Igår släpptes Agnes Wolds bok praktika för blivande föräldrar som ljudbok på Storytel. Jag har hittills hunnit lyssna på ungefär halva boken. Det kom upp reklam för boken på min FB-sida för ett par veckor sedan och på kommentarerna förstod jag det som att hon anses lite kontroversiell, men jag gillar boken! Jag kommer kanske inte följa allt hon säger slaviskt, men hon har baserat allt hon säger på fakta och forskning och berättar ofta om båda sidor av myntet. 👍 det är dock väldigt mycket fakta som matas ut, så det känns som att jag missar/glömmer mycket. Jag har svårt att återberätta specifika grejer som jag tyckt var bra eller håller med om för det flyter ihop i hjärnan. Däremot gillar jag känslan jag får av boken - "lyssna inte på ALLA goda råd, för då kommer du bli galen!" Det gäller att ta ställning i vad man själv tror på och inte, därför är det intressant tycker jag att höra om forskning som faktiskt finns.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Är på jobbet med i ett projekt som ska införa en mobil/surfplatte-app för att kunna skapa ordrar och rapportera tid, istället för att behöva gå till en dator - vilket inte görs. Idén och projektet i sig är jätteintressant och jag älskar verksamhetsutveckling och förbättringar (och jag tänker att utbildningen Key Account Manager kan vara ett steg i riktningen att kunna jobba med verksamhetsutveckling på ett eller annat sätt i framtiden.) Men oj vad segt det går, idag är sjätte dagen jag sitter med i tester för appen, och idag är det bokat från 08.00-15.00, det är MÅNGA timmar för att gå igenom något som man gått igenom 5 gånger tidigare och som inte fungerar som det är tänkt. Jag är väldigt otålig och har svårt för när saker går för långsamt och harvas om och om igen. Jag får bomull i hjärnan och zoonar ut efter ett tag och det känns som att jag bara sitter och stirrar apatiskt in i en vägg utan att uppfatta vad som sker runt om mig. Tyvärr känns det som att vi inte kommer någon stans, för ingen tar de beslut som behövs för att komma vidare och systemet är inte färdigutvecklat för att egentligen testas, så det känns som meningslösa timmar att sitta och testa något som ändå måste ändras.

Tack och lov är det snart lunchpaus.

Likes

Comments

Igår hade jag ett möte med min chef på Manpower för att prata om min föräldraledighet. Jag tycker att det är ett lite konstigt förhållande man har till sin konsultchef, jag trivs på arbetsplatsen jag är på och allt rullar på, så jag träffar henne nästan aldrig, man får inte samma relation till en sådan chef som till chefer som jobbar på samma arbetsplats. Hon är supertrevlig och bra, så jag har absolut inget att klaga på, men för mig är det ovant. Min chef hos kundföretaget känns mer som min "riktiga chef" eftersom jag träffar honom nästan dagligen. Han fick tidigt veta att jag var gravid (v. 8 eller något tror jag vet var.) Jag ville berätta det för att slippa hitta på ursäkter när man ska till BM, eller om man skulle må dåligt och behöva vara hemma i början. För mig hade det varit jobbigt att behöva komma på orsaker. Jag var dock väldigt tydlig med att det var tidigt och att vi fick se hur det går. För många är det anledningen till att inte berätta, för mig var det tvärt om. OM något skulle gå fel skulle man troligtvis inte kunna vara som vanligt och prestera normalt - det känns då skönt att kunna ange den verkliga orsaken till chefen. Dethär förutsätter såklart att man har en förstående chef, men det känner jag att jag har,

Något annat positivt jag upptäckte med att berätta tidigt var att chefen ganska snart därefter tog tag i att göra en riskanalys tillsammans med mig Det kändes väldigt bra då det är de första veckorna som är mest kritiska, och det finns risker på arbetsplatsen som jag inte hade tänkt på. Jag jobbar på en industri, även om jag mest sitter på kontor rör jag mig i lokaler med maskiner som har magnetisk strålning, det finns risk att komma i kontakt med kemikalier o.s.v. (riskanalysen är gjord utifrån AFSen "gravida och ammande medarbetare", det finns risker att tänka på på de flesta arbetsplatser, så den kan jag absolut rekomendera att läsa igenom.)

Likes

Comments

Idag kom boken till min första kurs 👍 kapitel 1 är avklarat, imorgon tar vi oss an kapitel 2. Motivationen är på topp såhär i början.

Likes

Comments

Jag har fått ett ryck att göra iordnig massor hemma och organisera mitt liv... Det kommer ibland sånna ryck, men jag misstänker att det denna gång också påverkas av hormonerna och behovet av att "boa". Största projektet just nu är förrådet, ni ser katastrofen nedan. Jag har nu rivit ut allt I gillestugan och sorterat i plastbackar, Jag får klättra över allt skräp när jag går genom gillestugan, men jag känner mig duktig som faktiskt har hittat en hel hög med grejer att kasta eller skänka av med. Jag har också hittat lagerhyllor på BILTEMA som jag tänkt köpa att lasta in mina backar på, så det ser enhetligt och fräscht ut. Återkommer med efterbilder när jag är klar. :)

Jag har suttit i flera dagar och tittat på youtube-videor om organisering/rensning osv. Jag har också hittat "produktivitetsbloggens podcast", som ger massa inspiration om vad man kan tänka på. Dessutom planerar jag hur jag ska göra iordning tvättstugan och göra om pannrummet till en groventré. Jag vill göra om hallen och fixa iordning ett ordentligt arbetsrum för att motivera mig i studierna. Synd bara att man inte har obegränsat med pengar.

Likes

Comments

Nu har jag alltså gått mer än halvvägs i min graviditet och i magen ligger en liten kille, som för tillfället går under namnet Karate Kid. Jag känner mig extremt tacksam över att jag hittills fått må så pass bra som jag gjort. v. 7-10 ungefär mådde jag ganska illa, vilket medförde en trött och matt känsla, jag gick och la mig vid 8 varje kväll för att illamåendet var värst på eftermiddagen och kvällen, och det enda som hjälpte var att sova. Tack och lov behövde jag aldrig kräkas, det är min stora fobi här i livet och jag bävar för att illamåendet ska komma tillbaka eller att jag ska börja kräkas utan förvarning när bebisen växer och trycker på uppåt.

Illamåendet är det enda jag tyckt varit jobbigt hittills, förutom det har jag ont i tuttarna till och från och har ibland även ont i svanskotan/ryggen, alltså troligtvis foglossning. Och alla dessa finnar, inget gravidglow här inte! Men det kan jag leva med, och eftersom det som sagt redan gått mer än halvvägs (ja, redan, tiden går superfort!) så känns det som att de krämpor som kommer framöver kommer ju ändå inte hålla i sig så länge.

Likes

Comments

Jag har försökt mig på dethär med att blogga tidigare, men alltid bara lyckats få till något enstaka inlägg innan jag tröttnat och anser att jag inte har något intressant att skriva om Men nu ska jag göra ett nytt försök, framförallt I ämnet att studera med spädbarn. Det finns manga som blogger om sina liv med barn, och fler av dem pluggar också, MEN, jag har inte hittat manga som gör det när barnen är precis nyfödda. (Har ni tips på någon som gör/gjort det så hojta, jag vill gärna få olika tips, inspiration och läsa om saker att tänka på.)

Jag är gravid, i skrivande stund är det 128 dagar kvar till BF (4 Januari). Jobbar heltid som administratör på en industri och denna vecka börjar också min YH-utbildning till "Key Account Manager" på distans, 50%, som kommer ta 1,5 år ungefär.

Likes

Comments