Har ni någonsin känt ett behov att säga förlåt för något som hände för längesen? Personen i fråga har säkert glömt vad som hände, eller lider åtminstone inte av det idag. Ändå vill du säga förlåt. Ever been there? no?

Har länge funderat på att be om ursäkt för småsaker som jag ibland tänker tillbaka på och skäms över. Alla har vi gjort saker vi ångrar. Kanske är det egoistiskt att vilja be om ursäkt för det många år senare. Att anta att personen fortfarande kommer ihåg vad som hände och mår dåligt över det. Jag tror knappast han som gick i min klass på mellanstadiet lider av glasögonen jag hade sönder för 11 år sedan. Ändå vill jag be om ursäkt för det? känner att det på något sätt skulle befria honom om jag erkände att det var jag som pajade glajorna, inte tjejen som var 3 år äldre.

Sanningen är att det snarare skulle befria mig. Tänk vad skönt att be om ursäkt till personer man sårat, vänner man svikit och ord önskar förblev osagda. Kanske är det så det ska vara. Kanske är ånger är den drivkraft som får oss att inte upprepa våra misstag. Kanske ska jag uppskatta mina misstag istället för att ångra dom, tänka att de misstag jag gjorde förr har gjort mig en bättre människa idag.


"If you aren't in the moment, you are either looking forward to uncertainty, or back to pain and regret" - Jim Carrey


Jag ska nog tänka mer som Mr. Carrey. Leva i nuet, inte spendera min tid att ångra något jag ändå inte kan ändra.

Likes

Comments

Hejsan,

Jag är en tänkare i mängden. Långt ifrån ensam, men ändå avskild. Välkommen till min blogg.


Många av mina nära skräms av ensamhet, men ofta är jag som mest tillfreds solo. Låter kanske lite sorgligt för dig, men för mig är det som terapi för själen att få tänka och fundera ensam. Finner mig ofta funderandes på livets stora frågor, helst sent på kvällarna, därför skapade jag också denna blogg - klockan 23:36.

"The wealthiest place on earth is the graveyard. There you will find hope and aspirations that were never acted upon. Dreams that were never chased. Ideas that were never shared." - Les brown

Jag skriver detta för mig själv, men delar det till er som vill läsa. Som en slags dagbok, fast öppen för alla. Jag är avskild men långtifrån ensam.


Välkomna!


Likes

Comments