Inte haft motivation eller tid att skriva men några av dagens reflektioner nedskrivna i paus på utbildning.

- kondomreklam på radion... fan vad skönt att slippa allt kladd. X hade en utrustning som det mer eller mindre rann ur. Älskar att skeda men mindre trevligt när det innebär att båda måste byta kläder, ofräscha sängkläder mm. Bara man kramades lite hårt på hans jobb vart det fläckigt :O
- tog på en vadderad push-up tittade mig i spegeln och bytte. AC kom på tävlingen med sån push att det såg ut som strutar på en planka. Fick mig att se på det hela med nya ögon för det såg fan inte klokt ut!! Blev en naturlig bh idag :)
- men det naturliga innebär att jag nog får äta upp tuttarna lite eller lära mig gå på händer... gravitationen och min kropp samspelar inte riktigt - för jag tror inte det beror på åldern :D
- kund i fokus... betyder det superbra service till en kund eller pengar till tio!?!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Igår stod övertid på schemat. Brukar vara så skönt att jobba på helgerna då man får ett sånt flytt och känner sig produktiv. Tyvärr infann sig inte den känslan igår och efter 8 timmar kastade jag in handduken och åkte och kollade hoppträning istället. Första kommentaren från ponnymamman, som både hade en utgång och morgonpass i bagaget, var... Fan vad du ser trött ut. Är du bakis? Kände då att jag hade ju likaså gärna kunnat hänga med ut kvällen innan. I affären stod jag som lobotomerad och det var inte mycket av värde som landade i korgen men solcellslampor och godis fick jag med :O

Dotra fick med sig kompis hem vilket jag kände var skönt för då slapp jag rida och tänkte att jag skulle ta en lugn afton men jag vet inte om jag vart övertrött eller vad som hände... efter mockningen vart det gräsklippning med en kass gräsklippare. Eftersom klipparen är mäkta trött får man ha tålamod och gå långsamt. Hann inte klart innan det var dags för middag till tjejerna. Sedan rullade det på med klippning, harvning, disk, städ, tjejsnack, ta vara på regnvatten, fodra och sedan nana kudden.

Det var med en så skön känsla jag landade i sängen. Känner ett sånt lugn trots att det finns mycket på schemat. Ingen stress och mitt i alla göromål bara ta sig tid för ett långt samtal tjejskvaller, skratt och energi. Jag kan inte förstå hur jag accepterade situationen med X och bara körde på och stressade sönder mig själv i jakten på att få känna lite uppskattning och bekräftelse och så gav det hela bara motsatt effekt. Under samtalet igår så stod det så klart för mig att jag borde sett den här utgången, hur många han sårat tidigare och att jag var en del i att såra den som stod innan mig. Jag försvarar mig med att han ljög för mig vilket han iofs gjorde men jag var ändå en del av det hela även om jag där och då var omedveten om det hela. Insåg även igår att det förekommit osanningar om hans tjejhistorier och dejtande sedan skilsmässan. Tycker synd om hans fd fru och barn. Vet inte varför men jag önskar jag hade haft samtalet med frun tidigare och hade kunnat stå på mig på ett annat sätt. Som jag kämpade, tröstade mm och så fick jag ta emot kommentaren som kändes som en käftsmäll förra sommaren. Det slöt med att han fick en örfil och som jag har skämts för den, fått höra om den, blivit nedvärderad och uthängd i hans version till släkt och vänner. Jag skämdes över mitt agerande och gillade läget med att bli smutskastad men idag hade jag inte tvekat att göra om det!!

Likes

Comments

Ja det har nog alla som var på sommarfesten igår gjort. Vart trött efter vecka med migrän, resa och utbildning. Tog mig iaf till personalfesten som gick i tema studentskiva. Så igår tog jag min andra examen efter 24 år från första. Antar att jag inte ens kan titulera mig barnskötare trots att jag tillhörde BF-studenterna igår. Får väl läsa vidare till polis eller brandman för jag fixar säkert de fysiska kraven... not! Men det vart en trevlig tillställning även om jag inte vart så sen eftersom dotra skulle tävla idag. Men jag han med mingel, middag, få två spikträffar, knyta lite ballonger och trots att vi sprang omkull vårt studentekipage så fick jag både tårta på Öster och tog mig till Kallis.

Idag när vi kom till tävlingsplatsen så var den smyckad i tema Studenten. Gotlands finaste tävlingsplats. Gräsbana, väl anordnat och som de jobbat med hinderparken och dekorationerna. Synd att det blåste så kallt men det är väl iaf skönare för hästarna än att det är stekande sol. Blev en nollrunda på LD och ett stopp i grundomgången i LC. Jag är sjukt stolt mamma till en dotter som kämpar på med sin ponny. Han kunde inte ens galoppera under henne när han kom till oss och han har inte mycket motor eller självförtroende men de kämpar på och är så fina tillsammans.

I onsdags åkte jag och en kollega till Gävle. Det krävs lite administration även om man bara skall vara i väg en kortare resa. Men det vart trevligt att få komma iväg och surra lite med kollega utanför jobbet och så vart det en mycket givande dag på torsdagen. Middag och surr på onsdagen och sedan vart det upp på hotellrummet och slötitta på TV (vi har ingen TV hemma) och sedan sov jag så sjuuuukt skönt. På frukosten gick jag bananas som vanligt trots att det inte fanns nutella. Det är fil, macka med pålägg och slutligen trycker jag i mig nästan en hel grisrumpa... I love bacon. Dragningen som vi fick var super och jag hoppas att vi iaf kan förmedla det minst hälften så bra till kollegorna på kontoret hemma på torsdag. Resan hem var seg med försening på både tåg och flyg men vi kom iaf hem samma dag som dragningen så det var skönt!

