internationella kvinnodagen idag då. jag sitter och äter ostmackor och mjölkchoklad och tänker.

internationella kvinnodagen är en speciell dag, inte ta det kvinnor gjort förr oss i historien förgivet. våra rättigheter vi har idag och vår befrielse från mannen. patriarkatet finns kvar än idag precis som då, så väl som förtrycket. vi är mer fria, men vi är inte fria i proportion till mannen. vi är rädda påväg hem om natten, snubbar tar på oss eller tafsar ofrivilligt när vi är ute på klubben, vi är "såna där feminister om vi har hår under armarna" i en negativ betoning när snubbar går omkring med sina håriga armhålor i vädret hur som och ingen tycker det är äckligt.

vi har inte lika hög lön. det handlar inte om att vi inte visar framfötterna och tar för oss, vi diskrimineras pga av vårt kön. och ja visst vi tar inte upp lika mycket utrymme i rum varken med tal eller kroppen, också ett tecken på att vi är diskriminerade, förtryckta. vi är vana, vi lägger inte ens märke till det själv. men vi anpassar oss jämt och ständigt efter patriarkatet och den manliga blicken.

när människor har svårt att se förtrycket är det för att den är osynlig, samtidigt som den är det mest synliga av allt. strukturer syns, men samtidigt är de abstrakta, svåra att ta på. men med hjälp av genusvetandet och tidigare kvinnohistorien har begrepp myntats och analyser gjorts för at vi ska kunna sätta ord på dessa strukturer, få fram dem i ljuset! visa att det inte handlar om individer, utan att det är ett strukturellt förtryck. detta strukturellt förtryck påverkar oss alla icke-män, kvinnor så väl som icke-binära och transpersoner.

igår när jag och maja gick hem från festen pratade vi om just hur feminismen och att vara feminist till en stor del är en kamp och en stor utmaning för och inom en själv. ett dagligt analyserande och ifrågasättande av så väl andra som sina egna tankar och ibland fördomar och handlingar. aktiva val att ta mer talutrymme, att ta mer plats på dansgolvet, att säga ifrån om någon tar på en utan att man vill, att kunna säga ifrån, att fundera om man rakar/sminkar sig/tränar för sin skulle eller för någon annans.

igår hade jag exempelvis linne och hår under armarna, att då dansa omkring och vara fri trots det är ett aktivt val jag tar.

i fredags på festen sa emelie något i stil med: ni är så modiga som tar så mycket bilder på er själva, och trivs med det. Grejen är att vi trivs nog inte bättre än någon annan, men ibland blir man bara så jäkla less på att patriarkatet får en att känna sig ful så man skiter i. Vera sa: ja jag må hata min kropp, men jag hatar patriarkatet ännu mer. därför tar jag bilder, därför försöker jag tycka om mig själv.

att vara medveten om förtrycket och patriarkatet ger förklaringar. har hjälpt mig i resan att tycka om mig själv och förstå mitt självhat.

jag kanske går med tjejjouren senare idag, vi får se.

bye / C

Från 8/3-17

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments