View tracker

Idag är det första april och som vanligt har jag lyckats med ett skämt!! Lyckades lura ida, vilket gick super!! Hon är så jäkla lätt lurad så det är så kul att skrämma hemma.

Nu sitter jag i skolan ensam därför alla andra har prov som jag inte klarade av så då slapp jag. Men runt 2 har jag matte prov och som tur var räddade Henke mig genom att låna ut sin miniräknare till mig.

Skrev i ett tidigare inlägg att jag ville ha ett par boot cut jeans från hm. Och gissa vad... Nu är de mina!! Hatar vanligtvis jeans eftersom de är så hårda och osköna med de här var riktigt sköna. Och snyggga!!!

Annars har det inte hänt så mycket för mig sedan jag senast bloggade. Jag har varit i skolan och utmanat mig själv varje dag. Jo juste jag har börjat träna lite smått, vilket känns as skönt (förutom träningsverken från helvete)

Nu ska jag vänta på mamma, skriva provet och sen gå tillbaka till Henke med miniräknaren. Jag kommer lägga ut inlägg när jag känner att jag har tid och det har hänt något som jag känner att jag behöver dela med mig av.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Var ett tag sen jag bloggade sist... Har inte hänt så mycket under tiden, har utmanat mig själv som vanligt och haft nationella prov och varit hos kuratorn och skolsyster på hälsosamtal. Var på stan och köpte ett par nya örhängen som jag är KÄR i! Små söta hjärtan och min fina lilla prick på hakan:))))

Har haft nationella i svenska där vi fick skriva ett tal och hålla inför klassen och det här var mitt:

Tal:
Var tredje människa i världen har fått en panikångestattack det senaste året vilket betyder att ca 200 000 människor just nu lider av panikångest. Det betyder att ca var tredje person i klassen kommer eller har lidit av panikångest eller annan psykisk ohälsa. Vad är det då egentligen som gör att vi känner att vi borde skämmas när vi mår dåligt? Varför pratar vi inte om det när så många lider av det?

Först ska jag berätta om när jag fick min första panikångestattack. Sen ska jag berätta om vad jag gör för att bli frisk och sen hur jag och andra ser på panikångest.

Det var en kväll i början av januari som det började. Jag satt och kollade på tv med min familj som vanligt när jag plötsligt började bli yr, fick svårt att få luft, hade panik och mådde illa. Jag var helt säker på att jag hade en hjärtattack och satte mig på golvet i hallen för att inte ramla ihop. Efter några minuter gick det över men känslan av att det skulle hända igen gick inte över och jag skakade av rädsla i flera dagar. Det gick några dagar innan jag kände att jag behövde söka hjälp, så vi ringde till UMO, ungdomsmottagningen, där jag fick en tid hos en kurator. Där fick jag diagnosen panikångest/panikattacker. Kuratorn hjälpte mig med hur jag skulle göra för att klara av att få bort attackerna och kunna börja leva igen. Efter några veckor började jag få självmordstankar och drömde om hur man skulle kunna ta livet av sig på det minst smärtsamma sättet. Jag fick ångestdrömmar vilket är att man drömmer om att skada sig själv och massa hemska saker. Men de tankarna höll bara i sig i ca 2 dagar. Jag tror jag fick de tankarna eftersom att jag ville bort från det helvete som var min vardag. Visst kan jag fortfarande få de där tankarna men är inte längre rädd för det. Jag grät väldigt mycket, nästan varje dag och ibland flera timmar i sträck.

För att någon som inte har
panikångest ska känna på ett ungefär hur vi känner så ska de hyperventillera tills de känner sig yr och svimfärdig eller snurra snabbt på en kontorsstol till de blir yr. Men när de gör det så känner de bara av yrseln och inte panikkänslan, trycket över bröstet eller någon annan av de symptomer som vi känner av.

Nu har det gått nästan 3 månader och jag är fortfarande inte frisk, jag mår bättre men blir fortfarande begränsad av min sjukdom. Jag går hos kuratorn ungefär varannan vecka och går hos UMO en gång i månaden, jag går också på två antidepressiva/ ångestdämpande mediciner, bloggar om min sjukdom för att andra ska förstå bättre vad jag går igenom och vad jag känner men också för att hjälpa andra och jag gör även KBT behandling hemma. KBT behandling är att man utmanar sig själv genom att göra saker man tycker är jobbigt och om man får en attack så ska man stanna kvar och försöka få bort den.

Jag tycker att det är helt sjukt att folk inte vågar prata om att man mår dåligt och att folk tycker att man borde skämmas. När jag blev sjuk så märkte jag direkt att väldigt många lider av någon sort av psykisk ohälsa men att ingen pratar om det. Jag skulle ha tyckt att det var mycket lättare att bli frisk om man pratade om det och att man kunde prata med andra som går igenom samma sak. Varför skulle man skämmas över något man inte kan ändra på? Panikångesten försvinner inte bara för att jag inte pratar om den, snarare tvärtom…

Med det som jag precis har berättat om för er vill jag säga att man inte ska behöva skämmas eller gömma att man mår dåligt. I början höll jag allting inom mig men jag kan lova att det är mycket skönare att prata om det. Då vet alla hur man känner och mår för ingen kan se att jag är sjuk fast jag mår jättedåligt, i andras ögon ser jag ut som vanligt men inombords är allt förändrat.

Likes

Comments

View tracker

Mår inte alls bra för tillfället, har ångest och gråter hela tiden. Känns som att inget kan få en att må bättre och ingenting är roligt. Har börjat få ångestdrömmar och ångesttankar. Måste verkligen fixa en högre dos av medicinen. Känns som ett sånt jäkla bakslag!! Fyfan är så jävla trött på att vara sjuk nu...

Önskar verkligen att jag hade någon att prata med som verkligen förstod. Det känns som att ingen förstår en riktigt och vissa blir sur när man säger att man mår dåligt. Behöver verkligen inte negativa människor just nu som drar ner en och behöver inte mer skit än jag redan har. Det här är lätt det svåraste jag någonsin gått igenom! Och inte bara sjukdomen, har fått mer motgångar nu när jag är sjuk än innan.

Har varit på köpis idag för att försöka må bättre men det funkade sådär, sen försökte jag att skriva mitt tal till svenskan men det blev för deprimerande eftersom att jag är deppig. Sen ska jag på kalas och ska försöka att må bra och vara trevlig och le.

Vill verkligen prata med någon som förstår mig så ska nog ringa Hanna och Ida för att få prata av mig med några som verkligen förstår mig helt och som vet allt om mig. Men ibland så känns det som att allas liv skulle bli lättare om man bara försvann...

Likes

Comments

Äntligen är det helg! Dock så börjar jag må sämre igen så måste ringa och få en högre dos av min medicin. Jag har bara 50mg nu och den finns i upp till 200mg. Så det får jag fixa på måndag. Grät ca 1 h igår pga ångest. Tror aldrig jag gråtit så mycket i en h förut! Gick inte att sluta...

Köpte ett nytt skal igår. Har länge önskat mig detta men det har alltid varit slut men nu är det äntligen mitt!!

Likes

Comments

Kom nyss hem från Ica maxi. Fick nästan ett anfall men gick en bit närmare kassan och andades i kvadrat så försvann det! Behövde inte gå hela vägen ut denna gången vilket är ett framsteg!

Här kommer några bilder från tårtan vi bakade till pappas födelsedag för ett tag sen.

Likes

Comments

Sitter just nu i skolan och gör ingenting. Min grupp är klar med det vi ska göra idag så vi kan ta det lugnt ´. Vet inte varför men har haft ganska mycket ångest idag. Igår när jag skulle sova fick jag "ångestdrömmar" vilket är drömmar om att man dör eller skadar sig själv. Jag brukar kunna få sånna när jag har ångest och igår hade jag en jobbig dag med UMO och jag blir ofta rädd för sånna drömmar.

I sommar ska jag och Gustaf vara kattvakter åt 10 (?) nakenkatter!! 2 vuxna och 8 ungar! Vi ska bo i ett hus i Sandviken och ta hand om de. Som tur var kommer Gustaf ha körkort så vi kan ta oss hem lätt. Är så himla taggad på det därför jag ÄLSKAR djur!! Tänk er att hålla i en liten varm nakenkattunge!!!! Så mysigt.

Så himla gulliga är helt kär!!!​

Likes

Comments

Sitter just nu i skolan och väntar på att de andra ska bli klar. Vi skulle ha lektion på trean men den blev flyttad till femman så får sitta här nere i 20 min...
Har ganska mycket ångest idag, började morgonen med lite gråt och sen nästan konstant ångest. Speciellt över umo besöket idag, jag ska dit i eftermiddag. Jag tänker att det bara är att gå in men när jag väl är där så tar det bara stopp, det går inte att gå in dit, det känns ungefär som en vägg av skräck/ångest.
Sen ska jag hem och kolla på Brynäs!

Likes

Comments

Måste verkligen skaffa mig ett nytt skal då mitt gamla är helt sönder. Här är några favoriter.

Likes

Comments

Står just nu och väntar på bussen. Trodde det skulle vara kallare idag men det är ganska skönt i solen! Har ganska mycket ångest idag så vi får se hur den här dagen går. Hade mycket ångest igår kväll också och det har inte gått över än så får väl försöka komma på vad jag har ångest över...

Önskar verkligen att mina hål i öronen såg ut såhär! Har tre hål i båda öronen men använder bara två i det ena. När jag tog mina första hål misslyckades de så ett hål sitter längre ner än det andra så därför har jag ett hål precis över så det ser bättre ut. Men vill verkligen ha så här! Så jäkla snyggt!

Likes

Comments

Födelsedags middag för pappa

Likes

Comments