Måndagen bjöd som sagt var på huvudvärk och på tisdagen så vart det sängen och migrän. Lite väntat men jobbigt. Det tog nog lite musten ur mig för hela veckan. Ponnymamman frågade om utgång idag men jag somnade efter tävlingen och har fortsatt att bo i pyjamasen. En utgång ger en massa energi men jag sparar den energin jag har till övertiden imorgon. För även om surr med tjejer och utgång ger energi så är jag inte purung längre och orkar med sena kvällar och producera på övertid några timmar senare... trots allt 24 år sedan jag tog min studentexamen på riktigt :O

Skönt att få bekräftelse på att man inte är fel ute i sina tankar om vissa personer och händelser som hänt tidigare i ens liv!! Även om det är en seg vecka så har den stärkt mig på många punkter. Tack kollegan för givande intellektuella vuxensamtal och uttalandet om AC :D och tack dotra för att du finns i mitt liv!!

Min karaktär suger... jag gick banans även på eftermiddagsfikan.

"No thank you" is what I should've said, I should be in bed. But temptations of trouble on my tongue, troubles yet to come

One sip, bad for me
One hit, bad for me
One kiss, bad for me
But I give in so easily
And no thank you is how it should've gone
I should stay strong..." / AJR, Weak

Låten som jag emellanåt har på hjärnan när jag tänker på X dubbelspel och jag kan inte låta bli att äcklas lite av tanken att han kanske låg men AC under samma tid. Jag förstår inte hur han kunde bete sig som en sån gris och leka med andras känslor. Jag kommer aldrig kunna förstå. No thank you" is what I should've said, I should be in bed.... och inte i min säng då, som han var!

Likes

Comments

Jag tycker inte om sjukhus och tycker att det är rätt obehagligt med botoxbehandlingen, men nu när jag ligger här med huvudvärk kan jag inte annat än längta till nästa behandling som är om drygt två veckor. 31 botoxinjektioner var 12:e vecka är min räddning!

Förstår inte hur jag tidigare kunde leva och hålla ihop och ta mig till jobbet varje dag med huvudvärk. Förhoppningen med att testa botox var att migränanfallen skulle minska. Två dagar efter första behandlingen som jag gjorde här hemma i Sverige så hade jag inte ens spänningshuvudvärk. Det var en ny upplevelse att varje morgon vakna och känna att man inte hade huvudvärk och inse att det faktiskt var normalläget egentligen. Efter första behandlingen hade jag inte ett enda anfall. Efter andra har jag haft ett ordentligt anfall och nu börjar jag känna av smärtan i nacken och huvudvärken gör sig påmind. Legat nedbäddad under kvällen och förstår inte hur jag tidigare stod ut med sån här värk varje dag - samtidigt som jag höll på att klappa ihop pga stress och ångest. Snacka om att man är starkare än man tror... eller att kroppen har sån instinkt att överleva samtidigt som den faktiskt har varnat mig rätt ordentligt under det gångna året. Jag förstod redan tidigt i höstas vart det skulle sluta men tänkte lite till. Snart förstår partnern. Snart får jag backning, Snart slutar han svika och ljuga. Bara en vecka till, En resa och sedan blir det bra... det blev inte bra!!

Jag fick panikångest under resan och tänkte att nu har jag blivit fullständigt galen. När dottern den kvällen hade somnat berättade jag om upplevelsen och det brast för mig. Inte en kram, inte ens en famn att krypa in i utan responsen jag fick var "du får söka läkare för smärtorna i benet när vi kommer hem". Jag hade inte ens nämnt någon smärta i benet den dagen utan den första efter flygresan. Det jag hade berättat nu var att jag hade tappat greppet, kände att jag höll på att bli galen, yrslig, vakuum, fick flashar av att vilja skrika och kasta mig ut i vägen framför alla bussar som skramlade förbi. Tanken på att avbryta resan hade infunnit sig under kvällen... men man är väl en överlevare. Kände mig sjukt ensam den natten i sängen bredvid X. Vi som annars är så grymt skedkompatibla och det är just det som jag saknar mest med X. Men ofta eller i princip alltid så var det just så här... när jag mådde dåligt eller behövde extra tröst så backade han, jag blev besviken, sårad och kände mig övergiven. När jag sedan tog mig över känslan av sorg och frustrationen och man försökte att att sätta ord på sina känslor men man blir uppenbarligen en idiot av att kommunicera med en idiot. Jag har svårt för att sätta ord på mina känslor och behov men i den här relationen har jag verkligen blottat mig med resultatet har inte blivit vad jag hade hoppats på. X som kan vara rätt orationell och omogen i sin konflikträdsla har använt verktygen jag givit honom emot mig istället och det har tagit hårt på mig. Jag har verkligen försökt och jag har ändrat på mitt sätt att hantera det hela för att få det att fungera men det har hela tiden slutat med att jag har fått höra hur dålig jag varit. Jag har varit dålig och jag har gjort fel men hur jag än ändrade och försökte så var det jag som fick ta skulden till att vi inte fungerade. Bristen på respekt, tillit och trygghet knäckte mig psykiskt och till slut gav det sig även uttryck fysiskt. Jag kan sakna just den fysiska kontakten och hans famn något enormt stundtals men jag vet att jag på det hela mår bättre utan.

