Min hy.

Fan vad jag hatat min hy i mina dar.

Ofta har jag tänkt att allt skulle vara bra, "bara om min hy vore bra”.

När man har bra hy är nog huden inget man lägger alltför mycket tanke i, man tar den föregivet. Precis som att man inte är alltför tacksam över att vara frisk när man väl är frisk.

Men när man har dålig hud, eller när man är sjuk, då är man så avundsjuk på dem som har bra hy eller dem som är friska.

Min akne har blivit bättre och sämre genom åren. Det har gått i perioder. Värst var det i kanske åttan. Då var min akne mer böldlik och gjorde ont och gick inte att sminka över.

Men det var faktiskt skönt att jag då hade en pojkvän då som hade roscea och han förstod mig och tyckte inte jag var ful.

Och att jag haft vänner med akne, som gått igenom samma sak, vilket hjälper.

För mig började det typ i sexan med små finnar. Mamma gick till Apoteket och köpte någon slags jätteuttorkande rengöringskräm för det. Men det försvann inte. Det blev allt värre i högstadiet.

Jag testade alla möjliga krämer och uteslöt mjölk, uteslöt socker, åt hälsosamt och gjorde allt det där jag läst om på nätet som man skulle göra för att bli av med finnar. Men det funkade inte. Mamma tog med mig till en hudläkare i nian och då fick jag några krämer och antibiotika utskrivet. Och sedan dess har jag egentligen gått på såna kurer lite till och från. Och det har ändå hjälpt mig och min besvärliga, ovälkomna vän som följt mig genom åren, aknen.

I somras blev min hy dock bättre, så bra att jag till och med slutade med antibiotikan. Det var i och för sig också för att jag var less på den, då den gör att ens immunförsvar blir ännu svagare och man lättare blir sjuk. Och mitt immunförsvar var redan alltid varit rätt kasst då jag alltid sovit så lite i mina dar, dels p.g.a. sömsvårigheter och p.g.a. att jag varit en deprimerad liten varelse. Och då kändes det inte så bra att knapra på piller som också bryter ned immunförsvaret månad efter månad.

Så då började jag trappade ner på antiobiotikan och tog den inte på typ ett halvår då min hy var rätt bra ändå. Men nu har den blossat upp igen så har börjat med den igen.

Blir ledsen av det.

Vid stressigare och sömnfria perioder dyker den upp vid hakan/kinderna som ett brev på posten.

Men vi är inte lika mycket ovänner idag. Jag och aknen.

Min akne är inte i vägen för min lycka idag.

Det var den förut. Jag kunde knappt ta en bild på mig själv eller titta mig själv i spegeln. Jag kände mig så äcklad.

När jag ser gamla bilder på mig själv så vill jag bara krama om mig.

Därför är det så härligt att idag kunna ta foton eller sminka mig, inte bara med fokus att täcka finnar utan för att det är skoj.

Just nu är min hy lite sämre, brukar bli som om vintern, men jag vet också att den kommer bli bättre.

Och annars är det bara att börja äta antibiotikan igen.

Huden har alltid berättat hur jag mår i och med att jag har problemhy.

Ångestfyllda, stressiga perioder med för lite sömn ger uttryck i sämre hy. Vila, sol, återhämtning, skratt ger uttryck i bättre hy. Men sedan kan jag balansera ut skoven i att ta väl hand om min hy, vilket jag ändå gör.

Tycker om att ta hand om min hy.

Jag har ju hatat den så mycket och det känns som att det förtjänar att bli omhändertagen.

Jag har i mina dagar fått höra från alla möjliga människor och läst om varför man har akne. Att det är för att man sover för dåligt, har smink, inte är ren om ansiktet, inte tar väl hand om sin hy, äter mjölkprodukter, äter choklad.

Det är därför lätt att tro att felet är att man inte är renlig nog, att man "råkade träna med smink en gång i livet" eller "åt choklad igår" eller "inte sovit 8 timmar inatt"... eller "ÄR DET MÖJLIGEN OSTSKIVAN JAG ÅT FÖRRA TISDAGEN?!?!?!".

Men nej det är inte problemet. Anledningen till din akne är att vissa får det och du råkat få det.

Vissa människor äter massa choklad, dricker massa mjölk, somnar med smink, bär smink varje dag, tränar med smink, tvättar ansiktet med handtvål och smörjer in med hudkräm för kroppen, vräker i sig ostskivor. Utan att få akne. Varför? Jo, för att dem inte har akne.

Dem kanske får sämre hy av att leva en dålig livsstil. Det får vi nog alla. Ansiktet är som en karta över hur vi mår.

Men det är inte dit fel att du har dålig hy.

Om du har dålig hy, sök hjälp, det finns hjälp att få. Hos en hudläkare, en hudterapeut, läs på internet, försök se mönster i hur din hy påverkas av vad du äter/hur du tar hand om den.

Men skyll inte på dig själv! Det är inte ditt fel att du har dålig hy!

Tänk på aknen som om det vore ett ben som är brutet som en läkare får ta hand om. Ge över ansvaret till dem.

Och jag vet att det är sjukt svårt, men försök att separera dig själv och din person ifrån din acne.

Håll ut, snart är du igenom skiten!!!

Du är inte ensam!!

/ C

Från 14/1-17

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments