Header

Livet i USA

På midsommaraftonskväll tar jag mig äntligen tid till att skriva här igen. Tar mig tid är egentligen fel ord, för tid har funnits. Däremot har jag inte haft något att skriva om och därför har det också ekat tomt här. En sak som är säker är att jag inte ska satsa på att bli någon proffsbloggare i framtiden. Bilderna ovanför är så gott som de enda jag har tagit sedan jag skrev här sist. De är dessutom redan en vecka gamla.

Det har med andra ord inte hänt speciellt mycket sedan sist. Förutom att tjejerna har sommarlov och att jag jobbar mycket längre dagar. Jag tror dock att de flesta au pairer tycker att sommaren är lite jobbigare än vanligt. Mina flickor har redan varit på två camps och på måndag börjar det tredje efter en veckas ledighet. För dem, inte för mig. Klockan har ringt tidigt på morgonen och jag har varit i säng sent på kvällarna. Det känns idag när det är fredag och helg. Klockan är tjugo över åtta och jag kämpar med att hålla ögonen öppna. Imorgon får jag i alla fall sova ut innan det är jobb på schemat igen. Det känns lite som att allt går på autopilot nu i slutändan.

Idag har jag och flickorna bundit midsommarkransar. Min värdpappa kom hem med sill och färskpotatis, min värdmamma gjorde Skagenröra och senare ikväll ska vi fika på jordgubbar och glass. Det har varit lite firande här på andra sidan jorden också. Dessutom fick jag chansen att se en raketuppskjutning! Vi stod på balkongen och såg när raketen flög ut i rymden och en stund efter hörde vi ljudet från den. Kennedy Space Center ligger inte allt för långt härifrån och när det inte är moln i vägen så ser vi uppskjutningarna från balkongen. Hur häftigt?!

Nu ska jag gå ner och fika. Puss och kram!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Livet i USA

(ÄNTLIGEN!!) Alla som åker som Au Pair måste enligt amerikanska myndigheter läsa 6 credits på för att kunna fullfölja sitt år. Exakt vad dessa 6 credits innebär är svårt att få ett svar på. Svaret kommer påverkas beroende på vilken organisation du åker med. Cultural Care har uppfattat det som att varje au pair måste studera totalt 72 timmar. Någon annan organisation anser att det räcker medan 60 timmar medan någon annan har uppfattat det till 80 timmar. Oavsett hur många timmar just du måste studera så tycker jag att det enklaste och bekvämaste sättet är att ta en helgkurs.

Det var precis av de anledningarna som jag åkte till Tampa för två veckor sedan. Jag jobbar varje vardag och för mig hade det inte fungerat att läsa en kvällskurs i 16 veckor. Kursen började på fredagen och avslutades vid lunchtid på måndagen. Det var långa dagar, första lektionen startade klockan 9 am och vi var inte klara i skolan förrän klockan 10 pm. Vissa lektioner var roligare än andra men överlag tyckte jag att dagarna gick ganska snabbt. Kursen handlade mycket USA och det amerikanska systemet i stort. För mig, som varit här i tio månader, kändes det inte som att klasserna gynnade mig speciellt mycket. Jag vet dock många som var mer än nöjda med kursen.

Jag gick in med en ganska dyster inställning mot hela helgen i Tampa men tji fick jag. Helgen, speciellt kvällarna, blev jättebra allihopa. Jag åkte med några andra tjejer i min LCC-grupp och vi bodde alla på samma hostel. Gram's Place, ett litet men jättemysigt ställe. Kvällarna spenderade vi på en takterrass med kortspel och öl. Vi har ganska många läxor som jag måste göra klart innan söndag så det är bäst att jag sättet igång nu!

Likes

Comments

Livet i USA

Första juni, officiell sommar i Sverige och om två dagar sedan var det redan ett år sedan jag sprang ut ur Arena Skövde för att ta studenten. Det är nästan så jag måste nypa mig i armen för att se om jag drömmer. Vart tar tiden vägen? Samma fråga som jag har ställt mig själv de senaste tio månaderna. För vet ni? Idag har jag varit i USA i tio månader, TIO!