Tidigt skickade X "Utan dina andetag" och efter tre veckor friade han. Det fick mig att känna att det här bara var en lek för honom. Han sa ofta "jag trodde inte jag kunde få en tjej som dig" och jag önskade varje gång att han skulle säga "jag är så lycklig som fått DIG". Efter ett tag berättade jag det för honom men han omvandlade inte sina ord utan uttryckte "en tjej som dig". Jag ville ses för den jag är - inte mitt utseende eller den han trodde att jag var. Jag skickade Kärleksvisan när jag började må risigt under hösten men budskapet gick inte fram. När jag kom hem från förbundsmötet den 6 februari (min födelsedag) och kröp ner i sängen kröp han intill mig och tittade mig i ögonen och sa "du vet att jag ännu vill gifta mig med dig". Det gick numera som rutin att skämta bort det. Dagen efter skulle jag till vårdcentralen. Väl på vårdcentralen blev det pådrag då jag inte syresatte mig som jag borde och jag skickades direkt till akuten. När jag låg på rummet och massa prover togs så öppnades dörren och där stod X tårögd och för första gången kände jag "Kärleksvisan". När personalen lämnade rummet kom orden "jag var så rädd att förlora dig" över hans läppar.

Det var en lång väntan innan provsvaren kom och när jag låg där nedbäddad så for tankarna runt. Min morbror har en lungsjukdom och den har bara en utgång. Tror han för något år sedan fick domen om tre år kvar. Tankarna for på tre år framåt, fem år framåt och plötsligt kände jag att jag fick vara lycklig om jag fick uppleva dotterns student. Det var mycket känslor och tankar som for runt i ett virrvarr i mig där på akuten. Proverna visade varken på hjärtattack eller blodpropp i lungorna. Vidare utredning skulle ske och de var väldigt tydliga med att nu behövde jag slå av på takten och inte utsättas för stress. Dagen efter när allt hade landat lite och jag satt i bilen på vägen hem från jobbet spelades Kent på radion och jag bestämde mig för att om det kom ett frieri på Alla hjärtans dag skulle jag tacka ja. Tanken fanns även att jag kanske skulle fria men den slog jag bort. Jag kände ett sånt lugn och en värme i kramen jag fick av X när han kom hem. Ett par timmar senare var han borta....

Likes

Comments

För två samtal sedan fick jag en övning som jag skulle göra och jag tänkte att den övningen skulle bli startskottet för att börja skriva av mig all skit som hänt och gå vidare. Övningen var riktigt jobbig och tårarna kom vilket aldrig hänt tidigare. När jag fick frågan vad som var jobbigt så kom svaret "att inse att det egentligen var så fattigt". Den känslan vart så stark när man satt där med frågorna till övningen. Jag började aldrig skriva på något brev eller inlägg från det samtalet utan det dröjde ännu en vecka.

På senaste samtalet hade jag inte tänkt prata så mycket om X utan mer runt framtid men så kom händelsen från förra lördagen upp och hur omoget jag tycker att han agerar för att han är arg på mig. Min dotter skulle tävla och hans nyas dotter skulle också tävla. Då tar hon hans bil till tävlingen. Säger väl en hel del om henne också. Min dotter är stark och har hela tiden tyckt att han är rätt omogen så hon tog det relativt bra iaf. Vi har så fin kontakt nu när han är ute ur mitt liv. Jag har fostrat min dotter till att respektera alla men på slutet så orkade jag inte ens bry mig när hon himlade med ögonen över hans korkade uttalandet. Vem säger "det vore roligt med en 20-åring ett tag men sedan skulle man npg tröttna" när man själv har en dotter på 18 år och dessutom under middag med min dotter. Ja jag kände att han inte förtjänade hennes respekt när saker av den osmakliga kalibern upprepade sig gång på gång och han kunden inte ens se något fel i det. Efter att jag berättat om det som hände förra lördagen så hör jag mig själv säga... "jag tycker faktiskt synd om henne" och får frågan varför jag tycker synd om henne och svaret blir för att han uppenbarligen ljuger för henne och för att han sa så starka saker om mig och sedan var direkt hos henne. Sista lunchen vi tog tillsammans var för att sätta ner foten. Jag tänkte inte acceptera att stå på någon reservlista. Han hade bett mig att få några dagar till att tänka över hur det skulle bli mellan oss. Han hämtade upp mig utanför jobbet den den 10 april och vi åkte till "vårt" lunchställe. På vägen dit frågade jag honom hur han mådde och han kvittrade bra... what? Dagen innan när jag lämnade honom gav han sken av att vara redo för psykakuten (jag försökte ju då få hans barn att göra någon aktivitet med honom men de ville inte. Det gick upp för mig vad han gjort så fort jag lämnat honom - det är som en kniv i hjärtat när man inser hur kallt och egoistiskt han agerar och att han kan mig utan och innan och spelar på mina känslor. Vi höll varandra i handen på vägen in på rutin. Han ville bjuda på lunchen men jag tog min egen nota. Vi satte oss och pratade glatt och jag kände mig lite stressad för att tiden rann iväg. Så jag samlade mod till mig och frågade. "vad är det du behöver mer tid till". Jag måste få fundera över om vi skall va vänner eller mer än så. Vad menar du med mer än så? Då tar han min hand och säger att jag måste vara snäll och ge honom mer tid. Jag svarar att jag inte vill vara på någon reservlista och om vi överhuvudtaget skall ha någon chans så är det inte ens aktuellt att testa någon annan. Han börjar gråta och säger att jag inte förstår hur svårt det är för honom när han älskar mig så mycket och aldrig känt och aldrig kommer att känna så här för någon igen. Jag svarar att om man älskar någon så mycket så chansar man och att vi båda haft en tuff resa och börjat jobba med oss själva så vi skulle ha andra förutsättningar. Han är så ledsen och det är jag som får trösta honom. Jag vet inte varför jag är så svag för honom. Min plan var att tack för mig och gå tillbaka till jobbet men istället sitter jag och tröstar mannen som svikit mig så grymt och lekt med mina känslor under väldigt lång tid. Utanför restaurangen så säger jag att jag tar en promenad tillbaka till jobbet men han insisterar på att få köra mig tillbaka. I bilen säger han att det här är inte lätt, han kanske kommer få ångra sitt val. Jag frågar om han är helt säker och får svar som nog och kanske tillbaka och då ser jag en liten öppning och säger att jag behöver tydlighet men han är så jävla egoistisk så han driver det vidare med öppningar, kramar, jag älskar dig, du doftar underbart och tillslut är det jag som sitter där och grinar och då blir han som förbytt. Ska ha ut mig ur bilen. gapar och skriker, slår i ratten. Jag känner en klump i magen och kan inte tänka klart. Är det så här det skall sluta - och det är det tydligen.

