Asså my god vilken helg!

Hämtade Alex i alingsås i fredags o så drog vi o köpte pizza, sen spelade vi tillsammans på kvällen. Jag frågade honom i bilen om han ville sova tillsammans eller om jag skulle ta fram madrass för jag visste inte hur han kände kring det och jag ville inte pressa honom åt något håll. Han visste inte hur han ville göra men så sa jag att vi kan ju se så får du säga till när du bestämt dig.

Det slutade iaf med att vi sov tillsammans o myste. Helt underbart! Bara att få komma nära honom o känna han intill mig va helt underbart.

På lördagen så åkte vi runt till freeport o frölunda torg, köpte en t-shirt till honom som va riktigt fin på honom men han hittade inga jeans han ville köpa(skälet att han ville dit). Sen mot kvällen så kom vi in på mer känslor o slutade med att vi båda grät en del o kändes som vi ändå kom närmare varandra. Sen såg vi bio som va fett äcklig (Jag är mes) men de va kul ändå o dra iväg lite. Sen på söndagen så skulle vi till nordstan men så när vi åkte så såg Alex Liseberg flaggan o han ba ååååååh. Så kikade jag på öppettiderna och kö tiderna för attraktionerna så sa jag ba "Vi går av nästa så kör vi!" så drog vi på liseberg istället o de kan nog varit den bästa dagen jag haft på galet lång tid.

Vi åkte helix typ 4-5 ggr och till och med lisebergshjulet som va supermys. En helt underbar dag helt enkelt!

Igår (måndagen) så drog vi till nordstan o käkade o sen fikade vi, sen satte vi oss vi kanalen o myste. Sen va de dags o säga hejdå för denna gången.

Herregud vad jag saknar honom!!!!! Men jag ska kämpa o se är 10dagar kvar bara så blir att hålla ut.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Känner hur jag kommer skriva här mer och mer haha...

Sedan jag åkte från Alex så har jag tänkt på att jag inte förtjänar detta. Att jag inte är bra nog, jag är inte attraktiv nog, rolig nog eller något.

Jag har alltid haft svårt med just självsäkerheten. Mesigheten inom mig bara säger ifrån och jag vet inte varför jag inte bara kan vara nöjd med hur jag är. Jag tänker hela tiden på hur Alex säkert skriver på grindr och kanske hittar någon annan och nu är jag kär i honom så kommer jag bli sårad. Så jag oroar mig totalt men han har inte gett någon negativ vinkel alls mot mig. När vi är med varandra har det alltid varit sjukt kul och vi har gått långsamt framåt och vi planerade nu att han ska komma till mig näst nästa helg och sova hos mig och jag är så galet taggad.

Hoppas verkligen att det blir som planerat, men tänker som sagt negativt och intalar mig själv typ att han kommer ångra sig. Vi planerar massa inför sommaren att vi ska hitta på massa kul, jag har semester från jobbet från 12Juni till 19Juli och förhoppningsvis ska vi hitta på massa roligt och åka till Liseberg osv. Bara njuta av sommaren och även varandra.

Men för att hoppa tillbaka till nästa gång vi ses så är jag så galet nervös. I mean han ska sova här, ska jag ta fram madrass för tänk om han inte vill sova tillsammans? Vet inte om det är något man kan fråga utan att det blir wierd haha. Jag önskar självklart att han sover med mig så jag kan få hålla om honom och bara vara lycklig. Lär nog gråta om det händer för jag har fan inte haft dessa känslor på så galet länge. Men det stora problemet är hur rädd det gör mig.

Rädd att något ska gå fel så jag ger Alex mitt hjärta med spikar så jag ska kunna vara försvarad men det fungerar inte så. Jag kan inte misstro vad han gör och vara svartsjuk. Så jag har intalat mig själv att jag ska försöka på detta och ge det mitt allt. Hoppas på det bästa och går det inte så gör det inte detta men jag tror fan han kan vara den rätta.

Känns naivt o säga så efter man träffat varandra 3gånger och skrivit i snart 3-4månader (vi skrev inte så mycke i början). Men allt känns så rätt förutom att min rädsla försöker göra så jag drar tillbaka mig.

Som man kanske förstår så har jag rätt mycke tankar i huvudet och de gör att det inte blir så lätt att hålla det inom mig. Men jag kan inte sluta tänka på den kyssen vi hade. Den kyssen var perfekt. Hur jag kände hans läppar möta mina och att vi drog ihop våra kroppar mot varandra och höll om varandra var helt magiskt. Vet inte om han tyckte det var lika extremt som jag för han är inte den sortens människa men han sa att det var mysigt och mer kan jag inte begära.