Jag trodde aldrig att tiden skulle gå så snabbt som den faktiskt har gjort. Jag är förvånad över att allt har gått så bra som det har gjort och att hemlängtan ännu inte har smugit sig på. Jag hoppas att känslan håller i sig den sista tiden. Av de tolv månader jag ska bo i USA har nu tio passerat, vilket betyder att det bara är två månader kvar. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det faktum att mitt liv här snart är över. Jag får helt enkelt ta till vara på den lilla tid jag har kvar. Vi ses om ungefär två månader Sverige!

Likes

Comments

Livet i USA

Titta vilket mysigt område jag och min stora tjej promenerade igenom idag!

Flickorna gick på sommarlov igår, det känns som det var förra veckan det var augusti och läsåret startade. Igår firade vi med spaghetti, svensk köttfärssås och chokladbollar till efterrätt. Lyx!

Idag har lillan varit på födelsedagskalas så jag och min stora tjejen passade på att äta lunch på en restaurang vid vattnet och ta en promenad. Jag har jobbar tio timmar idag samt lagat middag, så pigg är det sista jag är ikväll. Dessutom måste jag göra klart den sista läxan och packa inför Tampa imorgon. Just nu känns helgen som en belastning men förhoppningsvis har jag fel. Jag hoppas på det bästa!

Likes

Comments

Livet i USA

ÄNTLIGEN smattrar regnet utanför fönstret. Det var längesedan det regnade här och jag hoppas att luften inte är lika fuktigt ute imorgon.

På onsdag slutar tjejerna skolan för det här läsåret, vilket betyder sommarlov och camps. Jag kan inte förstå hur tiden har gått så snabbt. De slutar tidigt hela veckan, lika så idag. Jag hämtade dem redan klockan ett idag och efter det åkte vi direkt hem. Där väntade min värdmamma med glass och vattenmelon. Eftersom hon redan var hemma har jag haft en väldigt lugn dag. Jag gjorde lite läxor och sedan hoppade jag i poolen med tjejerna. Efter en dusch satte jag mig i soffan för att läsa och sedan åt vi hemmagjord pizza. Nu har jag precis krupit in i min pyjamas, satt på ett avsnitt av Gotham och sedan ska jag tidigt!

Likes

Comments

Livet i USA

Snart är även den här torsdagen slut och imorgon är det äntligen fredag igen. Eller äntligen ska jag inte säga, veckorna går så snabbt att jag knappt hinner reflektera över vardagarna längre. Det är jobbigt och stressande, men ändå på gränsen till skönt att tiden går. Missförstå mig inte, jag önskar att jag hade mer tid kvar än vad jag har nu, samtidigt som det är skönt att tiden faktiskt har gått relativt snabbt under året så jag inte har haft tid att längta hem.

Idag har jag bland annat bokat min flygbiljett inför min resemånad, som jag ska berätta mer om i ett annat inlägg, tvättat mina kläder, lagat lunch och börjat med middagen. Sedan fick jag stressa iväg till downtown för att lämna en balettklänning till min stora tjej. Eftersom det bara var två timmar kvar tills jag skulle hämta henne igen åkte jag en sväng till Starbucks, där jag sitter nu och fördriver tiden.
Ikväll ska jag ta en lång och varm dusch, skicka in mina uppgifter inför Tampa nästa helg och titta på avsnitt två av Kevin-fallet. Förhoppningsvis vaknar jag upp rätt sida imorgon när det är fredag!

Likes

Comments

Livet i USA

Hej på er! Som vanligt ekar det det tomt här inne men nu ska jag faktiskt försöka bättre mig. Ikväll tänkte jag ge er en liten uppdatering om vad jag har gjort i mitt inte så händelserika liv sedan jag skrev här sist. Jag minns inte vad jag gjorde förra helgen och jag är, som ni redan vet, inte någon proffsfotograf.

I fredags var jag i alla fall med min stora tjej på Universal Studios. Hon hade en tävling med skolkören i parken, som sedan övergick i en field trip. Efter framträdandet tog jag med mig henne raka världen mot Harry Potter världen. Ni skulle sett hennes min! Hon älskar verkligen Harry Potter och att hon uppskattade Universal så mycket gjorde det ännu roligare för mig. Vi hade en jättebra och rolig dag. Dessutom var det så härligt att få uppleva detta med henne. Men, jag rekommenderar ingen att spendera tio timmar i en nöjespark, med 35 grader i skuggan och blå himmel. Det tog på krafterna, puh.

