Header

2017, VARDAG, PERSONLIGT, VASALIVET

Ni vet när helgen har förlängts med en dag och det känns som att man haft världens semester? Fyra dagars jobbveckor och jag skulle vara pigg som en mört, vill jag tro i varje fall. Jag hade alltså ledigt i fredags och man kan lugnt säga att jag njöt. Vaknade nästan okristligt tidigt för att vara ledig, åt morgonmål i lugn och ro, gick en runda, hoppade i duschen och bilade iväg för lunch på Pavis tillsammans med Anna. Sedan skrev jag faktiskt på en hemtent som är några dagar (läs veckor) försenad.

Det är så konstigt för mig att vara ledig på en vardag eftersom jag vanligtvis jobbar måndag till fredag, skönt är det ju förstås, men jag har lite lördagskänsla genom hela dagen. Lördagen startade på samma sätt som fredagen, men istället för Pavis var det Vasa som var min slutdestination. Som jag saknar det stället under sommaren alltså, innan jag svängde av esplanaden och körde till huset där jag bor satt jag och flinade så där löjligt för mig själv. Det var nästan lite spännande, det var ju nästan två månader senast jag varit där. Som tur börjar skolan om fem veckor och då får jag flytta tillbaka igen.

Det blev en kortvisit med mycket program och avlämning av saker som jag samlat på mig under sommaren. Jag och Erika hann luncha, lapa lite sol och kolla Ice Age på lördagen och hela dagen idag har tillbringats på Soffis balkong med en massa mat och mina Vasa-tjejer. Vi hade nämligen planerat in en söndagsbrunch för några veckor sedan, det är nästan så att jag fortfarande lider av matkoma.

Så gott, det gör jag gärna om i höst.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

2017, VARDAG

Ibland, när jag känner att jag har fått min dos av det sociala känner jag att jag helt enkelt måste få vara ensam och bara vara med mig själv. Denna helg kändes det så. Efter att ha jobbat tolv dagar i sträck kände jag att det fick räcka med människokontakt, så jag isolerade mig i princip från omvärlden i två hela dygn. Inte riktigt, eftersom jag inte bor ensam nu under sommaren, men under majoriteten av helgens timmar befann jag mig i min ensamhet framför en spännande bok i solstolen eller med en kaffekopp i handen. Är man social åtta och en halv timme per vardag kan det uppskattas väldigt mycket av en människa som annars kräver en hel del egentid. Lite som en detox-helg om man kan kalla det så.

De resterande av sommarens helger är redan fullt planerade, nästan i varje fall. Inkommande helg blir det förlovningskalas, helgen därpå är det jakobsdagar helgen efter tänker jag ta mitt pick och pack och styra iväg mot Vasa och så fortsätter det så tills skolan börjar. Missförstå mig inte, jag gillar att ha det så, men jag kände verkligen att den här helgen måste innehålla mycket egentid.

Jag har fått lite färg av det fina sommarvädret, jag har utökat listan för böcker som jag läst och jag känner mig som mig själv igen. Allt detta och allt som behövdes var en helg på egen hand. Det är bra att jag känner mig själv så väl att jag vet precis vad som behövs.

En av de två böcker som jag har plöjt mig igenom i helgen.

Likes

Comments

2017, VARDAG

Detta studieår, tredje året som peffanit, sista året som kand-studerande. Helskotta vad tungt det har varit. Men helskotta vad det kommer att vara värt det i när de två sista hemtenterna är skrivna och när kandin är färdig på riktigt.

Har det alltså varit värt det? Absolut. Skulle jag under några omständigheter gå om året? Absolut inte! Det har hänt så mycket under året, på alla sätt och vis. Med två praktiker i bagaget känner jag att jag har utvecklats både i min lärarroll och i mig själv. Man lär känna sig själv på ett annat sätt när man är tvungen att stressa och prioritera sin tid annorlunda. Det blir ganska klart vad som är viktigt för en själv och vad som inte känns som hela världen om man inte hinner med.

Allt roligt och allt som jag njuter det där lilla extra av har lämnat vid sidan om under detta studieår. Vilket är lite tråkigt. Klart att jag varit på någon evenemang och gjord roliga saker men i år platsar jag nog i top tre gällande Vasas lameaste peffanstuderande. Varje gång jag haft lust att göra någonting så har jag tänkt att: "sen i sommar" eller "sen nästa år då vi har det lite chillare". Nå nu är det ju nästan sommar. Jag har börjat sommarjobba, jag har haft sista tillfället i skolan och det är bara lite skrivande kvar och sedan så är jag ledig från studierna fram till september. Nu undrar säkert ni vad jag ska göra med all extra tid under vardagarna efter 15.30 när jobbet är slut. Ska jag vara helt ärlig så undrar jag precis samma sak. Vad ska man göra när man faktiskt är färdig för dagen och inte har en hög med uppgifter som ska göras eller kurslitteratur som ska läsas? Jag har i alla fall en del saker som jag tänkt att jag ska göra, sådant som jag annars inte unnar mig.

Jag ska läsa skönlitteratur. Inga faktaböcker, inga läroböcker, ingenting. Istället ska jag läsa alla böcker som jag har tänkt läsa under studieåret. Alla böcker jag inte vågar läsa när jag mestadels är ensam i lägenheten i Vasa eftersom de är för spännande. Typ Kepler-böckerna, som ryktas vara livsfarliga. Sedan ska jag läsa alla "klassiker" aka böcker som man förväntas ha läst för att räknas som lite kulturell i alla fall. Okej, inte alla kanske men en del som typ Snabba Cash, Ondskan, Harry Potter-böckerna osv. Listan kan göras lång. Plöja mig igenom böcker ska jag i varje fall.

Jag ska blogga. Även om sommaren till största del består av jobb och mina dagar ser relativt lika ut så betyder sommaren mera häng med alla kompisar som bor hemma, mera utfärder och en hel del mera terrassittande. Saker man vill ha dokumenterade och vill minnas under den deprimerande vintern helt enkelt.

Jag ska träna som en dåre. När jag sen senare är vanare att jobba och inte är dötrött när jag stiger utanför dörren, då ska jag börja träna mera. Visst jag rör på mig redan, men tänk att orka cykla till och från jobbet., tänk alla länkar på de spår som finns här i nejden och alla pass på gymmet när man sen får köra hem i kvällssol och känna sig som typ världens hurtigaste människa. Sommarpromenader är också underbara, men helt ärligt så är det nog hundra gånger bättre att promenera i Vasa. Strandpromenaden i mitt hjärta.

Dessa punkter är några av de saker jag tänkt hinna med. Förutom dessa tre punkter har jag tänkt ha en skön sommar. Inte stressa, bli brunare än tidigare år i varje fall och så har jag tänkt mig många roliga kvällar med mina fina tjejer.



Likes

Comments

2017, PERSONLIGT

Igår under mitt före-jag-börjar-sova-påriktigt-surfande öppnade jag appen Badoo. Det är typ som Tinder, fast i en annan version. Där kan man med personer som befinner sig någonstans i närheten chatta eller bara trycka på like och indikera att man gillar varandra. Nåväl, jag öppnade appen och jag hade fått ett nytt meddelande. Oftast när jag annars får meddelanden där brukar det vara ett oskyldigt "hej" följt av någon fråga för att bryta isen. Igår var inte fallet så.

En man, eller en pojke kanske är en bättre benämning i detta fall, hade skickat ett meddelande med innehållet: "Hey, I have never seen beautiful fat girl like you before", *puss-smiley* och sedan en fråga om jag faktiskt är säker på att jag är singel. Först blev jag chockad, sedan blev jag mest ledsen. Jag vill tro att det inte var illa menat (även om det kan vara att han var ute efter att trycka ner, I will never know). Jag är förundrad över vad som får en person att tro att det är okej att kommentera en persons utseende på följande sätt. Sedan får man ju fundera kring personens tankesätt också eftersom:

1. Han verkade chockad över att en fet människa kan se bra ut.

2. Han verkar inte förstå att fet inte är lika med ful.

3. Han verkar tro att det är charmigt att kommentera någon annans kroppsstorlek samtidigt som man slänger in en "snäll" kommentar.

Det väcktes en lust i mig att skriva en spydig kommentar tillbaka till denna random person som jag inte ens hade gillat, utan som bara utan vidare fick för sig att skicka detta meddelande till mig. Sedan kände jag att jag inte ville sjunka till den nivån utan istället tog jag en screenshot, blockerade personen och fortsatte surfandet, men utan att vara riktigt glad.

