Header

Skottland, Universitet
För tillfället lever jag i biblioteket. Jag pluggar, skriver och antecknar, försöker få alla pusselbitar att falla på plats. Här slutar terminen i mitten på december och alla tentor ligger under en period på ungefär två veckor. Samtidigt så ska de sista uppgifterna in, innan terminen är slut. Under en period på 11 dagar så har jag två tentor som skrivas och tre uppsatser lämnas in. Just nu är jag halvvägs genom den perioden. En tenta skriven, två uppsatser är inlämnade och jag kan börja pusta ut lite. Jag har börjat se mållinjen och den skrämmer inte mig längre. Hela terminen har jag anat att allt måste snart lämnas in, att det är dags för ett jullov men hela tiden sagt att jag gärna tar en vecka till. Nu är det en vecka kvar och jag längtar till ledigheten som finns på den andra sidan. I helhet har jag lyckats göra bra ifrån mig den här terminen, vilket känns tryggt. Jag har trots allt gjort mer än någonsin innan och många gånger förundrats över dem som kan ha ett kärleksliv, ett rent hem, bra betyg, sitta i kommittéer och ha tid att träffa vänner - allt under samma vecka. Själv sitter jag i två kommittéer i två olika föreningar på universitet. Jag är sekreterare i Amnesty International och Social Secretary i International Society som också är den största föreningen på Stirlings universitet. Det är otroligt roligt, givande och lärorikt, men främst så ger det mig en chans att träffa så himla många roliga människor.

I november så organiserade vi i International Society en dagstripp till Loch Lomond. Loch Lomond är till ytan Storbritanniens största sjö, är otroligt vacker och ligger bara lite mer än en timme från Stirling. VI begav oss av på morgonen med en busslast internationella studenter mot vårt första stopp. Vi hade tur med vädret och några av oss valde att bege oss ut till en ö på sjön.

Det är svårt att få ett grepp på hur stor sjön faktiskt är med sin yta på 71 km2. Jag tyckte att det såg lite ut som skärgården utanför min sommarstuga först medan min kompis Jack från London menade att han aldrig skulle kunna hitta något såhär vackert där han kommer ifrån.

Vi klev i land på en liten ö som en gång i tiden var bebodd. Där fanns det gamla husruiner och en gammal kyrkogård.

Aila, som är Social Media Officer i kommittéen. Vi bestämde oss för att vandra mot toppen på ön för att titta på utsikten.

Ju högre upp vi kom, desto mer kunde man börja ana att utsikten inte skulle göra en besviken.

Och plötsligt så såg det inte alls längre ut som hemma i Sverige.

Efter lite fotograferande klättrade vi ner igen och hoppade på båten till fastlandet. När vi klev på bussen igen för att åka vidare till en fin liten by så öppnade sig himlen i traditionellt skotskt väder. Min kamera hamnade därför i väskan och förblev där för resten av dagen. Jag känner mig så lycklig som får vara en del av den här fina föreningens kommitté och vara med att organisera resor för så många andra studenter.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Skottland

Kyrkan var öppen för allmänheten, så vi knackade på och gick in för att kika lite.

Efter att ha blivit lagomt frusna om fingrarna hoppade vi in i bilen igen. Vi begav oss till närmaste by för en fika innan vi rullade vidare tillbaka mot Edinburgh igen.

I mitten på Oktober, när Michael var hemma från England passade han, Craig och jag på att ta en förtjänad minisemester. Vi begav oss tidigt på morgonen från Edinburgh i Michaels bil utan att riktigt ha någon plan på vart vi skulle. Craig googlade vad som fanns att göra i Perth som ligger strax norr om Stirling och upptäckte på Wikipedia att Europas äldsta levande träd.

Likes

Comments

Skottland

Hej november, hoppas allt är bra med dig.