Jag vart helt i chock och kunde inte tänka klart. Efter någon dag skrev jag ett brev till AC och förklarade att jag inte hade vetat om henne när han kom tillbaka, att jag hade fått en känsla av att något inte stämde när han var så jävla dum och trodde att jag köpte "jag har mobilen i bilen på laddning" innan han skulle "sova! kvar hos mig. Vem tror att en mobil laddas när bilen är avstängd.... vi pratar om en gammal V70 här. (nu kom ett leende över mina läppar - när han köpt bilen körde han ut från bensinstationen mot enkelriktat och upp över en väldigt hög trottoar och det här är killen som varje gång tar en fajt med mig om att han är en bättre bilförare än mig *hanärsålostochsaknarsjälvinsiktmenärduktigpåattberättaförmigomminadåligasidor*) En gång när han körde till tävling så svängde han i rondellen i hög fart och jag sa till honom, vi kommer till nästa sväng som är till parkeringen på tävlingsplatsen och då gör han samma sak. Man kan ju undra hur det skramlar i huvudet och jag säger att nu gör du ju likadant igen och du ska fan vara rädd om min häst. Ja vad händer. Han gapar och skriker över tävlingsplatsen att jag inte uppskattar honom och att han tänker gå hem och flytta. Jag får den där klumpen i magen för det är inte första gången han flyttat och jag lider av extrem separationsångest och det vet han och spelar på. Utåt behåller jag lugnet och går med dottern för att gå banan men inombords är det så mycket som händer i mig och jag minns inget av banan men litar på att dottern skall sätta det. Han kommer tillbaka efter ett tag men har satt ytterligare en tagg i mig, vår relation och fått min dotter att respektera honom än mindre. Jag har gått sönder bit för bit över hans agerande och konflikträdsla. Jag sa ju det redan i första inlägget... att jag skulle tappa tråden.


Brevet till AC innehöll en hel del och jag skrev att han hade fina egenskaper men att han ljuger per automatik men om man vet vad man skall se efter ser man igenom det eftersom han inte har koll på vad han sagt och inte sagt. Ni kan tro att det vart liv över det brevet. När han insåg att jag tog hans konversationer och skickade till AC så ändrades tonen och han kastade ur sig massa osanningar om mig. Jag förstod i efterhand varför... han gjorde ju allt för att rädda situationen för han är fullkomligt livrädd över att vara själv.

Iaf så sa jag på samtalet att jag tycker synd om henne för jag tror inte att hon vet om hela historien. Jag sa att han ljuger för henne och för mig. Responsen var att jag tror inte att han ljuger - han älskar säkert dig. Ja men då är han ju en skit. Ja han är väl en skit mot alla i det här. Ja men då är det ju synd om henne. Ja men hon är väl en bakdörr ur en komplicerad relation och han är ju rädd för att vara själv. Ja men hur kul är det att vara en bakdörr??? Ja hon kanske inte vet eller så accepterar hon det.