Jag menar, är man inte normalviktig så vet man väl troligtvis om det själv utan att någon kommenterar det. Jag vet i alla fall om det. Endera så konstaterar man bara att fallet är så, är nöjd med sig själv och går vidare i livet. Eller så finns det även fall där man kanske inte mår så bra i den icke-normalviktiga kroppen. Det är individuellt helt enkelt. Hur som helst så det stärkte det inte precis självkänslan att få bekräftat att denna person utgående från mina profilbilder har konstaterat att jag är tjock, men att han förvånansvärt nog tycker att jag ser bra ut i alla fall.

Nu kanske ni tänker att jag ska skita i denna människa. Det tycker jag också att jag borde göra. Till viss del gör jag det faktiskt också, men samtidigt känner jag en liten sorg över att det faktiskt finns människor som är funtade på detta vis och som känner att en sådan kommentar är okej. Livet går vidare som vanligt, men någonstans i mitt huvud så är det ändå redan ingrott. Den har fastnat och där sitter den. Vetskapen om att det finns människor som faktiskt förknippar fet med ful. Människor som tror att det är okej att kommentera andra människors kropp bara utan vidare och människor som tydligen inte förstår att ord som är menade att vara "snälla" faktiskt kan såra andra.

Fy vad jag blir frustrerad.

Vissa människor alltså...

Likes

Comments

2017, VARDAG

Efter att ha bloggat utan header ända sedan starten här på nouw så kände jag att det var dags att uppdatera sig lite. Fotar sällan ordentliga bilder. Förra tisdagen stack jag och Louise iväg till Replot för att fota lite bilder och vi bestämde oss för att försöka oss på en headerbild samtidigt. Flera bilder blev helt ok och efter att ha publicerat den på Instagram så fick jag kommentarer om att jag kunde ställa upp med den i kommunalvalet, så kanske lite formell för min del. Men en ordentlig bild är det i varje fall så mer än nöjd får jag väl vara. Annars tar jag bara snapchat-selfies typ och de brukar ju inte vara av kvalité direkt.

Jag tackar för fotograferandet och ångrar inte att jag blev medtvingad. Nu behöver jag ju inte uppdatera mig på minst två år. Hehe. Skämt åsido, men en god stund lär det nog vara tills jag byter i varje fall.

Here it is, en av de få ordentliga bilderna av mig som finns och som jag inte helt avskyr.

Likes

Comments

2017, VARDAG, VASALIVET

Jag befinner mig i Vasa i helg, vilket är väldigt skönt. Hade en riktig chillkväll igår med Erika och Elin, vilket betydde att jag vaknade upp utvilad klockan tio denna morgon. Huhhu ingen aning när jag sist sov så länge, är inne i en period för tillfället när jag är sjukt morgonpigg. Har hur som helst haft en underbar dag. Bestämde mig redan igår för att lördagen skulle vara en pluggfri dag och hittills har det gått bra. Har börjat se på serien Prison Break och förstår inte hur jag inte har upptäckt den och Wentworth Miller tidigare?

Förutom min stora upptäckt så har jag hunnit fixa lunch, varit på en långpromenad, virkat, duschat och nu sitter jag här och ska mumsa i mig mitt fruktfat och titta vidare på PB innan mitt sällskap för kvällen kommer till Vasa. Sounds great to me! Vad kvällen har att erbjuda har jag ingen aning om men det får visa sig. Ha en skön lördag!

Så vackert fast det är väärldens tråkigaste väder när solen inte lyser.

Disktrasan som är på g, har varit på g sedan typ november men har inte orkat göra den färdig. Inte så jämn men övning ger väl färdighet antar jag.

Passionsfrukt är typ det godaste jag vet!! *hjärtaögon*

Likes

Comments

2017, VARDAG

Min äldsta systerdotter som fyllde tolv i januari fick ett presentkort av mig på sin födelsedag. Presentkortet innebar att hon och jag själva skulle tillbringa en eftermiddag på stan, där skulle vi besöka ett café och hon skulle själv få välja sin present. Detta eftersom hon är min absoluta motsats och bara vill ha sådant hon verkligen behöver och som sitter helt hundra. Also known as, en person som det är sjukt svårt att köpa en present åt.

I måndags när jag var ledig-ish så bestämde vi att det skulle bli av, halv tre hämtade jag upp henne och vi tillbringade några timmar tillsammans på stan. Present hittade vi slutligen efter att ha varvat varje ställe som har barnkläder i jeppis. Sedan väntade glass och limsa för henne på Robert's Coffee och kaffe för min del. Första besöket där och det var faktiskt riktigt mysigt och caramel-latten var det heller inget fel på.

