idag har vart en ganska bra dag(på en skala mellan 0-10 så ligger jag på en 3a).

Jag är fortfarande i Linköping hos pojkvännen. .och det gör att jag mår bättre..ska dock åka tillbaks till Örebro där barnen och deras pappa bor(jag bor på övervåningen i det huset) i morgon...ska bli spännande och se om jag kommer må lika dåligt igen under dom 14 dagar jag är i Örebro? Jag hoppas verkligen inte det..för då måste jag åka till akut psyk ,så jag inte gör något dumt!!

Jag skriver mer när jag är i Örebro..på åter seende 😀

Likes

Comments

första inlägget på min nya blogg...

jag kommer att skriva mycket om mitt mående just nu, då jag alltid haft depressioner och ångest genom mitt liv...något som jag behandlats för mer eller mindre hela livet.och alltid kommer att få behandlas för.(något jag själv inte vill acceptera)

just nu har jag en väldigt djup depression..och var inte en säker på att jag skulle leva idag..men jag lever 😄( tack vare min underbara pojkvän ❤.. jag kämpar för varje dag,ibland varje minut o sekund...för att fortsätta finnas till , finnas där för mina barn i förstahand..jag VILL LEVA.. ibland vet jag bara inte HUR jag ska ORKA LEVA...jag vill inte att mina barn ska behöva gå igenom det jag gått igenom som i mitt liv.Jag hittar bara inte verktygen för att gå vidare i livet och finna glädjen, den riktiga glädjen,inte bara leendet som jag klistrar på munnen, utan den där glimten i mitt öga som bara lyser av livsglädje.. jag vet att jag har haft den förut, men vet inte vart jag hittar den, eller om jag ens skulle känna igen den efter så lång tid...😓

just i dag känns livet ok.. har dock ångest över att behöva åka till barnen och ta hand om dom i 14 dagar o spela ett spel , där det faktiskt är jag som fuskar och barnen som synar.. det gör fruktansvärt ont i mej. att försöka spela "glad" när barnen vet (tror jag) hur jag igentligen mår..

nu ska jag försöka beskriva hur det kommer sig att jag hamnat där jag är i dag..(jag tror att jag vet en del "orsaker" ialla fall).

denna depression började för flera år sedan..dom kommer smygandes.. så ibörjan märker man dom inte sen stegras dom upp vart efter det händer olika händelser under livets gång.

under dom senaste åren har jag gått igenom en skilsmässa, separation med 2 av mina barn( den ena är jag nu vän med igen ❤ och det 3 barnet vet jag faktiskt inte ens om vi är osams eller inte(vet att vi skulle behöva prata, men vet åxå att jag INTE ORKAR det just nu) separerat med en pojkvän..(som jag fortfarande bryr mig väldigt mycke om).men mest av allt så har jag en mamma som drabbats av obotlig cancer ( hon har knappt ett år kvar att leva..) jag har ett barnbarn som vägrar att tala med mej.. osv osv...

och jag lider av SEPARATIONS ÅNGEST !!!

men nu måste jag packa in hundar fåglar o annat o bege mej till örebro och mina älskade barn 💗.

det var skönt o skriva av sig lite just nu.. o det var just det som va meningen med denna blogg!.. älskar er alla 💗


Likes

Comments