Jag vill säga till honom hur jag saknar att vara med honom och ha roligt men känns som det kan bli för mycket och kan bli att ja pressar mig mot honom. Vi har så galet roligt tillsammans! Det är just det som är det fina att vi kunde åka runt helt random med bilen och bara ha kul.

Älskar hur mycket jag skriver i cirklar men aa, TL;DR Jag är kär och rädd men nu är det fan dags att sluta med rädslan och visa att jag förtjänar att vara glad. Jag ska inte vara rädd för framtiden utan bara ta det som det kommer.

Zing!

Likes

Comments

​Well var ett tag sedan men nu behöver jag släppa ut mer skit från min hjärna än vad jag pallar pressa på mina vänner.


Jag har träffat en kille nu och varit på 3st dejter, allt går helt underbart och jag är störtkär. Vi kysste varandra igår för första gången och jag log seriöst hela bilfärden hem men kvällen, natten och morgonen har varit ren panik. Känslan av att det funkar inte såhär... Något kommer gå åt skogen. 

Jag pressar på mig känslan att jag inte förtjänar något som detta, det är iaf vad jag kan tänka mig att skälet är. Han sa i bilen att han tyckte om mig mer än vänner och att varje gång vi träffas så öka det. Jag är helt kär i honom, han är så otroligt fin, rolig och bara underbar. Men som sagt samtidigt som im on cloud9 så får jag panik att han inte vill med mig eller ångrar sig.

Igår när jag släppte av honom så kramades vi och han kysste mig på kinden och jag ville så gärna kyssa honom men jag vågade inte och vi sa hejdå. Jag satte mig i bilen och bara kände hur jag inte ville åka ännu. Jag var inte klar. Jag ringde honom på fb och bad han komma ut igen. Han kom ut och jag sa "Får jag fråga dig en sak?".... Jag fick panik och vågade inte säga något. Så säger han "Ingen kommer ihåg en fegis" för han visste vad jag ville säga så sa jag det "Får jag pussa dig?". Han sa ja och den bästa stunden i mitt liv skulle jag kunna säga hände. Våra läppar gick ihop och vi höll om varandra. 

Vi släppte ifrån varandra lite och såg varandra i ögonen och pussade igen. Helt perfekt. Sen åkte jag hem som sagt. 


Vi började skriva via grindr och vi har båda kvar appen men det första jag gjorde när jag kom hem var att ta bort den med tanke på att nu är jag fast vid Alex. Men sen såg jag att han va online. Det sårade mig för det känns som det går så bra bör man väl också vilja ta bort grindr? 

Vi är tekniskt sett inte tillsammans men jag vill på någon nivå ändå känna mig lite exklusiv. Är det konstigt? Jag vet att jag är före honom i mängden känslor men han vill som sagt ta det långsamt och jag tycker det är bra och han har faktiskt intresse för mig. Jag kanske bara gör det mer komplicerat än vad det är?

Vad nu än fallet är så saknar jag honom och vill bara krama om honom och möta hans läppar igen.

Likes

Comments

Sikken helg det har varit!

Från första början så va tanken att denna helgen skulle jag på dejt med en kille under helgen som sedan blev ändrat till bara fredagen som sedan inte blev av alls så jag körde skara vägen till stockholm under fredagen.

Sen så var jag med mina två kompisar som bor där och vi tjötade en stund sen var det sängdags. Dagen efter blev en sväng till systemet och sedan in till gamla stan och va lite turist.

Promenaden blev dock inte superlång med tanke på hur jäkla kallt det var så drog vi tbx hem till dom och tjötade och gjorde oss redo för hemmafest hos dem.

Så sjukt kul o vi körde beerpong, kortlekar osv. Drack inte supermycket men har nog inte haft så roligt på sjukt länge och fick träffa massa roliga människor.

Sen imorse så vaknade jag upp sådär lagom bakis, mest bara huvudvärk deluxe. Tjötade lite och sen var de dags att åka hem igen... Det är ju trots allt bara 480km hem igen så tar ju ca 4h 40min att köra. NÄSTA GÅNG BLIRE TÅG TILL STOCKHOLM så man kan slappna av.

Nu är jag hemma igen o jobb imon.

Likes

Comments

​Idag kommer bli kul! 

Jag och Jennie ska åka på roadtrip till skara först o lämna lite grejer hos hennes föräldrar, sedan bär det av till Jönköping. Där ska vi träffa hennes gamla katter som hon gav bort för ett tag sedan. Därefter tillbaka hem om vi inte hittar på något annat kul. 