Så roligt att vi kan umgås och ha det roligt fast hon i mina ögon bara är en liten skrutt ännu. "Dehär presenten va no bästa ja fick, du e så rooli att va me Deela." Eftermiddagen var med andra ord uppskattad från bådas håll. Att ha syskonbarn är nog det bästa som finns. Fri tillgång när man får abstinens, sen att man kan lämna tillbaka dem när de blir jobbiga är ju också väldigt behändigt.

Älskade unge!

Likes

Comments

2017, PERSONLIGT

Att få en egoboost måste ju vara något av det mest fantastiska som kan ske i ens vardag. Nu pratar jag inte om egoboost som kommer utifrån i form av komplimanger och snälla kommentarer. Utan istället pratar jag om egoboosten som helt enkelt bara är upp till en själv att uppfylla och uppnå.

De som känner mig vet att mitt självförtroende kunde vara snäppet högre, att jag dessutom är väldigt bekväm av mig gör det inte hela mycket bättre. Jag tar alltid det säkra före det osäkra och drar mig för att göra saker jag aldrig testat på eller saker jag inte känner att jag behärskar.

Fast egentligen borde man ju utmana sig själv ofta. För oftast är det bara den egna osäkerheten som sätter stopp för ens gärningar. Att vara feg är sjukt bekvämt, men att vara feg gör också att man aldrig utvecklas. I alla fall inte i mitt fall. För jag är förbannat feg, egentligen. Jag markerar sällan fast jag kan svaret på en fråga, om det nu mot förmodan skulle vara fel. Jag skulle aldrig ställa en fråga på en storföreläsning i Akademisalen. Även om jag kanske har världens bästa fundering. Jag skulle aldrig ställa upp som frivillig i någonting som jag inte kan förbereda och hujedamej när vi var tvungna att improvisera i en kurs som innehöll drama under första studieåret på peffan. Sjukt bekväm helt enkelt. Även så kallat kontrollfreak.

Dessutom skjuter jag upp saker och tror att de ska vara såå mycket enklare en annan gång och så är ju aldrig fallet. Musiktentamen jag hade i maj 2016, spela och sjung två låtar, sjukt nervöst. Gick jag? Nej. Istället för att gå på den tid jag anmält mig till, var jag istället tvungen att ta den nu. I februari 2017. Utan att ha spelat piano på väldigt länge. Men hör och häpna, jag blev godkänd. Det gick ju långt ifrån perfekt kan jag meddela, men egoboosten jag hade när jag gick därifrån klockan 10.15 i fredags var helt amazing. Jag kände mig typ som världens bästa människa, som kan klara vad som helst.

Liknande känsla hade jag efter min systers bröllop. Stod framför 80 pers och höll ett tal jag själv skrivit. Wtf känner jag nu sådär i efterhand. Har absolut inga svårigheter med att stå framför publik och prata. Jag ska ju trots allt bli lärare. Men att stå framför 80 pers och blotta sina känslor är aningen obekvämare. Att jag dessutom har världens kanske torraste humor och drog till med egna skämt mellan varven gjorde ju inte det hela mindre nervöst precis. Talet visade sig dock vara uppskattat och jag fick många skratt under talet och efteråt fick jag en massa snälla kommentarer. Årets första och definitivt bästa egoboost hittills. Kände mig så sjukt modig att jag faktiskt hade gjort det och med ett helt okej slutresultat dessutom. Efter det kände jag att bättre att ta chansen, man kan misslyckas men sällan är fallet så om man går in för någonting helhjärtat.

Nu menar jag ju förstås inte att man ska var dumb-driisto som vi skulle uttrycka det på bosunddialekt. Kloka val pratar jag om. Jag hoppar inte med huvudet före utför ett stup bara för att motbevisa min feghet, men jag kanske borde bli bättre på att höras och synas när jag känner att jag har någonting vettigt att framföra. För att liksom få lite mindre egoboosts, men som fortfarande räknas. Istället för att alltid gå på de passen på gymmet som jag vet vad går ut på och vet att jag orkar med i kanske jag borde gå på body attack som jag tänkt i ett halvt år och hoppas på att jag kommer ut levande.