Jag tror inte jag klär i det här livsstilbloggandet. Jag vaknar upp alldeles för ofta och ifrågasätter vem som egentligen bryr sig. Det är som att vara 16 och att försöka komma på vem man vill vara. Jag är nog den sista som har koll på det. Om nätterna frågar jag min pojkvän om det spelar någon roll, om något jag gör ens är meningsfullt och hur kan jag lita på honom när han bevisligen är förslavad under kärleken. Jag gör det jag är bra på, undviker sociala medier och skriver uppsatser. Jag har köpt prenumerationstjänst på Photoshop trots att jag inte har råd och tänker att allt kommer lösa sig. Mina kompisar som läser sista året har ångest över att de inte vet vad som väntar efter juni medan jag sitter i möten med studievägledare och pratar om praktikplatser jag vill söka till när jag har tagit examen. Det är långt dit men jag känner att för varje seg jag tar och för varje dag som går så hamnar jag bara mer rätt. När kommer livskrisen? När kommer jag ångra allt det här? Jag läser min tredje termin av International Politics på University of Stirling. Jag bor i en trea med min pojkvän, dansar, dricker vin och går på föreläsningar med mina kompisar som är finast i världen. Vi skvallrar, stöttar och kramar om varandra när livet är svårt. Vi springer in i varandra på biblioteket och dricker litervis med kaffe. Det är fint, min vardag är fin. Men är den värd att dokumentera?

Eller så är det så enkelt att oktober är en jobbig månad. Det är då jag tänker mest på pappa och räknar mentalt ner till hans födelsedag. Månadsskiftet oktober november är det som att all ork och lust bara rinner av mig. Jag tänker på honom varje dag och blir ledsen. Jag gråter i duschen och glömmer bort vart jag lägger saker, glömmer bort deadlines och löften. Jag sover elva timmar per natt men känner mig konstant trött. Och sedan passerar hans födelsedag medan jag är dränkt i sorg. Men livet försätter och det blir lättare, julen närmar sig och jag googlar adventsljusstakar och köper ljusslingor. Bokar biljetter hem till mamma, längtar efter snö och kyla och fyller lägenheten med ljus. Bakar kladdkaka och chokladbollar och planerar julmiddagar med mina föreningar. Tänker någonstans att det kan bli ganska mysigt.

Just nu skriver jag på uppsatsen med frågeställningen ”What are the constrains of using hard power in the contemporary global order?” Min kompis som läser i årskurs 4 kom förbi och läste igenom min essay plan och gav mig fin feedback. Kompisar i övre årskurser är så himla praktiska att ha.

Rubrik av Säkert - Stetoskop

Likes

Comments

Universitet

Exakt precis just nu sitter jag på översta våningen i biblioteket på skolan. Här råder konstant, tryckande tystnad. Jag flyttade ut ur mitt studentrum i början på sommaren, och in i en lägenhet i centrala Stirling för ganska exakt två veckor sedan. På grund av dålig framförhållning har vi inget wifi hemma så jag sitter istället här och kollar i kapp på youtube, sms:ar kompisar och försöker lösa världens alla problem. Som sekreterare för skolans Amnesty International klubb så har jag i uppgift att skicka ut nyhetsbrev till alla våra fina medlemmar, en uppgift som i praktiken inte borde vara några problem att utföra, om det inte vore för att mejlen bara studsar tillbaka. Jag har ägnat 2 timmar åt att lajvar IT-tekniker och tror mig ha löst det nu, men det lär väl visa sig och vi får se om någon dyker upp på vårt Give It a Go event nästa vecka.

Alldeles strax ska jag ta och promenera hemåt i duggregnet och ta äta lunch. Ikväll blir det lite partaj hemma hos en fin vän.

I väntan på att jag ska uppdatera igen kan man läsa om mitt bidrag till det senaste numret av skoltidningen Brig där jag i egenskap av Journaling Pro berättar om hur man på bästa sätt organiserar sitt liv med papper och penna. Artikeln går att finna HÄR

Likes

Comments

Skottland

Nu har en hel sommar passerat. Jag har jobbat, jobbat och jobbat. Emellan åt har jag även sovit, ätit och träffat kompisar. Jag är sedan några dagar tillbaka i Skottland och börjar förbereda mig på min tredje termin och allt vad det kommer innebära med nytt boende, sekreterare för en av skolans klubbar och livet i allmänhet. Böcker ska läsas, uppsatser skrivas och tentor ska klaras av. Jag har längtat efter mitt Stirling med kompisar, pojkvännen, bergen, sjön och biblioteket, efter Edinburgh och kullerstensgator, trånga gränder och billig öl. Det känns lite som att livet har legat på paus under sommaren men är påväg att starts upp igen. Tillbaka till rutiner och vardag, tillbaka till Skottland.

Likes

Comments

Bloglovin
Instagram
Blogkeen
Nouw