Sen på kvällen blir det mello hos Hanna :D Det är så kul o sitta o skratta åt hur sämst majoriteten av bidrag är. Gör att man ändå kan känna sig glad med ens egna liv haha.

Sedan taggar jag sönder för nästa helg! Jag har skrivit upp på min whiteboard "Töreboda! :D" 

Hoppas det kommer gå bra även om jag är så sjukt nervös så jag kommer dö... Ska sova där två nätter och känns som jag är helt utan vetskap kring vad som kommer hända men om jag fick önska något så är det att vi får en spark och att vi ligger o myser tillsammans. Bara att få känna närhet o lycka är nog det jag önskar.


Nu väntar jag på att Jennie ska vakna så vi kan åka haha, vet inte varför jag inte kan sova ut på helgerna utan går upp kl 9-10 typ. Men får se det positivt att jag får en lång dag att göra roliga saker på istället :) 


Ha de mys!

Likes

Comments

​Så sjukt gött väder idag och det är helt galet hur det påverkar mitt humör.

Har sakta men säkert börjat bli gladare och känner hur jag kan se ljuset i tunneln. Nu är de ju alla hjärtans dag och jag har valt att idag älskar jag bara mig själv. För precis den jag är och hur jag är som människa.

Vill bara vara stolt att jag klarat av denna perioden i mitt liv som jag aldrig trodde skulle ta slut. Säger dock inte att det är över för ledsen är man fortfarande ibland men det känns inte lika hemskt längre. Man får inte längre lusten att bara ge upp och försvinna. 

Börjat få fjärilar i magen igen.

Längtar till nästa helg när jag ska på lite utflykt till skogen o träffa en kille. Ska dricka hos honom och tror de kommer bli galet kul även om jag är sjukt nervös för att det kanske inte blir som jag hoppas. Tänk om jag känner något och han inte gör det eller så.

Aja men ska försöka att inte tänka på det allt för mycket utan bara njuta av nuet :) Ha en fin tisdag kväll!

Likes

Comments

​För första gången på länge har jag börjat känna mig gladare och hoppfull. 

Denna helgen blev liten sväng till frölunda torg o fika sen idag arbete. 

Därefter blev det till bästa kompisen som lagade mat, lite terapi samtal på det om våra liv och poof så vart det mello!

Gud va mycke skit de är ibland men måste säga att jag var imponerad av Mariette, väldigt bra låt.


Kände att för en gång skull skulle jag skriva när jag faktiskt var glad :D

Och om två veckor ska jag till en kille för att festa med han o hans kompisar, kommer bli första gången jag träffar honom så är sjukt nervös haha. Har börjat få lite pirrkänsla i magen när vi skriver men samtidigt är man rädd att de ska gå åt skogen. Men ska försöka vara positiv och inte get ahead of myself.


Likes

Comments

​Senaste tiden har varit mycket fram o tbx.

Ena dagen mår jag bra o känner att saker kanske löser sig till slut men andra dagar så bara känns allt helt omöjligt. Som om att man inte kan komma framåt o man hela tiden tänker tbx.

Förstår inte varför jag fortfarande tänker på Robin, vill bara släppa allt de gamla men ändå drömmer jag om honom och tänker på han allt för ofta.

Saknar hur kul vi hade tsm. Han var ändå världens bästa trots att han hade sina mindre bra sidor. Bästa dagen var i sommars när vi var på liseberg. Var så sjukt roligt o vi vann massa godis. Det var bara helt helt underbar dag helt enkelt.

Har många av hans familj o respektive kvar på fb och instagram så la en av dem upp en bild på honom. Han såg så lycklig ut o fick mig att tänka. Han är nog lyckligare nu än han var med mig. Känner mig så sjukt värdelös hela tiden när jag tänker tillbaka på hur tråkig jag var och inte uppskattade det jag hade. Visserligen hade vi en väldigt speciell relation och så men aa.

Vet inte riktigt hur man går framåt när huvudet konstant vill tänka tillbaka. Funderat rätt länge på fixa tid hos kurator/psykolog för att jag vet inte hur jag ska hantera mina tankar längre. Speciellt nu när Hanna fått pojkvän så kan inte träffa henne när som och spamma henne när jag behöver prata. Inte för att jag tror hon skulle ha något problem med det men känner mig bara jobbig. 

