men vad händer när man har allt som man ville ha när man var liten?? När man är 22 år, har barn,ett eget boende med hund o hela kittet,? BORING!!! det kommer nya saker som man saknar och som man önskade att man hade....

Personligen önskar jag mest av allting att min före detta polare Jennie och jag hade samma relation som vi hade innan, men jag vet ju självklart att det inte funkar..... Så till alla! Stay close to your friend!

Man lever bara en gång, och man måste lära sig att man ska ta en dag i taget och leva som att varje dag vore den sista i ditt liv.... jag vet inte riktigt vad som är mitt liv, jag har inte kommit på det ännu.... mitt liv har iofs bara börjat för 22 år sen, så jag har ett tag på mig att komma på hur mitt liv ser ut..Rom byggdes inte en dag....

Jag har hunnit få världens bästa dotter och det finns ingenting som kan göra mig lyckligare...<3

Likes

Comments

Det är inte varje dag, men en dag när man inte är på bra humör, så slår det en i ansiktet och tankarna flödar som aldrig förr..

Den 25 e november var det ett år sen , som jag för sista gången såg min lilla Lattjo.....

Helt sjukt att tyngden i bröstet finns kvar, med prcis samma tyngd som den dagen han somnade.

Jag vet att jag inte kan få honom tillbaka, även om jag skulle kunna göra vad som helst för det...Men jag måste ta mig i kragen och plocka fram dom fina minnena av honom men det e svårare än man kan tro.

Jag trodde aldrig att man kunde få så starka band för ett djur, tills jag själv stod där med ett band som var oslagbart mellan mig o min pittbull/rottis...

Spelade ingen roll vart jag var, så var han med mig, och när jag inte var hemma så skrek han som om någon hade skadat honom., han var så himla ledsen, vilket ledde till att jag aldrig lämnade honom i ens 5 minuter ensam.

jag kommer ihåg allting, som om det var igår han fanns hos mig, och jag försöker ta tag i saknaden men jag antar att det  lättar når man har sörjt klart.... men jag trodde inte att jag skulle känna så stark saknad i ett helt år.

Det e som att den aldrig vill släppa...

 

 

Jag älskar dig Lattjo Gouano Hoffman!!!!

Likes

Comments

hmmm, jag vet inte vad det var med mig inatt, men jag somnade vid 22.30 o vaknade igen 23.20 av att jag drömde.

Och efter det kunde jag inte somna om, så jag låg vaken fram te klockan var 4 inatt, hur jobbigt som helst var det....

Klockan ringde 06.00 och det resulterade i att jag inte orkade gå upp....

Segt när såna här nätter inträffar, men men det finns flera nätter att sova på.....

 

ha det gott nu alla....pussssss

 

 

 

Likes

Comments

Fan vad jag saknar dig Lattjo.... Det e ett år sen snart som du somnade .....

Det gör så jävla ont i mig så det e inte sant, det fanns ingen som du, du e min hero!!

ÄLSKAR DIG!

Likes

Comments

När allting e som jobbigast, så kommer man på vem man verkligen saknar.... Den som alltid fanns där...

I mitt fall kunde han inte prata, men han fanns där för mig hela tiden... När jag vaknade på natten så låg han bredvid mig, och när jag vände mig om vart jag än var så stod han där...

saknaden och smärtan försvinner aldrig, trots att man önskar att trycket i bröstet ska försvinna så finns det alltid kvar där....och saknaden kommer som ett slag i ansiktet när allt annat e som jobbigast.. Varje dag tänker jag på honom och önskar att han bara kom tillbaka men jag vet att det inte går... Men jag skulle kunna göra vad som helst för att få min Lattjo tillbaka....

Likes

Comments

nu känns det som att vi har kommit på rätt sida om året!

det börjar bli ljusare ute , snön försvinner o jag mår hur bra som helst!Känns så himla bra nu... och,polarna e helt underbara... och sjukt roliga..haha

Snart fyller min lilla tjej ett år, tiden går alldeles för fort... känns som att tiden bara har sprungit iväg..

 

Likes

Comments

081125 somnade min älskling in...

och jag kan ju börja med att skriva att till er som tror att han försvann pga att jag inte ville ha honom kan dra åt helvete!

Lattjo var född med hjärtfel,och vetrinären sa att han inte kunde ta skada av det och att det inte skulle bli värre, men fuck you! Han led dessutom av en sjukdom som heter PRA(Progressiv Retinal Atrofi).... En form av dysplasi som sätter sig på näthinnan,och som gör att den tvinar bort, med tiden hade han blivit blind....

Han började gå in i saker, och sprang in i föremål ute som gjorde att han ibland fick ganska ont.. Man såg på honom att han var väldigt missnöjd med sin situation, han blev osäker på sin syn o gick därför aldrig någonstans utan mig...

Jag saknar min hund varje fucking minut som går.....

Lattjo blev 2 år i Oktober, Miss you älskling!!!!

                ***R.I.P***

Likes

Comments

Min så kallade lillebror kan fara åt helvete! Jag har inte längre en bror som heter Henrik!  man kan inte bete sig hur fan man vill, men han beter sig som en jävla idiot! som e fucking tönt! nu för tiden har jag 5 syskon,och han har själv valt att ta avstånd, vilket gör det mycke enklare för mig att stänga ute honom! det kommer en dag då han fattar vad han sysslar me,och att allting kanske inte blir som man har tänkt sig.

var glad att han kom upp för ett tag sen o pratade lite, men jag ångrade att jag överhuvudtaget öppnade munnen och pratade med honom efter vad jag vet idag! 

Likes

Comments