Jag har hört av exdejter att hon är så på och kväver dem omgående så hon byter killar ofta och barnen träffar nya män. Först kände jag "haha kan han ha" men så landade det och så kände jag att då är hon ju hans drömtjej för han är verkligen verkligen plåstertypen. Sedan har jag hört att hon inte är någon "smartare brallis" och då var jag där igen med den sanna glädjen men så slog det mig att då får han ju äntligen känna sig smart om det nu skulle vara så. Jag tror att de lirar i samma division och kan nog bli ett bra par men jag är helt övertygad om att jag ännu finns i hans tankar dagligen. Antar att hon sover runt 22:30 tiden för då brukar han synas en snabbis på min messanger. Vi hade överenskommelse om respekt och att vi skulle vara rädda om varandra och det stod han och lovade när han visste att han hade henne vid sidan av. Vi sa att vissa saker vara våra och de skulle man inte göra med en annan partner men har hört att han redan brutit det. Jag kan inte låta bli att fundera över om hon kallas pyret, får höra hur underbart hon doftar, att han aldrig känt så här tidigare, friat efter tre veckor, om han spelar Kent för henne... eller om han tom tagit min Kärleksvisan. Att han lagar mig mat för att imponera på henne är jag övertygad om. Det är sån brist på respekt men jag hör mig själv sitta på samtalen och ursäkta honom med "han har inte förmåga att se vad han gör och hur det sårar andra". Det är väl inte för inte familjerätten ville ha honom på en kurs för att lära sig att förstå sina barns ledsenhet och hur hans beslut och agerande hade påverkat dem - tror ni han accepterade kursen. Nope - han har inte gjort något fel.

Det börjar bli hög tid att sova. X är skyldig mig pengar sedan en lång tid tillbaka och har saker som är mina. Han sa vid vårt sista möte att jag skulle få dessa men sedan vart det helt tyst- inte en enda respons för han var väl förbannad över brevet. Jag orkade inte ha någon kontakt med honom och löste den ekonomiska delen på eget sätt efter många rådfrågningar... mer om detta framöver.

Over and out för idag!

Likes

Comments

Fina dotra mi bjöd mig på lunch och fika på stan idag. Så hade hon gjort ett kort till mig. Inte utan att det kom en tår av lycka i mammaögat ❤️❤️❤️

På kvällen bar det av till min mamma där vi syskon med familjer bjöds på en fantastiskt grillmiddag. Pappa hade lyckats perfekt med flanksteken. Till den bjöd de på pommes, min favorit bea, parmalindad sparris, halloumi och sallad och det hela avslöts med jordgubbspaj. Nu blev jag hungrig igen... :)

Likes

Comments

Njuter varje sekund av solen men eftersom det var lite kallt i vinden i fredags tog jag byxor istället för kjol till träningen igår - vilken miss :) Så gott med sol och värme men ekipaget vart lite taget. Både häst och dotter gjorde sin debut på vattengraven igår. Jag trodde att vårt snubbliga tossetroll skulle dundra rakt igenom och snubbla på kanten men de redde ut det redan på första försöket - stolt mamma!! <3

Efter träningen åkte vi direkt in till stan för poolhäng. Givetvis inget bad för mig men guuuuud så skönt det var. Bara ta det lugnt, surra lite med folk... och givetvis leta häst på nätet. Hört det är charmigt med nörderi :D

Fick fråga av ponnymamman att hänga på hem till frisören men när vi packade ihop från poolen vid 19.30 blev det balkongmys med vännen och hämtmat. Dagens stora besvikelse var just maten... hur kan man lyckas göra en totalt smaklös pasta!? Blir sur nu igen när jag skriver om den. Vi borde fått betalt för att äta den. Tur vännen hade stort saltkar hemma!

Dottern gick över till ponnymammans dotter och hängde med henne och jag stannade kvar på vännens balkong och satt och surrade om allt möjligt och givetvis även om X. Jag är såååå sjukt besviken på honom och yttrar ofta 'jag trodde inte det här om honom' för jag hoppades mer om honom men samtidigt så har ju magkänslan och förnuftet sagt något annat. Det finns saker jag saknar men nu kan jag ändå inte förstå varför jag försökte så länge, förlät och lät känslan han satte i mig ta över och slutligen få mig att tappa mig själv och krascha.

Vi pratade om det här med 'du ska inte ändra på mig'. Jag kan inte tycka att det går under det att be någon sluta ljuga, sluta köra på de vita vägsträcken varje dag, köra utan förnuft med häst i transport, inte lyckas diska bort matrester, tumla sönder klädesplagg för klädesplagg. Jag kommer aldrig förstå de där situationerna och varför de upprepades dag efter dag, vecka efter vecka och skulle ge upphov till uppbrott på uppbrott. I början av relationen var det lite charmigt med de korkade sakerna och uttalandena men efter cirka 500 dagar och x antal krympta märkesplagg var det inte lika charmigt. Enda fördelen då med att han inte var så vass var att man snabbare kunde se igenom hans lögner. Jag vill ännu tro att han inte gör saker av ren elakhet utan att han bara inte har förmågan att förstå vissa saker, inte lärt sig det tysta språket och inte har empatin och förstå konsekvenserna för andra människor utifrån sitt eget handlande och sin egna sårbarhet. Var ju därför jag hade familjerådgivningen som krav när han ville komma tillbaka förra sommaren...

Man vet att man haft en bra lördag när man kommer hem vid midnatt och kliver ut strandklänningen och bikinin och känner att det blev till det bästa att man inte drog på ombytet och hamnade på stan. Chill och samtal på balkongen var så värdefullt. Tack fina vän för att du står ut med mig i den här processen och berikar mitt liv!! <3


Skönt att ha denna skrivsida och bara få sätta ord på sina tankar och låta de få flöda ur en istället för att fastna i en och bara malas runt.