Även bestämt mig för att ta bort grindr idag för finns ju inget vettigt där ändå. Får bara känslan av att man bankar huvudet mot väggen och blir trött. 

Vill hitta den där saken som gör att man vill gå upp på morgonen, senaste tiden har det blivit tyngre och tyngre att faktiskt gå upp. Varje kväll tänker jag allt mer på skit o gråter igen. Som sagt mycket fram o tbx...


Vet inte vad jag ska ändra på för att bara vara glad igen.

Likes

Comments

Älskar hur jag bara skriver här när det är depp som gäller men i dont care.

Tydligen har mitt huvud hakat upp sig på robin totalt. Igår när jag skulle sova så gick de först inte att somna sen ba helt ur ingenstans började jag tänka på alla minnen med robin. Bröt totalt ihop och grät som fan...

Har inte gråtit så mycket på sjukt länge, kände hur jag bara ville dö och försvinna från allt. Alla pratar om att de blir bättre med tiden och att det gör ont men det jag störst problem med är att han inte känner någon smärta. Han har liksom gått vidare med någon annan och sårade mig. Varför kunde jag inte bara sagt nej när han sa att han saknade mig och älskade mig? Varför gav jag mig in i skiten igen när en del av mig hade känslan att det skulle gå åt helvete.

Slutade iaf med att jag sov max 5h och vaknade x antal gånger under natten. Så varit rätt trött på jobbet men ändå haft en bra dag i sig och pratat med sebbe vilket känns som de ända jag tycker om just nu. Sjukt töntigt med tanke på att jag inte ens träffat honom men jag ska ringa o väcka honom imorgon för han ska provjobba på nytt ställe. Så något går la iaf lite bra i ens liv. Jag har också börjat tycka om mitt jobb på ett helt annat sätt även om jag många gånger hatar det och vill hem o sova men jag trivs helt enkelt.

För en liten stund sedan skrev jag o frågade vad sebbe gjorde och han hade precis hämtat sin bror från akuten och då hade hans bror o hans brors bästa kompis tydligen varit i en bilolycka. Höll på bryta ihop när jag läste det och visste inte vad jag skulle säga.

Allt är sån otrolig berg och dahlbana, ena sekunden är jag glad. Andra så tänker jag typ på robin så dör allt och jag faller ihop som ett jävla korthus.

Hoppas verkligen känslorna avtar och att något kul blir av sebbe o mig. Försöker att inte skapa förväntningar för finns ju en chans att de aldrig blir något av där men små steg framåt iaf. Intressant hur vi skrivit i en månad iaf och att de är över 2mån sen jag och robin gjorde slut. Känns helt otroligt hur snabbt tiden går.

Nu ska jag spela med Saron och hennes kille o ha kul, sen kanske skriva lite med sebbe men vill inte vara för på honom med tanke på vad som hänt.

Likes

Comments

Aa då var det ett nytt år.

Börjar med vakna upp helt död från igår kväll och pappa va snäll som körde mig för att köpa thai :)

Sen har jag kollat på top gear majoriteten av dagen och spelat lite men känner inte speciellt stort nöje i att spela längre...

Och nu på kvällen kommer känslorna som vanligt o man blir helt jävla depp... Varför ska jag konstant göra det så jobbigt för mig själv o tänka på sånt som ändå bara göra mig ledsen?

Tänker bara på alla minnen från senaste årent och hur jävla ensam man känner sig nu. Nytt år och de känns fan hemskt. Vet inte hur man ska hitta något vettigt när alla känns som totala fanskap o ingen visar intresse... Får ens självförtroende gå i botten.

Pratar fortfarande med sebbe o känns bra ena sekunden men andra känns det som jag är för på o att jag bara är jobbig. Hatar den känslan att om jag skriver är jag "Jobbig" även om han säger att det inte är så.

Jag vill liksom att han skriver till mig nån gång, visserligen har jag maximalt väntat en dag innan jag har skrivit till honom men varför skulle han skriva till mig först liksom...

Är iaf ledig på onsdag från jobbet så det är ju gött, sen är det kort dag på fredag så lär ju dra ut och festa för att bli glad. Det är nog ända gångerna jag varit glad det senaste, när jag varit med kompisar och supit. 

Sitta hemma vid datorn är fan deprimerande och ensamt. Vill hitta den rätta som jag kan gossa med och tjöta med konstant men känns som det är så långt ifrån.

Nu ska jag lägga mig i sängen o kolla netflix o gråta tills jag somnar. Hoppas att ha bättre dagar snart för vet inte hur jag ska klara av detta sättet länge till.

Likes

Comments