View tracker

Hej!

Har varit borta ett litet tag, har egentligen varit helt borta... Det är som om jag har varit instängd i mitt eget skal och någon annan har kontrollerat mig under den senaste tiden. Helt enkelt har jag varit borta. Men nu är det söndag och såklart så har man en sådan ångest över att det är måndag imorgon. För måndag betyder att man måste gå tillbaka till helvetet och det är inget man ser fram emot.

Men jag tänkte iallafall skriva "veckans höjdpunkt och besvikelse". Det är något jag ska försöka skriva varje vecka. Tycker att det kan bli en rolig grej.

Vi börjar med veckans besvikelse. Det måste nog vara att jag har varit på så dåligt humör och att vi fick ta bort tre av våra kattungar.

Veckans höjdpunkt var helt klart att vi fick kattungar. Vi fick sammanlagt sex stycken kattungar, i en kull då. Men vi kan inte behålla alla så vi var tvungna att ta bort tre. Det är fortfarande osäkert om vi ska ha kvar alla tre, för mamma och pappa vill att vi bara ska ha två, men jag tycker att vi ska ha alla tre. De ska bli innekatter så länge men när de är större och varmare ska de få vara ute när jag är i skolan så får de vara inne sen.

Kram Dark

Dagens citat: (Hon som har skrivit citatet är den mest begåvade författaren genom alla tider och min favorit)

The moon is loyal companion. It never leaves. It´s always there, watching, steadfast, knowing us in our light and dark moments, changing forever just as we do. Every day it´s a different verision of itself. Somtimes weak and wan, sometimes strong and full of light. The moon understands what it means to be human. Uncertain, Alone, Cratered by imperfections.

- Tahereh Mafi

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag kan inte gråta. Om jag inte ser på film.

Min farfar dog för lite mer än ett års sedan, men jag har fortfarande inte kommit över det. Farfar betyder så fruktansvärt mycket för mig. Jag lever i den ångern att jag inte förstod hur underbar min farfar var när han levde. Det var först när skolan började igen som jag förstod hur mycket han egentligen hade funnits för mig.

Varför jag inte kunde gråta har varit en fråga jag länge har ställt men till slut har jag fått hjälp att komma fram till varför. Farfar hade cancer under 2,5 år. Farmor var helt förkrossad. Varje gång vi träffade farmor så började hon nästan alltid gråta, bara tanken på att farfar skulle gå bort krossade farmor. Vi bor ungefär 10 minuter ifrån, så vi är där ganska ofta. Jag går även i skolan där. Sen var jag hemma hos dom efter skolan ibland. Men det jag vill få fram är att eftersom farmor behövde så mycket stöd så försökte jag att inte gråta, för att hon skulle känna det stödet jag ville ge. Men eftersom jag gjorde så i mer än två år så stängdes det av, så nu kan jag knappt gråta. Jag kan må så dåligt att jag inte vet att jag ska ta vägen, men ändå kan jag inte gråta. Jag längtar efter att gråta! Jag avundas alla som har lätt för att gråta.

Jag ska försöka förklara känslan jag känner. Om vi säger att alla har en känsloburk. När burken är full gråter vi ut känslorna så burken blir tom, sedan fyller vi den igen och sedan gråter och så håller vi på. Men så är det inte för mig. När min burk blir full, ställs den till sidan och sedan fyller jag en ny burk osv. Men det ända är att jag har kvar alla dom negativa känslorna kvar och jag kan inte få ut dom. Dom gnager inom mig hela tiden alltid.

Den ända gången jag kan gråta är när jag tittar på film. Det är som murarna bryts ner och jag kan låta känslorna komma fram. Det är därför jag har ett jobbigt beroende av film och serier. Men det kan jag berätta om någon annan gång.

Kram Dark

Dagens citat:

Help me Fly. Feel the Sky. Come with me. And never Die. Broken wings. Lost love. 

Likes

Comments

View tracker

Tänkte dela med mig av några av mina favorit depplåtar.

