Torsdag.


Fredag.


Lördag.


Söndag.


Likes

Comments

Den här veckan har mina håltimmar fyllts med fika och Parisbesök istället för effektivt pluggande, vilket var ungefär lika mysigt som det var dumt. Idag skrev jag nämligen mitt första prov för terminen. Ett prov i svensk grammatik. Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att lära sig om något du använder dagarna i ända. För jag har verkligen försökt att lära mig om diverse attribut, satsadverbial, determinativa pronomen och allt vad det heter. Men trots alla timmar som avsatts för grammatikplugg (alltså inte håltimmarna...) ville det inte riktigt fastna. Jag tror dock inte att det hade gjort någon större skillnad om jag hade förberett mig ännu mer, så kan inte låta bli att vara rätt nöjd med mina prioriteringar. Dessutom skulle jag ljuga om jag sa att provet gick helt åt pipsvängen. Det mesta hade jag faktiskt koll på.


Onsdagens femtimmarshål innebar kanelbullsfika på svenska institutets café, dagen till ära. Detta i sällskap av Paul och Linnea samt några enstaka satslösningsmeningar.


När vi fick torsdagseftermiddagen ledig (på grund av en minnesstund som hölls för en före detta lärare på skolan) åkte jag med Patricia och Miranda till Le Marais för pluggfika på "Used book café".


På hemvägen passade jag och Miranda på att titta in i snordyra vintage-butiker, mysiga blomsteraffärer och fina presentbutiker.


Hittade lite för mycket fint för min plånboks bästa, men fick bland annat med mig två kaktusar och en fika/brunch-guide hem.

Likes

Comments

Jag satt och stretchade på mitt sovrumsgolv när lampan slocknade och allt blev svart. Hela rummet. Hela huset. Hela gatan. Så jag tog upp mobilen (som dessvärre bara hade 18%), slog på ficklampan och tassade ner till bottenvåningen där v-mamma var i full gång med att leta upp såväl pann- som ficklampor i förrådet. Så nu sitter jag stelfrusen på mitt rum med en halvkass ficklampa som enda ljuskälla, bortsett från datorn som står på för att jag ska kunna ladda mobilen. Stelfrusen efter att ha duschat i vad som kändes som nollgradigt vatten, för sådan lyx som varmvatten försvinner visst också med elektriciteten. Detta märkte jag först efter att ha stått och spolat i duschen med temperaturen på max en bra stund. Vattnet blev till min förfäran bara kallare och kallare, men jag kunde inte göra mycket annat än att stå ut. Kvällens löprunda kändes som en bra idé när jag knöt joggingskorna. Den kändes som en väldigt bra idé när jag kommit halvvägs och stannade en halv minut för att titta på ett upplyst Eiffeltorn. Den kändes fortfarande som en bra idé när jag satte mig ned för att stretcha. Men när jag stod i mörkret med iskallt vatten rinnandes över hela kroppen började den så smått kännas som en något sämre idé...

Likes

Comments

...att medelålders kostymnissar kan åka sparkcykel till jobbet.

...ordet för ändhållplats den hårda vägen när bussen stannade halvvägs till skolan och chauffören bad samtliga passagerare att kliva av.

...att brev till Sverige bör skickas med blått frimärke (och inget annat).

...hur mycket socker som krävs för att kaffe ska smaka nästintill gott.

...att göra klart skolarbeten snabbt och lämna in dem utan att ha korrekturläst femtioelva gånger.

...att inte lite på iPhones väderleksrapporter.

...för lite svensk grammatik för mitt eget bästa.

...att tacka nej åtminstone var femte gång min värdmamma erbjuder mig sötsaker av diverse slag.

...hur en klarar sig i en främmande stad (och får den främmande staden att kännas lite mindre främmande).

Likes

Comments

Bonsoir!

I skrivande stund ligger jag i sängen med ont i hela kroppen efter ytterligare ett träningspass i Parc Monceau. Den här veckan var det inte tabata utan "Cross" som stod på schemat, men jag gick därifrån precis lika slutkörd som förra veckan. Eftersom jag var ute och sprang, vad jag redan efter andra gången tycker mig kunna kalla för, min vanliga runda i tisdags och hade idrott igår kom jag dit med en del träningsvärk i låren. Jag hade alltså inte de bästa förutsättningarna att ta mig igenom passet, men jag gjorde det.

Sedan jag lämnade Parc Monceau för två och en halv timme sedan har jag hunnit åka förbi Inès värdfamilj i Neuilly och hämta min väska som jag fick lämna där medan vi tränade (så att jag till skillnad från förra veckan slapp släpa på dator, mattebok och grafräknare). Jag har också tagit en varm dusch och lyckats få en pilgrimsmussla att explodera i micron när jag skulle värma min middag. Fick försöka städa upp så gott det gick, men i ett hem utan hushållspapper var det inte det enklaste. Därför tömde jag diskmaskinen som kompensation för min klantighet och åt en stor bit av kakan som värdmamma har bakat men inget av barnen gillar. Jag gör med andra ord vad jag kan för att hjälpa till.