I lördags hade lillan sitt balettuppvisning i downtown. Jag hade lovat att följa med och titta på henne och hon var sååå söt. Som en liten prinsessa. Resten av dagen regnade det och jag spenderade eftermiddagen med en bok. På kvällen åkte jag och Malene, en av danskarna i min au pair grupp, på fotboll. Vilken upplevelse. Orlando City mötte Kansas City och det var en spännande match, som tyvärr slutade 2-2. Fast hellre oavgjort än förlust.

Söndagen spenderade jag på Barnes&Noble (bästa bokaffären!), där jag pluggade. Om två helger ska jag nämligen till Tampa för att ta mina sex credits, som alla au pairer behöver ta. Jag kan berätta mer om det när det närmar sig, för nu måste jag plugga lite till innan sängen kallar.

Likes

Comments

Livet i USA

Torsdagen var en väldigt jobbig dag, för både huvud och kropp. På förmiddagen åkte mamma, Mikael och jag till Miamis flygplats där det var dags att säga hejdå för denna gång. Det var precis lika svårt som förra gången, enda skillnaden är att det, som tur är, inte är lika länge kvar tills vi ses nästa gång. Efter ett tårfyllt hejdå och när jag hade snyftat klart satte jag mig på bussen som skulle ta mig hem till Orlando. Efter fem timmar hämtade Ingrid upp mig för middag och tjejsnack. Det var så skönt att stiga innanför dörren på torsdagskvällen och få gosa med mina fina tjejer.

På fredagskvällen gick Ingrid och jag på bio och efter filmen bokade vi hotell utanför Sarasota. Tidigt på lördagsmorgonen åkte vi mot västkusten för sol och bad. Första dagen spenderade vi på Anna Maria Island, en jättefin strand där jag tyvärr inte tog några kort. Efter dusch och fix åkte vi till ett outlet och en jättefin restaurang i hamnen. På lördagen åkte vi till Siesta Key, en strand som har blivit utsedd till USAs bästa (!!!). Med all rätt dessutom, kritvit strand och turkost hav. Ni ser ju bara bilderna, helt oredigerade. Jag finner inga ord, så himla fint!

Likes

Comments

Livet i USA

Hej på er och förlåt för fruktansvärt dålig uppdatering den senaste månaden. En extra stor ursäkt till Lisa och mormor, vilket måste vara mina flitigaste följare. Hoppas ni får en bra start på dagen när ni ser att jag har uppdaterat. Det är väl på tiden, men sanningen är att det är rätt tråkigt att skriva, antagligen läsa också, om min vardag som ser ungefär likadan ut varje dag.

Idag har jag i alla fall bott här i staterna i hela NIO månader. Det är nästan att jag blir rädd. Om tiden fortsätter att gå såhär fort lär det inte vara länge kvar tills jag är pensionär. Nio månader på andra sidan Atlanten betyder att det endast är tre månader kvar tills dess att jag har varit här ett år. När jag hade varit här i åtta månader skrev jag att jag hade bestämt mig för att komma hem i sommar. Tre månader, det är allt jag har kvar innan det är dags att än en gång packa ner livet i resväskor och denna gång sätta mig på ett flygplan till Sverige.

Jag måste medge, det är en aning surrealistisk känsla. Den gjorde sig inte minst påmind nu ikväll, precis innan jag började skriva detta inlägg. I april bokade jag min resemånad, som kommer att vara en vecka. Ordet resemånad syftar på den trettonde månaden som vi au pairer har på sitt visum. Vi har bundit oss till att arbeta i tolv månader. Den sista månaden får vi vistas lagligt i USA, däremot är det olagligt att arbeta under sista månaden. Jag ska berätta mer om min resa i ett annat inlägg. Inte nog med det, ikväll fyllde jag i en enkät om förfrågning om flyg tillbaka till Sverige. Förhoppningsvis vet jag vilket datum jag landar på svensk mark inom några veckor. Hur overkligt är inte det? Jag som precis kom hit. Nu gäller det att njuta de sista månaderna!

Likes

Comments