Sanningen är att det känns som att jag faktiskt vill börja utmana mig själv mera. För jag kan ibland känna en sug efter den där egoboostkänslan. Att få känna sig världens modigaste, att rycka på axlar och tänka "va sko nu hedee va naa".

Likes

Comments

VARDAG, 2017, MÅNADEN SOM GÅTT

Det bästa med att blogga, även om jag inte är så aktiv, är att kunna titta tillbaka i arkivet och se vad man hållit på med. Därför tänker jag att jag efter varje månad ska göra en sammanfattning av vad som hänt. Jag tycker om att läsa såna saker på andras bloggar plus att jag vill kunna gå tillbaka själv och ta reda på. En win-win situation helt enkelt.

Det bästa med januari var nog alla happenings. Möhippa för finaste syster och senare också hennes och Franks bröllop, förlovningskalas för min bror och hans Liza, dop för den minsta i familjen. Dessutom var jag på BTS, alltså back to studielivet, besökte frisören, jobbade en hel del och dessutom hann jag trots detta umgås en hel del med mina nära och kära.

Det sämsta med januari var absolut vädret, snöslask och för varmt för att vara vinter. Trots att jag inte är något stort fan av snö och kyla så vill jag ändå ha snö om det nu ska vara vinter överhuvudtaget. Man kan ju dock konstatera att ifall vädret är det enda jag har att klaga på så var det nog en relativt bra månad.

Möhippan firades först med brunch på skorpan, sedan shakeade vi röven tills vi svettades på Sh'bam och till slut åkte vi iväg för att tillbringa resten av kvällen vid Glasbruket i Vexala. Några, inklusive jag övernattade och bilderna är av lyxfrullen vi unnade oss. Har tydligen bara matbilder därifrån, men det var en så rolig dag att jag tydligen glömde bort att fota någonting annat.

Besökte som sagt frissan i början på januari och även om det inte blev någon stor förändring så trivs jag ändå bättre i lite mörkare hår än i den urblekta orange-bruna färgen som jag alltid får när det går alltför länge mellan besöken.

Bilden av Vanillalatten (?) som jag drack på Fazers Café har jag med för att jag måste komma ihåg att beställa den nästa gång jag är där, helt gudomligt god.

28.1 var det dags för bröllop och det blev också en helt super dag. Skrattade och nästan-grät om vartannat hela dagen så att det var en lyckad bröllopsfest behöver jag kanske inte ens nämna.

När jag tittat i fotogalleriet märker jag att mycket annat roligt också hände i januari. En del av familjen var till Vasa på shopping en dag, vi var på Escaperoom i Vasa en fredagskväll. Escaperoom rekommenderar jag verkligen om ni vill göra någonting roligt en fredagskväll och även känner att gåtor och problemlösning under tidspress är någonting för er. Vi tävlade mot varandra i lag och i en familj med en bunt dåliga förlorare finns det inte någonting roligare än att vinna, hehe.

Summa sumarum, januari var en helt superb månad, februari har inte en chans att bli lika bra men det kan jag definitivt leva med.

Likes

Comments

För tillfället befinner jag mig i världens duktighets-fas, inte så mycket träningsmässigt, städmässigt eller socialt men desto mer skolmässigt. Jag chockar mig själv gång på gång med att ta tag i saker och göra dem färdiga. Uppgift efter uppgift plöjs igenom och de känns knappt jobbiga. Älskar dessa faser, trots att det ibland tär på andra delar av livet så behövs de ibland för att jag ska komma igenom denna utbildning. Med en hel del extra kurser plus väldigt krävande kurser på sidan om gör att pluggfasen just nu känns som ett måste. Måste ta vara på den så länge den håller i sig. Sedan blir det jobbigare.

Februari annars, nästan min favoritmånad när det kommer till vintermånaderna. Just nu är det lagom med snö, ganska lagom kallt och livet rullar på. Inte för mycket happening men inte för lite heller. Dagarna, eller ja veckorna före sportlovet tar sig framåt i sakta mak och även om jag väntar på att sportlovet ska börja så jag får jobba lite så känns det faktiskt riktigt bra med skola, plugg och lite annat på sidan om. Dessutom är det exakt tre månader kvar tills jag får sommarlov, eller ledigt från skolan iallafall. Sommarlov har jag nog inte haft på många år.

Jag trivs med tillvaron helt enkelt, de e nice! Hoppas ni har det minst lika bra.


Likes

Comments