När det här skrivprojektet är till ända väntar en efterfrågad instruktionsbok till en manlig vän :D

Likes

Comments

Det är en liten fröken här hemma som inte var helt nöjd igår. Idag ser hon inte lika missnöjd ut eftersom vi tyckte lite synd om henne och låtit henne sova i sängen hela natten.

En annan FÅNTRATT; Dubbelkänsla när X för en vecka sedan visade på omognad och bevisade att han saknar förmågan till genuin empati precis som magkänslan sa mig i över ett år. Ruttet agerande mot min dotter men händelsen bevisade bara att jag har såååå rätt i mina tankar om denna omogna människa. En sorg i sig men känslan av att allt inte var mitt fel stärks. Jag känner mig stärkt.... mer harmonisk och fri!

Hoppträningen visade kvitto på vilket fantastiskt jobb dottern gjort med sin ponny. När han kom till oss kunde han inte ens galoppfattning. Det är en fröjd för ögat och se dem tillsammans när de hittar den där rätta känslan och harmonin!!

Mindre glädje kände vi över att ha hejdå-middag med dotterns tränar. Vi gläds med henne och den resa hon har framför sig men vi hoppas på några träningstillfällen i närtid iaf!? Middagen i sig var iaf trevlig och det bjöds på många skratt. Budspestlängden vi bakat uppskattades. Underbara sprudlande människor - ännu en dag att lägga till måbra-kontot även om det snurrar lite tankar kring framtiden och hur dottern och jag ska göra våra val.....

Likes

Comments

I natt vart det en dubbel känsla av panik. Objuden gäst i sängen och inse att man skickat en tumme till exet. Paniken har lagt sig och jag kan bara garva åt det. Så typiskt mig att skicka mess fel hit och dit. Ibland har det blivit riktigt pinsamt men det är lite som med mig och ugnen och trösklar. Skadar sig och tänker att jag måste vara försiktigare men sedan är jag där igen dagen efter.

Dottern sov med sina vänner i lägenheten så jag skulle sova själv men det gjorde jag uppenbarligen inte. Jag tycker om närhet och sova sked eller somna i någons armhåll är bland det bästa som finns!! Den objudna gästen bjöd på ovanligt många armhåll och eftersom jag inte alls gillar sällskap med 8 ben så gav jag den en koselig klem... eller iaf en kläm i papper. Jag tycker verkligen inte om spindlar och framför allt inte att ha dem under täcket och vakna av dem men när klämproceduren var över så var det ändå messet som gjorde att det var lite jobbigt att somna om men det gick till slut.

Idag står korvförsäljning för WRK på agendan och sedan skall dottern på hoppträning.

Ikväll blir det av hejdå middag/fika. Känns inte alls roligt!!! Trevligt att träffa likasinnade men mindre trevlig anledning till träffen :(

Likes

Comments

Händelsen som jag kommer att skriva om nu känns helt surrealistiskt. När tiden har fått gjort sitt och man berättat om händelsen så känns det så overkligt, så ovärdigt. I början kom ofta kommentaren "jag trodde inte det om honom" över mina läppar men sedan insåg jag hur naiv jag varit... det var ju på precis samma sätt vår relation började även om jag inte alls var medveten om hur det låg till när det begav sig eftersom han ljugit om det hela för mig.

Tidigt på morgonen på lördagen den 8 april ringde jag X och bad honom att komma förbi. Han kom hem till mig och kröp ner i min säng. Vi pratade om vad som hade hänt dagen innan och han var ledsen. Jag tröstade honom. Frågade om han inte kunde komma och äta hos mig den kvällen istället för den middagen som hade uteblivit dagen innan. Han berättade då att han skulle ut på lokal med sin vän och se ett liveband. Han sa att han kunde komma förbi senare under dagen eller kvällen men han visste inte. Vi kunde höras när han hade kört enduro.