Dark enough -Amanda Lopiccolo (Ja, det är där jag fick mitt namn ifrån)

9 crimes - Damien Rice

Coulor me in - Damien Rice

The greatest Bastard - Damien Rice

Feels like coming home - Jetta

When she cries - Britt Nicole

Another empty bottle - Katy McAllister

Scars - Allison Iraheta

His Daughter - Molly Kate Kestner

Her last words - Courtney Parker

Alive - Gabrielle Aplin

Rivers flowes in you - Yiruma (Finns med text och då söker man på: River flowes in you yiruma ft Anne Manda)

Collide (acoustic verison) - Howie Day

Be there - Howie Day

Longest Night - Howie Day

Holding on and letting go - Ross Copperman

A drope in the ocean - Ron Pope

Skinny love - Birdy

Wings - Birdy

Cut - Plumb

All I need - Within Temptation

Family Tree - Mattew West

Losing your memory - Ryan Star

Between - Courrier

Amen omen - Ben Harper

Blev en hel del men jag bara älskar alla dessa låtar från botten av mitt hjärta! Dom har hjälpt mig så mycket och jag hoppas dom kan hjälpa er lika mycket som dom har hjälpt mig. Dessa låtarna lyssnar jag på när jag är deppig och vill vara det. När jag verkligen vill sitta på mitt rum och stirra in i en vägg och bara tycka synd om mig själv. Känna ensamheten omsluta mig och bara isolera sig från omvärlden och känna hur allt rasar runt omkring en. Det låter kanske väldigt dramatiskt men det är den känslan jag får ibland och om jag ska vara ärlig gillar jag den, om den inte kommer när man är i skolan vill säga... Då har jag en annan lista för låtar som får mig på lite positivare humör.

Kram Dark

Dagens citat:

I fucking miss you. All day. Every day. And you can´t imagine how pathetic it makes me feel because I don´t even know if miss me back.



Likes

Comments

​Hej!

Det här första gången jag har en egen blogg och jag vet inte riktigt hur det kommer bli, men jag hoppas på bra iallafall. 

Som ni läser i rubriken så har jag fotofobi och internetfobi. Det är en stor anledning till varför jag startade denna bloggen. För att ni ska förstå lite närmare så tänkte jag att jag kunde förklara vad det innebär för mig.

När det gäller fotofobin så får jag en typ av ångestattacker av att någon fotar mig själv. Det kommer på en sekund och jag börjar storgråta, hyperventilera, skaka och jag börjar svettas som en gris. Jag kan inte hjälpa det och jag kan verkligen inte kontrollera det. Jag får väldigt stort obehag och ångest inom mig bara någon riktar en kamera eller mobil mot mig. Detta gör så att jag aldrig tar ett foto eller lägger ut ett foto på en person utan att jag har dess tillåtelse. Jag resonerar så att om dom inte får lägga ut bilder på mig utan min tillåtelse så ska inte jag lägga ut en på dom utan deras. 

Internetfobin påminner om fotofobin på det sättet att jag får ångest över att skriva eller lägga ut något på internet. Jag är så rädd att någon sak skriva något taskigt eller att någon ska tycka det är idiotiskt det jag har skrivit. Jag gör så själv. Om man läser på facebook eller om man tittar på snapchat så händer det att man skrattar åt vad andra har skrivit eller lagt ut för bild eller så idiotförklarar man dom för hur dom kunde lägga ut t.ex en sådan bild. Det är det jag får ångest över. Att någon ska tycka så om mig. Därför skriver jag inget på facebook, lägger nästintill aldrig ut något på snapchat/instagram osv. 

Bara att sitta och skriva detta tycker jag är väldigt jobbigt. Men jag tänker utmana mig själv och försöka komma över dessa fobierna. Jag kommer inte lägga ut bilder på mig själv, men vem vet? Kanske i framtiden när jag har kommit över det så får vi se vad som händer. 

Kram Dark

Dagens citat:

People cry, not because they´re weak. Because they´ve been strong for too long.

- Johnny Depp

Likes

Comments