Imorgon börjar jag, precis som idag, skolan vid 13:45. Detta eftersom vissa av våra lärare har åkt till Sverige på konferens. Sådana dagar hänger jag ändå på låset till skolmatsalen klockan 12, både för att vara helt säker på att alla sorters mat ska finnas kvar och för att slippa trängas med fransmännen som kommer 12:30. Igår kväll fick jag för mig att jag hade extremt mycket att plugga, så jag satte väckarklockan på halv åtta för att gå upp och skriva klart en krönika till engelskan. Efter att ha skickat in den fem minuter innan jag skulle gå till bussen känns det dock som att jag har (mer eller mindre) koll på läget skolmässigt. Därför ska jag nog unna mig lite längre sovmorgon imorgon. Då har jag en och en halv timmes svenska som enda lektion innan jag går på helg. Mina enda planer för helgen är än så länge att jag ska möta upp Isac (som är i Paris med familjen) för en fika på lördag. Kommer nog kännas märkligt att träffa någon hemifrån nu när livet här börjar kännas så självklart. Märkligt att påminnas om att livet som jag har lämnat bakom mig pågår för fullt. Men mest av allt känns det väldigt roligt. 

À bientôt!


Likes

Comments


"Breakfast in America"

i 4:e arrondissemanget

(Metro: Saint-Paul)


Likes

Comments

En hel skolvecka har passerat sedan jag senast skrev något här och på dessa fem dagar har sommaren mer eller mindre hunnit komma tillbaka. Allt som krävdes var tydligen att jag fann mig i att det hade blivit höst. Men inte mig emot! På mornarna är det fortfarande iskallt, men när jag går hem från skolan på eftermiddagen är det inte längre 14 grader och regn. Istället har det de senaste dagarna varit strålande sol och uppemot 20 grader. Jag som nästan hade glömt hur det kändes att inte frysa får passa på att njuta så länge det varar, för innan vi vet ordet av har det väl hunnit vända igen.

Något annat som är nytt för veckan är att jag har börjat komma igång med träningen. Anledningen till denna tvära livsstilsvändning stavas gratis (!!!) utomhuspass i parisiska parker. Passen hålls av en svensk Friskis & Svettis-ledare två gånger i veckan hela hösten, så jag slipper dessutom riskera att lära mig alltför mycket franska (vilket annars är vanligt förekommande i samband med olika sport/fritidsaktiviteter). Låter det för bra för att vara sant? Det tyckte jag också när Isabella berättade om det i tisdags, men efter att ha följt med på "tabata" igår kväll fungerar träningsvärken som en ständig påminnelse om att det faktiskt är på riktigt. Hann knappt hoppa in i duschen efter träningen förrän jag hade anmält mig till alla pass fram till jul (bortsett från ett kort avbrott under höstlovet). Så nu ska jag alltså börja träna. Det hade jag verkligen inte vågat hoppas på så sent som i helgen. Känns väldigt skönt att ha förbestämda träningstider så att det inte går att skjuta på det till "imorgon" tio dagar i rad. Tror nämligen att det är precis vad som skulle ha hänt ifall jag försökte träna själv hela Paris-året.

Utöver det somrigare vädret och mina nya träningsplaner har det dock inte hänt så mycket i veckan. Tyvärr blir vardagarna här inte särskilt mycket mer händelserika än hemma i Sverige, men det är kanske inte så konstigt när vi ofta har väldigt långa skoldagar. För att inte tala om alla läxor, inlämningar och dussintals sidor att ta igen i matteboken. Hoppas på att jag ska lyckas vara effektiv och utnyttja mina håltimmar under året så att jag får mycket tid till att vara i Paris på helgerna. För det är ju ändå därför jag är här.



Efter att vi hade slutat skolan idag åkte jag med säkert tio andra till La Défense för att göra en läxa vi hade fått i franska. Detta genom gå en promenad där och svara på frågor om området. Ska du nödvändigtvis behöva göra läxor en fredagseftermiddag känns det här ändå som ett rätt bra alternativ. Sedan åt vi glass i solen innan jag blev tvungen att åka hemåt. Jag hade nämligen bestämt mig för att äta middag med värdfamiljen ikväll då de åker bort imorgon förmiddag för att gå på släktträff och inte kommer hem förrän på söndag. Medan de är borta sover jag hos en annan värdfamilj i närheten. Kommer dock knappt hinna träffa den andra familjen eftersom jag ska äta ute imorgon kväll och antagligen går hem rätt tidigt på söndag morgon. Det blir alltså ingen större skillnad mot att sova hemma hos den egna värdfamiljen.

Nu ska jag försöka sova så att jag orkar gå upp innan huset är tomt imorgon bitti...

Bonne nuit!


Kvällens middag med värdfamiljen - små crêpes som vi gjorde direkt på bordet. Inledningsvis fylldes dem med matiga tillbehör (som på bilden), men sedan gick vi över till socker, smält choklad och nutella.

Likes

Comments