Strax efter lunch kom min mamma hit för att stämma av med mig hur jag mådde för de hade nog inte förstått hur jag hade mått den senaste tiden. Trots sjukskrivningen hade jag hållit skenet uppe för jag ville inte erkänna sanningen eftersom jag var osäker på om jag kunde stå fast vid mitt beslut att bryta relationen helt. Jag hade ju misslyckats så många gånger tidigare och jag visste hur svag jag är i en separation och jag skäms för den svagheten. När mamma hade åkt ringde jag till X för att stämma av hur det blev med eventuell träff för jag behövde stämma av med dotterns pappa hur vi skulle göra den kvällen med dottern efter hennes aktiviteter, X sa att han precis var klar med sitt och hade tänkt ringa. Han sa att han kunde komma ut en snabbis direkt. Jag föreslog att han skulle komma efter utgången istället och han sa ja till det och vi planerade för hur det skulle gå till. Om han skulle vara nykter eller om jag skulle hämta men att jag då behövde hämta vid hans pappa där han bodde för att inte berättat för sin vän om oss. När han bestämde sig för att vara nykter då hans vän är nykterist och han själv hade påbörjat en behandling med en ny sorts aantidepressiva tabletter så fick jag dåligt samvete eftersom han är ute så sällan. Sa att han kunde väl komma ut en liten stund och äta och duscha här. Han fick välja på entrecote eller grillade burgare. Han gjorde sitt val och jag kastade ihop en gratäng och när han kom ut och skulle hoppa i duschen så frågade jag "du skall väl inte flinga med någon ikväll" Han såg lite dum ut och jag skämtade om det "ja du ska väl inte ta med någon hem från krogen". Svaret vart dröjande och jag förstår ju nu i efterhand varför. Just där och då skämtade jag om det och fortsatte min plan som tänkt även om det satte sig lite hos mig. Jag sa att jag har dina snyggaste kallingar som jag köpt till dig kvar här men de får du bara om du inte visar dig för någon annan i dem. Då kändes han lättad, klädde av sig och hoppade i duschen. Medan han gjorde sig klar gjorde jag klar middagen. Det var en trevlig middag med skratt och allvarliga samtal. Efter middagen gick vi upp och lade oss i min säng och jag kröp in i hans famn och njöt av närheten. Vi småpratade om allt möjligt och han började prata om dykcertifikat. Jag sa att jag tycker att han helt klart skall ta det och han sa att han kollat upp Kamala som jag pratat om och han tyckte att det var fint. Jag sa att ett stopp där skulle vara mysigt men sedan att ta sig uppåt och att han/vi kunde åka ut till Similan. Jag frågade om jag fick åka med varpå han sa "ja om det bara är du och jag". Jag svarade att jag kan inte åka själv utan Indra. En kortweekend med honom skulle jag gärna göra men en långresa till värmen, nej då vill jag ha med Indra. Han blev tjurig och kastade ur sig "ja där ser du det kommer aldrig funka mellan oss". Stämmnigen blev lite tryckt efter det men vi låg ändå kvar i varandras armar och jag ligger och pillar kärleksfullt med hans händer och han ger respons och så kommer frågan från mitt håll

- finns du på någon dejtingsajt?
- nej
- okej (min vän hade sett honom där)
- ingen
- nej, eller jo en (det är så typiskt honom - lögner som kommer per automatik när man inte kan stå för vad man gjort eller känner)
- jaha, bara en. Har du mött någon trevlig då
- nej ingen, det är inte aktuellt för jag är ännu kär i dig
- så du har inte träffat någon (jag hade bättre koll på honom än vad han trodde)
- nej jag vill bara kolla läget på sidorna
- jaha....
- eller jo jag chattar med en tjej som är trevlig men det är bara som vänner
- jaha men då kan jag väl få läsa er chatt
- nej det vill jag inte
- för att... skulle det såra mig, är det flirtigt
- nej inget sådant
- okej men då kan jag väl få läsa, du får ju läsa allt mitt som skrivs
- nej men ok vi har flirtat en del men det är bara för att känna sig uppskattad
- va??? vet hon om mig?
- hon vet vem du är iaf och att jag är kär i dig
- jaha, ska du träffa henne ikväll?
- nej hon skulle inte ut
- men hur vet du det?
- för jag har frågat
- så igår när du ställde in middagen och jag bröt ihop här hemma så åkte du till hennes eller hennes
- nej vi har inte träffats och jag har inte chattat med henne de senaste dagarna när jag varit hemma
- nej men skall du ut så tar du fan bort henne
- nej det tänker jag inte göra ikväll för jag vill fundera över det
- fundera över vad?
- vad jag vill med henne och dig
- du tar fan bort henne eller ringer henne och säger vad du håller på med
- nej

Tar fram min mobil (som vi kommer återkomma om senare) och knappar in hennes namn på hitta.se. Han vet inte att jag har koll på vad hon heter och då blir han helt tokig och gapar och skriker och är rätt nedvärderande i sina ord om en. Jag gråter och bönar och ber på mina bara knän att han skall ta bort henne. Han vägrar och jag har nog aldrig tidigare förnedrat mig så som jag gjorde den kvällen. Jag grät och bad på mina bara knän och han sa att det är inte jag som skall bestämma vem han har kontakt med och inte och att han behövde ett par dagar på sig att fundera över det hela. Han lovade mig dyrt och heligt att han inte skulle kontakta henne under kvällen. Jag frågade vad som skulle hända om hon kom ut. Han sa att han skulle förklara för henne att de inte var läge för dem två att prata då han ännu hade för starka känslor för mig att gå in i något. Jag frågade om han tänkte erkänna för henne att han varit hos mig och han undvek att svara på det så allt började om och jag kunde inte se klart, jag kunde inte släppa taget. Jag har nog Övergivenhet som mitt starkaste Livstema så såna här situationer är väldigt jobbiga för mig och jag kan inte tänka klart och rationellt. Han vart helt tokig och gapade och skrek i trädgården. Jag grät och bönade och bad. Det kändes inte som att det faktiskt var jag som upplevde det här på riktigt utan att det var en ond dröm. Han röt som ett urdjur och var borta med sin bil och kvar satt jag gråtandes i trädgården. Helt förstörd över hela händelsen. Det var så overkligt, så mycket att ta in och samtidigt kände jag sån oro för X när han hade kastat sig iväg i sin bil i en skrämmande och helt oigenkännerlig skepnad. Senare skrev jag "Jag kommer ringa. Var snäll och svara" Ringde och han svarade och lät glad och som vanligt men när vi skulle lägga på sa han att han var ledsen och mådde dåligt". Det var ju inte utan att jag kliade mig i huvudet. Ringde till "flirten" men hon svarade inte. Skickade ett nytt sms "Jag vill åka och hålla om dig när det är så här men jag kommer inte att göra det och det är inte för att jag inte älskar dig utan för att du inte vill. Det är vad du själv har sagt. Jag skiter inte i dig när du mår dåligt utan tvärtom. Jag älskar dig och finns ett samtal bort. Andas och gå in i nothingbox, sedan grabbkvällbox... får jag bli din tredje box? <3 Det kom inget svar på det men han ringde på natten när han kom hem som han lovat. Det visade sig dock att han inte hållit löftet om att inte ha kontakt med AC.

Han hade sagt att han bara skulle ta två öl pga medicineringen men jag förstod att han druckit bra mycket mer än så.. Det slöt med att jag åkte till stan och sov hos honom. Inget skulle hända hade vi lovat. Det fanns ingen rullgardin i det rummet vi sov i och på morgonen var jag genomsvettig och frågade om det var ok att ta av mig linnet. Han svarade att för min del får du gärna ta av dig allt och så började han kyssa mig. Det var ju här vi inte skulle hamna. Han skulle iväg och jobba då föreningen hans hade arbetsdag men vi gick runt och kramades, pratades, bestämde att han skulle ringa familjerådgivningen så vi antingen kunde få det bra eller ett bra avslut på det hela. Han satt i hallen och grät och sa att jag inte förstår hur tungt det är för honom att det inte funkar mellan oss. Jag ifrågasatt hur han kunde gå ut på dejtingsida igen (han gjorde likadant i somras) och han satt i hallen hos sin pappa och verkligen hulkade och sa att han är livrädd för att vara själv, men han vill inte binda sig. Inte binda sig,,, den vuxna hulkande karln som uttryckte detta friade till mig efter tre veckor och senast på min födelsedag. Där emellan har det varit frieri över en handfull gånger och han har tittat på ringar flera gånger. Vad då inte binda sig? Jag fattade inget och själv behövde han ju inte vara.

Jag fick honom att lugna ner sig och lägga sig i soffan och hoppa över arbetsdagen för han var lite bakis och i övrigt helt förstörd upplevde jag. Han sa flera gånger att han behövde mer tid på sig för att besluta om oss. Jag kände mig så förnedrad men behövde åka ut till torpet. När jag stod i stallet och mockade så fick jag en sån ingivelse. Det var en av årets finaste dagar och jag tänkte att jag ringer till hans fd fru och försöker få till en picknick med hans barn då relationen varit så slitig med dem och han hade gråtit över dem också. Det samtalet slöt inte som planerat då barnen och fd frun inte var med på samma plan som mig. Samtalet var dock väldigt, väldigt nyttigt för mig!!! På kvällen skickade jag och frågade om X hört av sina barn varpå han ringde och vi drog det hela i korta drag men jag berättade inte allt som framkommit. Han uppskattade det jag hade försökt göra sa han och vi avrundade samtalet väldigt snabbt vilket kändes skönt!

Jag har skrivit så att både fingertoppar och ögon blöder. Hjärtat blöder inte längre men det känns lite tilltufsat när man plockar upp allt igen men eftersom det inte är helt ur systemet så känns det ändå det här den rätta vägen.... att skriva ur sig det. Det som känts så surrealistiskt är att jag låg i hans armhåla och fingrade och hade precis pratat resa när han droppar att han har fler på spelplanen. Fast jag vet inte om vi ens har spelat samma sport, vi har iaf haft olika regler och fick aldrig till teamkänslan (det var min känsla hela tiden). Det är så oärligt och grisigt gjort mot alla i det här - även mot sig själv. Jag känner fortfarande en stark besvikelse när det gäller honom men jag känner inte längre "jag trodde inte det här om honom" lika starkt eftersom jag numera vet hur vår relation inleddes.

Nu skall jag ut och pussa på de fyrbenta älsklingarna. Min älskade unge har tjejkväll hemma i lägenheten så jag fick vara själv på torpet ikväll. Det är så gott för mammahjärtat att dottern har fina vänner och jag gläds så över att hon har haft en mysig kväll i det gröna med picknick och jag hoppas att hon får många skratt och tjejiga samtal ikväll.

Ytterligare en dag till pluskontot i min väg tillbaka!!! Sol, solande, ridpod, milkshake, pyssel och grillmiddag och bäst av allt... puss på munnen av tonårsdottern mitt i stan. Jag älskar den ungen så det gör ont och hon är det finaste jag vet även om hon emellanåt kan reta gallfeber på mig.

Den pokal som jag den 8 april vann i VM i förnedring putsade jag frenetiskt på i en vecka med skämsfilten men sedan blev jag slarvigare och slarvigare med att putsa på den och numera kan man tom se ett litet lager damm på den. Tack alla fina i min närhet som hjälpt mig på min resa tillbaka!


Ps... en pokal kan ju vara bra att dricka vin ur när det blir tjejfest i sommar - så bra att jag vann den!!!! Ds

Underbart vacker låt som X skickade till mig redan efter något möte. Jag visste inte hur jag skulle ta emot det hela och frieriet efter tre veckor fick mig bara att känna att det här var en lek för honom. Jag önskade och önskar att jag någon gång i mitt liv kan ge mig innehållet av en annan fantastisk låt som växt med tiden för mig.

Likes

Comments